Eliazon

Nya recensioner - Bokrecensioner - Perspectivae

2012-01-21T06:43:00.000-08:00

Perspectivae – Världens bästa pappa! är en bok som är lite som livet, svår och krånglig i början så att man får läsa om samma sak några gånger för att förstå men genom bokens gång blir den lättare att läsa och lättare att förstå, som livet ofta blir lättare att förstå ju äldre man blir. Som livet själv finns det farthinder och svårigheter lite här och var. Boken passar sig för alla, det finns något som alla kan ta till sig, något för alla stadier i livet.

För den yrkesverksamme är den bra som ett hjälpmedel vid reflektioner, då många kapitel sätter igång hjärnverksamheten och utmanar de tankar som finns sedan tidigare. Studenter inom människobehandlande inriktningar kan ha användning av mycket i boken för att utveckla sina tankar och idéer, men även som ett komplement till annan kurslitteratur för att lära sig lite mer om de stora psykologerna som Freud, Lacan och Schreber. Deras berättelse berättas på ett lite annat sätt här än i annan kurslitteratur.

Boken är minst lika värdefull för den som inte arbetar med psykologi eller socialt arbete då många kapitel kan ge en form av förklaring på vad det är som händer i människan under olika delar av livet. Man får en karamell att suga på. En ny aspekt att tänka på och fundera över.

Boken behöver inte läsas från pärm till pärm utan fungerar bra som ett uppslagsverk både för den yrkesverksamme och för privatpersonen som bara vill veta mer eller utmana sina tankar, man kan läsa det kapitlet man känner passar in i livet just nu. Jag upplever att man får ut mest av boken om man läser ett eller ett par kapitel och sedan stannar upp och funderar över det man just har läst. De flesta kapitlen är korta, så att det enkelt går att läsa ett kapitel innan man blir trött och ofokuserad. Boken ser tjock och hemsk ut men texten faller bra i ögonen, teckensnittet är behagligt och texten är uppdelad i stycken som gör det lättare att läsa även för den som har svårigheter.

Tack Torbjörn för en intressant och utmanande bok!

Hanna Puonti
hp22ei@student.lnu.se

Hanna Pounti studerar idag till socionom på Linnéuniversitetet i Kalmar, där hon nu gör sina två slutterminer på socionomprogrammet.

Politik, ekonomi och psykologi

2011-11-03T02:20:00.000-07:00

Socialdemokratins opinionskris i Sverige beror knappast på en förtroendekris för partiets övergripande vilja eller ideologi, som vi sett i bl. a Berlusconis Italien. Mediedrev som försökt utmåla Juholt som en näst intill lika förslagen goddagspilt och självtillräckligt majestät som Silvio Berlusconi, har efterhand kommit på skam. Tvärtom visar kritiken mot Juholt snarare på en politiskt högaktuell fråga som det socialdemokratiska partiet i Sverige (och tyvärr många andra partier i hela Västeuropa) principiellt undviker och inte vill namnge: De faktiska skillnaderna mellan de två politiska blocken, den individualiserade ekopatins och hovkulturens utbredning (av t.ex. de fyra storbankerna i Sverige är det endast Nordea som inte förväntas höja bonusarna i år trots den s.k. bankkrisen i Europa å andra sidan erbjuder Nordea sina högst anställda representativa boenden) och i tillägget av detta paradoxalt nog; ett motsatt krav på en perfekt individuell moral som efterlever, symboliserar och förebildligt återger majoriteten av ett kollektivs uppfattning och viljor. Denna senare övertro på en individuell utvecklingspsykologi och moral höjd över den djuriska rovdriften, står förstås i en fullständig och bjärt kontrast mot all kunskap som genererats inom vetenskapsområdet psykologi genom de senaste århundradena och några ledares begär efter lite mer förmåner.

Endast kollektivet och tron på en gemensam kollektiv lösning kan tillsammans peka ut den generella förebildligheten god nog för en civilisation som vill överleva långsiktigt, detsamma gäller även moralens och demokratins utveckling i en ekonomiskt kärv tid eller enskilda personers positioner på samhällstegen. Politik är en verksamhet som till syvende och sist bedrivs av kollektiva rörelser. Dessa är formerade som politiska partier och bör som sådana egentligen inte på något sätt individualiseras (eftersom den demokratiska devisen en man en röst då förskjuts eller äventyras och olika särintressen får ökat spelutrymme). I västvärlden har detta skett så att politiken och de politiska idéerna efterhand individualiserats och sålts ut till inbitna datanördar, ekonomer och räknenissar som tagit över det politiska tolkningsutrymmet och förändrat kollektivet och de kollektiva rörelserna till flimrande nyhetstags på dataskärmar, matematiska ekvationer och ekonomiska balansposter att fritt spekulera om. Politik och idéutveckling om människor och mänskligt liv har i dessa sammanhang tyvärr kommit att handla om just olika särintressen och om vem som är den mest hungriga eller förslagna råttan. Minns hur snabbt Obamas tal om hopp, trygghet, framtidstro, social välfärd, god livsmiljö och en positiv utveckling snabbt spolats ned mot avgrunden med ekonomens sedvanliga dödgrävarretorik, veckade panna och panik för underskott och fallande kurser.

Andra perspektiv, övergripande kollektiva lösningar och en genomtänkt och utvecklad gruppsykologi behövs därför i ett samhälle tack vare och just därför att enskilda individers psykologi och beteenden formas och utvecklas till följd av så många olika diskrepanser och brister förefintliga hos alla enskilda individer. Dessa brister är välbeskrivna i den pedagogiska litteraturen och konsten. Se i sammanhanget t ex min bok ”Perspectivae” som innehåller många olika exempel. Jag redovisar där hur man t ex inom politikerområdet måste förstå och hantera individuella begär, maktanspråk och en individuell girighet som ibland gått helt och knasigt överstyr till rent ”sjukliga tillstånd” eller hur ”det som ser bra ut” faktiskt inte egentligen alls ens existerar (annat än som synvillor). Detta är faran om vi individualiserar det politiska området och näringslivet och inte betraktar dem som kollektiva lösningar för ömsesidiga utbyten.

Med en fördjupad psykologisk förståelse och skolning kan man bättre undvika strukturella och organisatoriska brister som vi idag ser följderna utav i mediedrev och i finanskrisens olika återverkningar. Förnuftiga socialdemokratiska ledare t ex. Ingvar Carlsson har tidigare lyssnat på existentiella teoretiker och författare som t ex Rollo May. Vi är nu fler än 7 miljarder människor i världen helt beroende av resurser som är starkt begränsade. Är det nu inte dags, att en i grunden stark kollektiv politisk folkrörelse som de politiska partierna utgör, åter samlar sig och försöker vetenskapligt förstå och implementera psykologiska skillnader och begränsningar mellan å ena sidan individualpsykologi och gruppsykologi och å den andra sidan ekonomisk politik grundad på korruption, girighet och ekopati v.s. jämlikhet och en justare och mer humanistisk fördelningspolitik som angår och omfattar samtliga människor?

Om de politiska organisationerna i Sverige och Västeuropa bättre lyssnar in:
a) signaler om enorma förmögenhetsomflyttningar (liknande reduktionen i slutet på 1600-talet och nu t ex Lehman Brothers och MT Globals miljardkonkurser),
b) utmålade risker för recession,
c) levnadsvillkor för t ex arbetslösa ungdomar i Occupy Wall Street rörelsen och
d) en demografiskt starkt förändrad befolkning,
e) återtar idépolitik och politiska lösningar från ekonomer,
f) bekämpar ekopati och en florerande likgiltig girighet hos enskilda individer i och utanför de egna politiska leden (varhelst de förekommer),

…så återvinner troligen politiken och de politiska företrädarna ökad sympati och förtroende för fortsatta kollektiva förslag och lösningar redan till kommande val.

Torbjörn K A Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Dansa som en fjäril, stick som ett bi...

2011-09-15T02:13:00.000-07:00

Vad innebär en konsekvent positivt hållen psykologi, som t ex BAT (Beauty Aging Therapy) i sin utformade praktik, tillämpning eller utövning?

Inom ungdomsidrott och andra näraliggande kulturella aktiviteter (t ex konst, design, teater, sång, musik, undervisningen i skolan) kan vi lära oss hantera och förfina personliga egenskaper till en mer kultiverad och civiliserad framtoning. Här finns naturliga arenor för att kanalisera ett stort rörelsebehov, aggressivitet, vanmakt, frustration, stress och anspänning.

Idrottsaktiviteten höjer självkänslan, stärker självförtroendet, förbättrar ett strategiskt tänkande, förfinar vår koncentration, motorik, balans, kondition och orken och lusten till att bättre hantera oss själva v.s vardagens åtaganden. I all idrott uppstår vilden ur sin kokong, som människa, en New Queen. Dansa som en fjäril, och stick som ett bi!

Läs mer om idrottens funktion, förebilder, mental träning, BAT, skönhet och karaktärsutveckling m.m. i boken Perspectivae - världens bästa pappa(Se ovan).

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Försäljning av nya böcker

2011-09-09T05:02:00.000-07:00

Försäljningen av såväl e-böcker som nya tryckta böcker ökar nu på ett glädjande sätt, enligt vad Rapport erfar.

E-böckernas försäljning har ökat mest de senaste åren, närmare bestämt med över 1.000 procent. Förklaringen är framför allt att oerhört många läsplattor sålts.

Försäljningen av pappersböcker ökar också, både räknat i pengar och i antal sålda böcker. Mellan 2008 och 2010 ökade inbundna böcker med 0,9 procent. Mjuka böcker (pocket) ökade med 1,2 procent.

Det totala bokläsandet ökar alltså, trots farhågor om motsatsen och många köper sina böcker direkt via hemsidor och Internetbokhandeln.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Skolstart - om skolan och tillväxt

2011-08-24T10:55:00.000-07:00

Skolan har att möta barns förundran och intresse för framtid och omvärld i en rad stora kritiska frågor. Hur man hanterar och lägger tonvikten i pedagogiken påverkar därför både den enskildes lust att ta emot undervisning som den tillväxt och samhällsutveckling vi förtjänar.

För den generation av människor som idag gått i pension och generationerna före dem, var inte skolan en självklar rättighet. Teoretisk fördjupning och skolning ansågs förbättra en persons livsmöjligheter, generellt och i stort. Skolbildningen skulle utsira sunda och bättre karaktärsdrag, förfina och förädla det bästa hos människan, så att det öppnade upp andra perspektiv och möjligheter till en bra och hälsosam personlig utveckling.

Utbildningen skulle också (och här är medaljens baksida) innebära bättre möjligheter till rikedom, förmögenhetstillväxt och konsumtion.
”Köttbergsgenerationen” blev så till den milda grad fartblinda och giriga av vad kunskapssamhället gett dem i ökad tillväxt och konsumtion att man i brist på måtta och sans åt tills man sprack (Jmf. Monty Python`s Mr Creosote*). Baksmällan av det här tydliggörs idag av en rad tråkiga effekter i form av konvulsioner inom samhällets olika strukturer som; förstoppade hierarkier, ekonomisk härdsmälta i den västeuropeiska och nordamerikanska ekonomin, miljökatastrofer, sinande råvarutillgångar, arbetslöshet, identitetskriser och nya missbruksformer inom familjebildningens område, sekteristiskt våld och återkommande kravaller och försök till ungdomsuppror.

Att den skola och utbildning som skulle ha gjort oss klokare ledde fram till en sådan pervers överkonsumtion, dumdristig girighet och en ibland rätt trist och djurliknande maktkamp om tolkningsföreträdet i samhället, innebär inte att vi ska vägra gå till skolan eller inte delta i skolan och dess pedagogiska arbete (som många ungdomar tyvärr gör, när skolan förlorar rollen som förmedlare av en trovärdig vettig kunskap som möter dagens förundran över hur världen ser ut).

Tvärtom blir det idag ännu viktigare att i och via skolan lära ut mänsklig sans, måttfullhet, förfining, interaktion, informationshantering, kommunikation och en sund personlighetsutveckling med beaktande av olika och komplimenterande könsroller. Det är viktigare än någonsin i kunskapssamhället, att generera ny kunskap, uppfodra ny talang och börja om (utan att överbetona enskilda frågeställningar eller uppgifter).

Vi måste idag peka ännu mer mot skolans roll som vägledare i hur våra teoretiska kunskaper ska brukas och användas och inte minst framhålla och understryka skolans värde och kraftfullhet som påverkare av en samhällsinriktning. Här har alla inom skolan något att tillföra, lära ut och ge. Gå därför till skolan var dag och lär dig stå ut och hantera en värld som synbart ser ut att falla samman! Gå till skolan och använd varenda timme av kunskapsförmedling. Lär dig, att vi hanterar ibland bäst kriser med ytterligare utbildning, mer kunskap och just genom att vi blandar om i kortleken en gång till och börjar om. Tillväxten finns och blommar ut igen i någon form, men genom skolan.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

*Psst..Mr är inte en förkortning av ordet mag-ister! DS.

Det som ger lust och passion

2011-08-19T19:58:00.000-07:00

Vad är det som väcker konsumtion, önskan att köpa eller sälja, lust, glädje, passion och inte minst engagemang, t ex lusten att börja arbeta efter en skön och vilsam semester? Jag listar här 10 saker:

1. Det som åkallar, triggar eller exalterar min lust och uppmärksamhet förstås, t ex nyfiket tittande eller oroligt efterforskande. Den som inte söker, finner - Inget.

2. Önskan att veta mera, se och förstå orsak och sammanhang.

3. Viljan att få makt, äga, besitta, kontrollera och styra d v s få ett större inflytande och egenmakt i en händelseutveckling eller upplevd varseblivning.

4. Önskan till fortplantning av subjektivitet och en positiv eller negativ narcissism.

5. Förhållandet till sorgen d v s min inställning till det som jag sörjer, gett upp eller slutat att intressera mig för.

6. Tomheten och bristen, dess symbolisering, storlek och styrka i den omedvetna frånvaron och medveten längtan.

7. Tillfredställd glädje, hopp och frid. Det som ger nöjaktig lindring, katharsis av olustupplevelser och ger frid eller momentan behovstillfredställelse (t ex genom skratt).

8. Besvarad sanningshunger, vetgirighet och undran som återupprättar skönhet och skönhetsfigurer, ömhet, trygghet, värme och meningsfulla och produktiva kärleksbestyr.

9. Bekräftad helhet, samhörighet, gemenskap och tillhörighet till den andres begär m a o att ha en plats, betyda och vara någon i andras ögon.

10. Det nytt okända, som å ena sidan kan te sig väldigt skrämmande, främmande, ofattbart, obegripligt eller å den andra sidan kan vara lockande och mycket attraktivt beslöjat.

För fler detaljer, ytterligare frågeställningar, mer listor och ett utarbetat teoretiskt innehåll vill jag hänvisa den intresserade till den nya boken: Perspectivae - Världens bästa pappa!

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Händelser i Oslo och på Utøya

2011-07-23T07:51:00.000-07:00

I anledning av gårdagens mycket tragiska händelser i Norge (attackerna i Oslo och på Utøya), blir boken Perspectivae – världens bästa pappa(se ovan), tyvärr igen oåterkalleligt högaktuell för förståelsen av hur den ofattbara realiteten mitt ibland oss kan brisera. Men, som vi trots allt så småningom måste försöka förstå eller lära oss något utav.

Aggressiviteten, som den här galet, skoningslöst, barbariskt och kallt kommer till sin utövning, försöker på ett djupt sorgligt sätt, slå sönder och drabba civilisation och kultursamhälle med meningslöshet och fullständig tystnad. Det är det mänskliga och otyglade Odjurets blodiga uttryckssätt och metod, sprungen från arkaiskt förvirrade och missledda medelmåttiga individer, psykopater, mobbare och våldsdyrkare. Dessa är för lata, fega och slöa att ens själva beträda en idrottsarena, ett universitetsbibliotek eller en politisk arena när man riskerar bli motsagd, kritiserad eller påtvingas en egen ödmjukhet, motprestation eller argumentation.

Det handlar här om narcissistiskt osäkra personer utan rättesnören eller några som helst fundamentalt vettigt överlagda ideal eller fadersfigurer. Ett perverst grottfolk i behov av psykologisk behandling mot paranoia och utanförskap och som tyvärr inte drar sig för ett lönnligt dödande av dem i omgivningen, som hade kunnat tjäna rollen som deras enda möjliga förebilder. Urtidslika grottmänniskor som mitt i det moderna samhället fortfarande beter sig så här djuriskt primitivt och meningslöst (ordknappt), behöver inte minst andra förebilder, om hur civilisationen uppstår, fungerar och administreras. Särskilt andra än dem som idag ofta förmedlas, efterliknas och ges framträdande reklamutrymme (till trots av extrem kriminell bakgrund eller helt otyglad våldsaktivitet), i bland annat media eller barnuppfostran.

Som skandinaver är vi alla beklagansvärt chockade, sårade och drabbade idag, med tankarna på stöd och deltagande till de absolut närmast sörjande i katastrofen. Trots marginaliserade individers dumhet, otvungna griseri och stumma vanvett, kommer vi ändå fortsatt och efterhand att bygga upp det vänligt leende och kommunicerande samhällets demokratiska skönhet och idylliska tillvaro igen.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Sexting - bilden i mitt öga

2011-03-29T07:09:00.000-07:00

Enligt en nyligen genomförd opinionsundersökning refererad av O'Keeffe et al. i PEDIATRICS (Official journal of the American Academy of Pediatrics publiserad online Mar 28, 2011) , så loggar 22% av tonåringarna in på sin favoritwebbplats mer än 10 gånger per dag, och mer än hälften av alla ungdomar loggar in på sociala medier mer än en gång varje dag. Sjuttiofem procent av tonåringarna har nu egna mobiltelefoner och 25% använder dem för sociala medier, 54% använder dem för textning, och 24% använder dem för ett omedelbart messande. En inte oväsentligt stor stor del av den här och antagligen kommande generationers sociala och känslomässiga utveckling styrs och påverkas samtidigt via Internet och genom användningen av telefoner med olika typer av applikationer.

Genom Internetnärvaron så kan man förbättra kommunikativa och socialiserande förmågor genom att få bättre uttrycksmöjligheter för ett samhällsengagemang, förbättring av individuell och kollektiv kreativitet genom utveckling och utbyte av konstnärliga och musikaliska strävanden, få en tillväxt av idéer från skapandet av bloggar, podsändningar, video och spel etc. En mångfald av diversifierade kontakter kan ge ökad respekt, tolerans och ökad utbyte i både personliga och globala frågor, samt främja en individuell identitetsutveckling och unika sociala färdigheter. Möjligheterna till lärande breddas när man t ex genom Facebook och liknande sociala medier och program kan samla elever utanför klassen i samarbete, utbyte av idéer, uppdrag etc. Vissa skolor använder t ex framgångsrikt bloggar som pedagogiska verktyg, vilket har fördelen av att förstärka kunskaperna i svenska eller engelska, skriftlig framställning och kreativitet. Många ungdomar upplever även att de online också kan få bra tillgång till information om angelägna hälsofrågor (t ex sexuellt överförbara infektioner, stresshantering och tecken på depressioner) på ett enkelt och anonymt sätt.

På grund av begränsade förmågor till självreglering och stor känslighet för grupptryck, löper barn och ungdomar en viss risk, när de navigerar och experimenterar med det stora utbudet av sociala medier och nätverkstjänster. Problem som förtjänar stor medvetenhet omfattar förstås Internet missbruk med samtidig sömnbrist och s.k. Facebookdepression, där inte minst begäret genom syndriften är betydelsefulla inslag i symtombildningen. Ny forskning tyder även på att det ofta förekommer online uttryck för offline beteenden, såsom mobbning, kotteribildning och ett riskfullt sexuellt experimenterande. Cybermobbning, integritetsövergrepp och s.k. "sexting" (när man skickar SMS med bilder på barn eller tonåringar, som är olämpliga, obscena, nakna eller utför sexuella handlingar) är några sådana risker. Enligt en färsk undersökning "SEX AnD TECH - Results from a Survey of Teens and Young Adults", har cirka 20 procent av tonårspojkar och flickor skickat sådana "sexting"-meddelanden där effekten av den känslomässiga smärtan som bilden orsakar kan vara enormt starka för barnet på bilden, (samt även för antingen avsändaren eller mottagaren när den ofta får allvarliga rättsliga och psykologiska konsekvenser, inkl. suicid). Sexuellt anspelande meddelanden (text, e-post, IM) är t om ännu mer utbredda än sexuellt suggestiva bilder.

FEM SAKER ATT TÄNKA PÅ INNAN du trycker på "SKICKA"
1. Förutsätt inte att något du skickar eller postar kommer att förbli privat.
Meddelanden och bilder kommer att skickas runt även om du tror att de inte kommer att göra det. 40% av tonåringar och unga vuxna säger att de har fått en sexuellt anspelande bild eller meddelande (som ursprungligen avsågs att vara privat) 20% uppger att de faktiskt har delat ett sådant meddelande med någon annan än den person för vem det ursprungligen var tänkt att delas med.

2. Det finns ingen ångervecka i cyberrymden.
Något som verkar roligt och lite flörtigt och görs på ett infall kommer aldrig riktigt att försvinna. Potentiella arbetsgivare, rekryterare, lärare, tränare, föräldrar, vänner, fiender, främlingar och andra kan alla kan hitta dina tidigare inlägg, även långt efter du själv kanske glömt bort dem eller tagit bort dem. Och det är nästan omöjligt att kontrollera vad andra människor skickar för meddelanden om dig. Tänk på det. Även om du har andra tankar och tagit bort en bild, finns det inget att göra om någon redan har kopierat upp bilden och postat den någon annanstans.

3. Ge inte efter för grupptryck eller påtryckningar, vare sig i den nära relationen eller i cybervärlden.
Mer än 40% av tonåringar och unga vuxna (42% totalt, 47% tonåringar, 38% av unga vuxna) säger att "press från killar" är en anledningen till att flickor och kvinnor skickar sexuellt suggestiva bilder. Mer än 20% av tonåringar och unga vuxna (22% totalt, 24% tonåringar, 20% unga vuxna) säger "tryck från kompisar" är ett skäl att killar skickar sexuellt suggestiva bilder.

4. Tänk på mottagarens reaktion.
Bara för att ett meddelande är tänkt att vara roligt betyder det inte att person som tar del av meddelandet uppfattar det på det sättet. Fyra av tio tonårstjejer som har skickat sexuellt innehåll som gjorde det "som ett skämt" och tonårspojkar (29%) är överens om att flickor som skickar sådana innehåll "förväntas leva upp till vad bilden uttrycker i verkliga livet". Det är lätt att vara mer provocerande eller lite obetänksamt retsam online, men vad du formulerar, postar eller skickar bidrar till hur verkligheten faktiskt skapas och det intryck du gör i den.

5. Ingen är helt anonym.
Nästan en av fem som skickar sexuellt suggestiva meddelanden och bilder, göra det till människor de enbart känner online (18% totalt, 15% tonåringar, 19% unga vuxna). Det är viktigt att komma ihåg att även om någon bara känner dig genom skärmnamn, online-profil, telefonnummer eller e-postadress, så hittar de dig om de försöker. Anonyma "vänner" är därtill troligen än mer ovarsam med din tillit och sin bildhantering.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Självkänsla, lust och begär i relationer

2011-02-12T06:07:00.000-08:00

Få saker består. Det mesta i tillvaron förändras så småningom i ett slags fading-away; konsumeras, rostar, upplöses, förbrukas eller omvandlas. T om våra mer beständiga och långsiktiga relationer utvecklas, byter riktning och innehåll, tynar bort eller omtolkas med ett annat meningsbärande eller kanske nytt och mer beslöjat och vårdande innehåll. I livspusslets stress och av andra olika psykologiska och socioekonomiska variabler, lever människor ibland i en ökad förflackning av tilliten, förtroendet, intimiteten, kommunikationen och den bekräftande närheten i dessa viktigare och betydelsefullare relationer. Det kan gälla privat inom kärlekens områden eller offentligt, t ex inom skolan eller arbetslivet. I värsta fall, fastnar människan i en slags isolerad alienation och en allt större grad av oförmåga att verkligen kunna artikulera sina mest spontana begär, talanger, intressen, förmågor eller den ungdomliga hungern efter trygghet, tröst, lust, åtrå, glädje, mening, romans och livstillfredställelse, som vi alla har och delar. Önskan och den naturliga viljan till en ömsesidig känslomässig närhet, en trygg förbindelse och interpersonell relation med ljusa röster, vänlighet och komplimentaritet kan kännas bortflugen eller efterhand villfaren.

Den här erfarenheten kan väcka känslor av ensamhet, skam, förlägenhet, förnedring, desperation, nedstämdhet och otillräcklighet som även innebära svåra sexuella dysfunktioner (t ex sexmissbruk, nedsatt sexuell lust, anorgasmi, försämrad lubrikation, erektil dysfunktion, förtidig utlösning), lägre självkänsla, försämrat självförtroende, ångest, negativ stress och psykosomatiska svårigheter. Önskningar efter att genuint vilja ge och leverera sant menande prestationer, njutningsupplevelser, känna stolthet, kärlek, vänlighet, förtroende och tillit vänds till en motsats av irritation, tjat, sura miner, ifrågasättande, cynism, känslor av utnyttjande och kritiska invändningar mot ledsamt formulerade fantasier, missuppfattningar eller alltför orealistiska fysiologiska och psykologiska förväntningar.

Tillgängligheten till att återvinna sitt begär i de här sammanhangen är förstås inte enkel och delvis beroende av kontexten för den interpersonella interaktionen som omfattar bl a graden av kvalitet på t ex intimitet och känslornas unikt finstilta utsirling i ingångna relationer, delvis samverkande med en psykologisk och medicinsk hälsa, grad av självmedvetande, sexuella och kulturella sammanhang, kön, biologi, ålder, miljöfaktorer m.m. Begäret i dessa fall, återuppstår inte utav en uppmuntrande klapp på axeln att vederbörande bör tänka positivt eller rycka upp sig, lika lite som att det felaktigt förväxlas med urvattnade lycko- eller sjukvårdsbegrepp. Paradoxalt nog så har t ex behandling med serotoninhämmande antidepressiva läkemedel, sk SSRI-preparat en direkt motsatt och nedbrytande kontraproduktiv inverkan på begäret och dess ekonomi. Det är oftast helt omöjligt att exakt bedöma begärets utformning och mest optimala artikulation hos människor utan att först förstå, granska och utveckla kvaliteten på de villkor som hennes begär ingår i, kopplat bl a till hennes egna känslomässiga intimitetsvillkor, personliga integritet och övriga existentiella förutsättningar. Det viktiga att börja med för den som på det här sättet förlorat lusten för de nära och viktigaste frågorna i livet, är att kontakta någon som faktiskt förstår begärspsykologin och kan erbjuda en riktigt avvägd och anpassad hjälp. Hör därför av dig till oss, vi arbetar för att människor åter ska kunna brinna och verka som solen.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Myndigheten för vårdanalys

2011-02-07T11:25:00.000-08:00

Från den 1 januari 2011 finns nu Myndigheten för vårdanalys som en nybildad och väldigt intressant myndighet, som kan förändra tanke- och förhållningssätt och utgångspunkter inom ett mycket viktigt men alltmer kostnadsdrivande och vetenskapligt ganska inskränkt och hierarkiskt definierat välfärdsområde. Myndigheten för vårdanalys kommer att vara under uppbyggnad under 2011 och 2012. Myndigheten har till sin huvuduppgift att med en inbyggd referensfunktion i organisationen fokusera på ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Myndigheten ska följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvården, tandvården samt verksamheter i gränssnittet mellan vård- och omsorg t ex äldreomsorg, psykiatriska verksamheter och socialtjänsten inom primärkommunerna.

Myndighetens uppgifter innebär:
A. Uppföljning av hur väl hälso- och sjukvården totalt sett fungerar och en fortlöpande analys av effekterna av satsningar och reformer på systemets makronivå.
B. Beskrivning och jämförande analyser av kvalitén på olika vårdenheter.
C. Kommunikation mot patienter och medborgare.
D. Modell och metodutveckling.

Myndigheten och dess ledning ges en mycket stor grad av frihet och ska själv besluta om vad man ska följa upp, granska eller utvärdera. Inga enskilda ärenden ska dock kunna avgöras av myndigheten. Samordning, komplettering och olika samordningsformer med andra myndigheter som landsting, primärkommuner och statliga institutioner som Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet förväntas flyta friktionsfritt. Ledningsform och lokalisation för den nya myndigheten är ännu oklar och verksamheten fungerar f.n. interimistiskt under socialdepartementet. Regeringen utser troligen rätt snart en myndighetschef, - kanske tidigare utredaren Toivo Heinsoo.

Idag har en anslutning till det administrativa statliga redovisnings- och IT-systemet påbörjats. Med de stora arbetsmiljömässiga och organisatoriska bekymmer som kommit i dager inom andra statliga organisationer som Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen är det inte osannolikt att man försöker samlokalisera Myndigheten för Vårdanalys med någon av de här verksamheterna (sannolikt de två senare), idag befruktade av för mycket byråkratisk elefantiasis, starkt skråtänkande, sär- och yrkesintressen. Processbeskrivningen som identifierar områden som bör utvärderas tangerar troligen effektivitetsbristerna i dessa nuvarande statliga organisationer dels landstingens och kommunernas krisartade kostnadsutveckling (som dammsuger all annan framtidstro och investeringslust i samhället) dels en brist på etableringsfrihet som lamslår utveckling och alternativa behandlingsmetoder.

Den nya myndighetschefens kommunikativa och organisatoriska förmågor, empati med patient-, brukar- och medborgarperspektivet, integritet att fatta nödvändiga beslut, förmåga att ta nödvändig handledning, strategier för att ta fram kompetensprofiler, formering av en vettigt produktiv arbetskultur och en korrekt bemanning av den nya myndigheten, blir helt kritiskt avgörande och vägledande för den nya myndighetens effektivitet och funktion - liksom hans/hennes kunskaper om begäret och syndriften. Syndriften och inte minst begäret avgör nämligen slutligen bl a hur medborgarna betraktar myndigheten som en fågel eller fisk, en användbar och tillitsfull myndighet eller en ytterligare ballast och negativ byråkratisk apparat som halvt korrumperad och med en tunn omotiverad röst belastar medborgarens skattsedel ytterligare. Myndigheten och myndighetschefen har nämligen att på samma sätt utreda, framföra och tillmötesgå behov av kvalitetssäkrad, icke sponsrad eller vetenskapligt tillrättalagd, förtroendeingivande och lättillgänglig information och formera en saklig och allsidig sjukvårdsrådgivning som inte blir kostsam eller ovidkommande för patienter, brukare och olika vårdaktörer.

Det är troligen inte de ekonomiska medlen som idag saknas för framgång inom det här välfärdsområdet, utan de finansiella resursernas mest rättvisa och effektiva fördelning, användning, generering, verkningsgrad och långsiktiga förräntning. Myndigheten för vårdanalys har i det här avseendet förutsättningar att bli en väl så god affär för både samhället och samhällsutvecklingen.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Unga till kropp och sinne.

2011-01-17T05:24:00.000-08:00

Har du många bollar i luften? Program och åtgärder för stresshantering och regelbunden motion har många fördelar, inklusive möjligheten att det kan fördröja uppkomsten och konsekvenserna av åldrandet. Studier redovisade i British Journal of Sports Medicine (2010) av en grupp ”mindre aktiva” kvinnor (40–74 år), visar att 20 minuters motion som gör dig lite andfådd (d v s även lite ansträngande städning) – faktiskt kan förbättra välbefinnandet, din personliga stil och den psykiska hälsan.

Stresshanteringsprogram (med samma inslag av vad som i Sverige har kallats fysisk aktivitet på recept), som kombinerar regelbunden motion och fortlöpande väglednings- och samtalsstöd är mycket kostnadseffektiva och ger mycket positiva resultat jämfört med andra former av primärvårdsinsatser och fysisk träning i den internationella jämförelsen. Vid uppföljning av stödinsatser såg man betydande förbättringar i välbefinnande och fysisk aktivitet både vid 12 resp. 24 månader (p <0,01). Tyvärr visar forskning att 16-åriga ungdomar idag, i snitt har 10 procent sämre kondition i jämförelse med en motsvarande grupp för 20 år sedan. Det här gäller både killar och tjejer. Andra studier har visat att regelbunden träning i medelåldern gör att kroppen använder syret effektivare för att generera energi, vilket verkar fördröja det biologiska åldrandet med så mycket som 12 år. I tvillingstudier har forskare sett att de som är fysiskt aktiva på sin fritid förefaller biologiskt yngre än sina mindre motionsbenägna syskon.

De flesta vet idag att stresshantering och motion är kopplat till en lägre risk för utveckling av hjärtsjukdom, högt blodtryck, typ 2-diabetes och cancer, men nyare fynd visar dessutom på att inaktivitet i de här avseendena inte enbart gör människor mer sårbara för sjukdomar, utan att det faktiskt kan påskynda och snabba på själva åldrandet och åldrandeprocesserna. Forskarna har funnit att de s k telomererna, eller ändarna på kromosomerna i vårt DNA, förkortas snabbare i den icke förvärvsarbetande befolkningen vilket betyder att dessa människor får ett snabbare cellulärt åldrande.

Genom blodprov från mer än 2.000 tvillingar har forskare extraherat dessa tvillingars DNA. Det visade sig att de tvillingar som utövat minst fysisk träning (i genomsnitt bara 16 minuter i veckan) hade mycket kortare telomerer än de deltagare som utövat mest fysisk aktivitet (i genomsnitt 3 ½ timme per vecka), såsom löpning, tennis eller aerobics. De mest aktiva tvillingarnas telomerer var jämförbara i längd med en inaktiv person som var hela 10 år yngre! Stress och en stressfylld livssituation har visat sig ha motsvarande och kanske t o m större negativ inverkan på telomerlängden hos vårt DNA (se t ex Ohio State University (2007, September 20). Chronic Stress Can Steal Years From Caregivers' Lifetimes. ScienceDaily). Forskarna tror idag att människor som motionerar regelbundet härigenom parallellt borde se till att få en lika bra handledning och en mental träning i sin stresshantering. Stresshanteringen innebär att man skaffar sig en förbättrad kännedom och egenkontroll över sin egen unikt och individuellt sammansatta livssituation och det autonoma nervsystemets inverkan på den biologiska hälsan med olika psykologiska tekniker och interventioner (t ex omvärdering, rekonceptualisering, avslappningsövningar och förändrade kognitiva strategier/förhållningssätt).

Varje människa med alla olika celltyper och vävnader utvecklas från en första befruktad äggcell genom upprepade celldelningar. Den kompletta konstruktionsritningen, som är inskriven i vår arvsmassa, kopieras fullständigt innan varje celldelning, och det är här som telomererna blir betydelsefulla. I mitten av förra seklet stod det klart att arvsmassan utgörs av DNA-trådar i cellkärnan. DNA-trådarna är förpackade i kromosomerna som är 46 stycken hos människor. Nobelpristagarna, Hermann Muller (Medicinpriset 1946) och Barbara McClintock (Medicinpriset 1983), observerade tidigt att kromosomernas ändar, som av Muller döptes till telomerer, var speciella och särskilt stabila. En obesvarad fråga var på vilket sätt telomererna var annorlunda och vilken funktion de egentligen hade?

Telomerernas centrala roll för bevarandet av kromosomernas och arvsmassans stabilitet klargjordes senare av nobelpristagarna i medicin 2009. Elizabeth (Liz) Blackburn, Jack Szostak och Carol Greider fick nobelpriset för upptäckten av hur kromosomerna faktiskt skyddas av telomerer och enzymet telomeras. Blackburn och Szostak visade först telomerernas starkt skyddande funktion och hur denna är konserverad i hela utvecklingskedjan samt, återfinns i alla högre stående organismer inklusive människor. Blackburn och Carol Greider upptäckte sedan ett enzym som kan tillverka telomerens DNA. Det allra första beviset för detta enzyms existens kom på juldagen 1984. Enzymet fick namnet telomeras. Det visade sig vara helt unikt i sin uppbyggnad genom att det förlänger livslängden på kromosomen och består av en enzymatiskt aktiv proteinkomponent samt en RNA-komponent som mall för bildandet av nytt telomer-DNA. Kunskapen om telomerer och telomeras har därefter lett till viktiga insikter inom många olika områden, som stressforskning, åldrande, cancergåtans lösning, den fysiska aktivitetens betydelse osv.

En telomeren är m a o en mycket liten region med repetitiva DNA i slutet av en kromosom, som skyddar slutet av kromosomen från försämring vid kromosomens replikering. Vid replikering förmår cellen inte kopiera den yttersta änden på telomeren. Det innebär att för varje celldelning blir kromosomerna något kortare och äldre personer får alltså naturligt, något kortare kromosomer än yngre människor. Det har föreslagits att människan från början har en full uppsättning telomersekvens, dock är telomeraset deaktiverat och för varje DNA-replikation (celldelning) förkortas telomersekvensen med 50-100 nukleotider. För en normal cell med en telomersekvens på 10 000 nukleotider, innebär detta 100 till 200 celldelningar innan telomeret slutar skydda cellen. Då detta händer kommer cellen att sluta dela sig. I sitt arbete publicerat 1978 upptäckte Blackburn & Gall att telomererna med sina enkla DNA-sekvenser komponerar kromosomens avslutning med en förkortande mekanism som normalt begränsar cellen till ett fast givet antal divisioner. Psykobiologiska studier med djurförsök har visat att detta är ansvarigt för åldrandet på cellnivå och sätter en bortre gräns för cellens livslängd. Telomerer och telomerlängden har härefter betraktats som en biomarkör av stress och åldrande som därmed skyddar cellens kromosomer från olika avvikelser som kan leda till cancertillväxt och ser till att cellerna dör när deras telomerer har konsumeras. De flesta cancerformer anses därför vara resultatet utav sådana "odödliga" celler, som på olika sätt lyckas kringgå den förprogrammerade självförstörelsen.

Telomererna verkar därför spela en central roll i cellernas öde och åldrande genom att justera cellulära svar på stress och tillväxtstimulering på grundval av tidigare celldelningar och DNA-skador. De är inblandade i en mängd olika sjukdomar inklusive dyskeratosis congenita (en ärftlig form av svårt tidigt åldrande), aplastisk anemi (en benmärgssjukdom), lungfibros och cancer. Telomererna utgör både ett hinder för tumörtillväxt men bidrar också till en förlust av celler med åldern. Det verkar inte finnas någon specifik förkortning av telomererna i cortex hos klienter med psykiska sjukdomar som depression om man ska tilltro forskningsresultat redovisade i Frankrike. Andra resultat t ex en studie i Tyskland 2010 (Leibniz Institute for Age Research) går i en motsatt riktning. Nobelpristagaren Liz Blackburn (se video nedan) har däremot visat hur för övrigt helt friska kvinnor som inte lärt sig hantera sin stress och som lever under mycket höga prestationskrav, ångest och stressnivåer kan få förkortade telomerer. Förkortningen av telomerer hos kvinnor i avsaknaden av en korrekt stresshantering motsvarar i genomsnitt en avkortad livslängd med ett helt decenium (mätt i levnadsår) när forskarna jämfört dem med kvinnor som inte levt under samma stress eller stressfyllda villkor. Telomerlängden ansågs främst bli negativt påverkade av de förhöjda stresshormonerna (katekolaminer och kortisol). Det verkar därför som att en låg leukocyt telomeras är en tidig markör för risk för hjärtkärlsjukdom vilken förkortar telomererna som ett resultat av kronisk stress och avsaknad av insatser för en riktig stresshantering. Kunskapen är positiv och visar samtidigt hur kvinnor både kan leva sina liv längre, som genom att faktiskt ta emot rätt hjälp, vägledning, stöd och råd, kan föryngra sig själva avsevärt till såväl kropp som sinne.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Resa till Kina - Kinaresa

2011-01-06T08:16:00.000-08:00

Kinas ekonomi och enorma produktionskapacitet fortsätter att växa. Landets BNP steg med 10,5 procent under 2010. Kinas utrikeshandel har kommit igen med kraft efter fallet under finanskrisen och exporten beräknas ha stigit till närmare 1800 miljarder dollar och importen till mer än 1500 miljarder dollar 2010. Störst är tillväxten i Kinas många medelstora städer (som kan ha åtta miljoner invånare) och småstäder (med befolkningar som Stockholm) som blivit attraktiva konsumentmarknader för detaljhandelsföretag som franska Carrefour och danska Vero Moda. Kina inte bara världsetta i varuexport utan Kina är också med stor marginal världens näst största importland och bidrar därmed starkt till efterfrågan på världsmarknaden. Trots att bostadsbyggandet sker i stor skala så stiger fastighetspriserna konstant. Enligt den brittiska tidningen Financial Times väntas värdet av varutillverkningen bli större i Kina än i USA i år. När det sker lämnar den amerikanska tillverkningsindustrin sin globala förstaplats efter mer än hundra år.

Kinas frammarsch förändrar därmed hela maktbalansen i världsekonomin. Vid sidan om Kina och Indien – hör Indonesien, Filippinerna, Malaysia, Thailand, Vietnam, Sri Lanka och även Bangladesh till de rejäla tillväxtmotorerna i Asien. Efter den globala finanskrisens akuta fas hösten 2008 och vintern 2009 har världsekonomins återhämtning letts av de här tillväxt- och utvecklingsländerna med Kina i spetsen. De här ländernas uppsving har varit så markant (med tillägget av några ekonomiskt starka stater i Latinamerika och Afrika), att 2010 blev ett riktigt genombrottsår för det som förr kallades tredje världen. Tillväxt- och utvecklingsländernas sammanlagda BNP beräknas ha ökat med drygt 7 procent 2010 medan de tidigare avancerade industriländernas ekonomier totala tillväxt blev knappa 3 % procent, enligt Internationella valutafonden (IMF). En fortsatt stark ekonomisk utveckling förväntas även för kommande år.

Kulturellt och psykologiskt är den ekonomiska utvecklingen i Kina och Asien mycket intressant eftersom den kommer att påverka och innebära stora förändringar i
1. hur vi leder och organiserar företag och verksamheter,
2. hur vi hanterar vår egen produktionskapacitet, råvaror och resurser
3. hur vi konsumerar och efterfrågar varor och tjänster
4. hur vi bygger relationer och bemöter varandra i dem
5. hur vi betraktar vårt eget välbefinnande och välmående

Det finns nu avsevärda skillnader mellan Asien och Europa vad gäller interpersonella relationer och mentalitet, som till dels förklarar framgångarna. Ledarskapets strategier skiljer sig åt mellan de olika kulturerna. I den asiatiska kulturen är t ex interaktionen mellan anställda och överordnade annorlunda och präglad av helt andra normer och etiska förhållningssätt, än de vi är vana vid från västerländska företag och demokratiskt uppbyggda förvaltningar.

Sådana kommunikativa skillnader kan vara att där vi uppmuntrar anställda att uttrycka känslor, synpunkter, kritik öppet och demokratiskt är asiater vana att hellre lägga band på sig själv, dölja sina äkta inre känslor och särskilt fientliga känslor eller mycket kritiska synpunkter gentemot andra som kan väcka harm eller kritik hos den andre.

I väst stimulerar vi gärna människor till självständighet och mod att själva utforska och pröva omvärlden. Konfucianismen och det asiatiska förhållningssättet som har präglat Kina och andra asiatiska länder i ungefär tvåtusenfemhundra år uppmuntrar hellre ett tjänstvilligt pliktstyrt beteende präglat av över-/underordning och ömsesidigt beroende, där en person försöker förmå en auktoritär person, till exempel en förälder, maka/make, lärare eller chef, att ta hand om henne. Beroendet innebär inte att vara passivt beroende, utan innebär att aktivt söka upp och tillåta sig själv att bli och vara beroende till andra människor man betror om något gott. Den här inlärda viljan (redan från barnsben) som organiserar arbetskraften och hela samhällsstrukturen av politik och näringslivsutveckling i Asien, har vi mycket svårt att ta till oss och förstå som någonting djupt tillfredställande och gott i västvärlden (den franske psykoanalytikern Jacques Lacan har närmat sig tillfredställelsen och den trygga njutningen i beroendesituationen med tesen: ”Begäret är den Andres begär”).

Beroendeförhållandet innebär även att man vitsordar sammanhållning inom gruppen och att man skämmer bort och överbeskyddar varandra mot främmande trender, tendenser och influenser. Att man respekterar kunskap, erfarenhet, tradition och ålder. I stället för att uppmana till ett ganska självständigt och relativt ansvarstyngt arbete som många västerländska företag och chefer gör, fungerar den asiatiska chefen och företagsledaren som en visionär frontman och en inte ifrågasatt ledare, övervakare och beskyddare. Han är samtidigt en hyggligt vägledande fadersgestalt men även en nogsam och sträng kontrollant. Om något går fel anklagar företagsledaren strängt sig själv för att inte presterat felfritt och tillräckligt bra som chef och betraktar sig själv som skyldig om någon olycka drabbar personalen, helt oavsett vem, vad eller vilket som förorsakat olyckan. Den psykiska hälsan och det personliga välbefinnandet är helt avhängig hur väl människor försökt uppfylla prestationsförväntningarna i den roll man åtagit sig.

I Kina uppfostrar man oftast sitt enda barn till att bli bäst klassen, men inte för sin egen skull utan för plikten mot föräldrar, sitt folk, fosterlandet, samhällsnyttan och traditionens bästa. I kontrast till en sydeuropeisk och nordamerikansk motivationspräglad livsinställning som delvis starkt kan färgas av en jagfixerad egoism, osvensk individualism och en negativ form av narcissism i förnekelsen av Voice of Commendatore (och som i ytterlighetsfallen leder till faderslöshet, œcopati, hänsynslös girighet och matriarkal övertro), tycks den kinesiska kulturen liksom de nordeuropeiska och anglosachsiska omhulda en mer handlingsinriktad patriarkalt kollektivistisk och solidarisk gruppinställning till arbetsfördelning och traditionsstyrda överbyggnader i form av under/överordning, kunskapsinhämtning och samhällsklasser. Motiv, inställning, fraser och idéer är viktiga, men underordnas den positiva samhällsnyttan och hur du faktiskt och reellt utför dina plikter visavi das Mann och beter dig eller handlar i en given situation. Allt för ivriga ”underdog”-ambitioner kuvas bestämt av halvt dolda organisationsstrukturer, överreglering, korruption, tradition eller tystnad. Om du vill bli bäst måste du arbeta för det och visa upp det i dina handlingar och i din efterfrågan hos andra människor, något annat räknas inte.

Megastäderna i Kina fortsätter sin enorma tillväxt och utveckling. Antalet välutbildade ungdomar i Kina kommer i en nära framtid att vara mycket stort. I vårt moderna, globala kunskapssamhälle kommer Kina därför att bli en svår medtävlare. Kunskapskonkurrensen från Kina och Indien gör att de kommer att gå om oss på många områden. Sverige måste därför satsa på ännu mer innovationer och ett bättre innovationsutnyttjande inom de kunskapsområden där man ligger väl framme och våga etablera betydligt fler svenska företag i de "mindre" och "medelstora" städerna. Dessutom måste svenska företag hitta lämpliga former för partnerskap med Kina och försöka utnyttja det faktum att Kina gärna investerar i Sverige och i framgångsrika svenska företag och produkter. En höviskt nyfiken antikolonial inställning med stor respekt och öppenhet för olikhet, traditionellt skapade värden och mångkulturella uttryck (utan övertydligt öppen regimkritisk fördomsfullhet och provokation av den typ som bl a den Norska Nobelkommittén och Wikileads visat prov på), främjar antagligen samarbete, handelsförbindelser och relationsskapandet bäst. Lyssna därför gärna på den gamle kinesens framgång - Köp ett användbart domännamn, skaffa ett visum för besök eller, gör helt enkelt en lärorik och spännande resa till en intressant framtidsnation - Kina.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Svält eller hopp i Sverige?

2011-01-02T05:14:00.000-08:00

Håller en allt för återhållen reformpolitik på att ge nya svältår på sätt som skapar en ekonomisk stress hos investerare och unga män och kvinnor, flyttpanik och en ny utvandringsvåg för Sverige? När det nya året 2011 inleds beräknas Sveriges folkmängd att vara 9 417 000 personer, enligt SCB:s preliminära befolkningsstatistik. Folkmängden fortsätter att öka men inte i samma omfattning som under 2009.

En trend och kraftig varningssignal i den nya befolkningsstatistiken är dock en mycket kraftigt, ökad utvandring. Under 2010 beräknades nämligen 49 000 personer ha utvandrat från Sverige, vilket är en ökning med 24 procent jämfört med föregående år. Siffran är så hög att man måste gå tillbaka till missväxt- och svältåren 1867-69 för att finna motsvarande höga siffror i befolkningsstatistiken. En stor del av ökningen beror på att Skatteverket under 2010 särskilt följt upp personer vars bosättning varit okänd en längre tid. Om de här personerna inte längre anses bosatta i Sverige har de blivit avregistrerade från folkbokföringen som utvandrade. Om denna grupp exkluderas från statistiken så skulle trots detta utvandringen vara omkring 14 procent högre i år än under förra året, vilket är en markant ökning och en fortsatt hög siffra.

Av de 49 000 utvandrarna är mer än hälften svenska medborgare. Andra stora grupper som utvandrar är medborgare från de nordiska grannländerna. För svenska medborgare var de vanligaste länderna att flytta till under 2010 Norge följt av Storbritannien och USA. De utländska medborgarna flyttar i hög utsträckning till det land som de har medborgarskap i. Där kännedom finns om vart de utländska medborgarna flyttar har två av tre flyttat till sitt medborgarskapsland. Bland utvandrarna är det, som vanligt, något fler män än kvinnor som emigrerar. Med fler än 200 000 öppet arbetslösa människor i Sverige idag, är det troligt att det på samma sätt som på Irland, är många människor i 20—30-årsåldern som är välutbildade och nu lämnar landet i den nya utvandringsvågen. Den globala världsekonomin är också på väg att tippa över mot Syd och Öst. Det handlar inte om sifferlekar, hopp eller girig spekulation utan om att land efter land i Asien, Mellanöstern, Afrika och Latinamerika frenetiskt fått upp farten i konkret slitsamt arbete. Tendensen att arbetskraften i Sverige lämnar landet är samtidigt parallell med en boom av förestående pensioneringar på den svenska arbetsmarknaden.

Det är i det här sammanhanget kanske mycket bra, vällovligt men lite storartat naivt när t e x en ekonomiprofessor på SVT:s debattsidor äntligen intresserar sig lite för och lekfullt ”kvackar in” inom psykologins och skönhetens område när de matematiska ekvationerna inte alltid längre så tydligt hänger ihop. Ekonomiprofessorns tes om ”vi måste våga hoppa in i det okända” och ” att det är människans förväntningar på framtida möjligheter, händelser och produkter som styr allt mer av våra liv, från politik till konsumtion och kärleksliv” sammanfattade jag förresten själv för några år sedan med begreppet: ”The New Queen”. Företeelsen har även likheter med det som den franske psykoanalytikern Jacques Lacan redan på 60-talet klargjorde som objekt petit a. Psykologin om det mänskliga begäret och illusionerna eller drömmarna om vår framtid har nämligen intresserat många psykologer och filosofer allt sedan Descartes dagar.

Gammal och erfaren i gården vill jag dock varna för ”lyckogurus” som vill dra för snabba, långtgående och förenklade slutsatser i en ”hoppa i det okända” eller ”satsa på dig själv” filosofi. Samhällsutvecklingen och psykologin i denna rör vid en mycket stor plasticitet, många paradoxer och en svår komplexitet som kan leda in till katastrofala följder oövervägt eftertanke och reflektion. Lyckan och hoppet kan givetvis vara en enkel och bra drivkraft ibland som ekonomiprofessorn föreslår, men är det inte desperationen, hopplösheten och vanmäktigheten som i lika hög utsträckning leder oss till t ex den påtvingade utvandringen. Människor liknar varandra eller kan vara så helt unika och olika varandra som mångfalden av bokstäverna i vårt alfabete eller blommorna på en svensk sommaräng. Jag vill därför hålla nyfikenheten på människan, den avvägda och reflekterade riskbedömningen, beroendet av den andres spegling och åsikter, trägen att göra det vi har bättre (genom bl a Sisyfos-arbetet), önskan om att få veta mera (d v s förtjusningen och häpenheten inför ny kunskap) högre, än den som enbart vill leva på eller förlita sig till hoppet.

Gott Nytt År!

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Mäns våld mot kvinnor

2010-12-31T03:55:00.000-08:00

Mäns våld mot kvinnor aktualiseras oftast kring jul- och nyårshelgerna i media. Tre nya rapporter om familjevåld visar allvarliga brister inom socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin. Barn som utsatts för våld anses inte få rätt hjälp och både mödrar och barn löper stor risk att utsättas för ytterligare våld även efter att de sökt hjälp.

Larmrapporterna är inte förvånande utan förvirrar, förlänger lidande och äventyrar i sina tveksamma analyser och tunt vetenskapliga osaklighet, syftet med redovisningen (som troligen har den goda ansatsen att få stopp på eländet och den fortsatta misshandeln). Huvudskälet till att alla glättiga forskningsrapporter, konferenser om våld och hot, socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin skjuter bredvid målet är att man inte klart och koncist definierar de frågeställningar man vill få bukt med.

Ett exempel på det här är när man i den 234 sidor långa rapporten 'Mäns våldutövande - barns upplevelser' endast omnämner ordet aggressivitet 4 gånger! Och orden 'kriminell aggressivitet' helt utelämnas fastän detta är kärnpunkten i frågeställningen. Den sunda aggressivitetens roll och utövning måste bättre våga problematiseras och diskuteras i Sverige, så att inte blint aggressionshämmade uttolkare ges ett moraliserande företräde. Mäns våld mot kvinnor och barn är en kriminell utövning av aggressivitet som samhället och kvinnan som önskar sammanleva med aggressiva män också måste definiera som vansinnig till sin karaktär när aggressivitet kanaliseras och artikuleras i våldshandlingar. Aggressivitet och begäret i sig är inte någonting farligt, men måste bättre förstås och sublimeras i olika och mer sköna former (Se Perspectivae - det nakna begäret).

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Personlig stil blir dresskod på banken

2010-12-19T03:08:00.000-08:00

Jag har under många år och senast i en nyligen utgiven bok: Perspectivae – Det nakna begäret, beskrivit seendets, tittandets och utseendets psykologiska betydelse, strukturering och fenomenologi för t ex personlig stil, framgång, relationer, bemötande, perfektionism och en mer positiv och kräsen utveckling. Jag har även diskuterat de risker och svåra överväganden som den bör göra som vill laborera mer fritt i ämnet, t ex som följande bankinstitution gjort:

Den schweiziska storbanken UBS (Union Bank of Switzerland och ursprungligen grundad i en sammanslagning av ett 10-tal mindre banker i Europa) med bankfilial på NK i Stockholm, har nu föreslagit ett antal långtgående klädkoder för sina anställda, vilka väckt ett mycket stort intresse hos många nyhetsredaktioner, arbetsgivare, trendanalytiker, stylister och modeintresserade världen över. Syftet med klädkoderna är att UBS vill försvara sitt rykte, som kanske den mest värdefulla tillgången i verksamheten. Genom klädkoderna så önskar man trimma upp ett varumärke som delvis fått sig en törn av skeenden kring bank- och finanskrisen (UBS tvingades bl a göra subprimerelaterade nedskrivningar på närmare 115 miljarder kronor och bryta banksekretessen för 5.000 misstänkta amerikanska kontoinnehavare. UBS anklagas dessutom för medhjälp att ha begått 23 bedrägerier och flera tjänstefel i samband med Bernard Madoffs miljardsvindleri). Vid presentation av företagets klädkoder så säger sig UBS därför vilja etablera starka relationer med sina kunder, aktieägare och erbjuda en miljö på grundval av ömsesidig respekt.

Storbanken vill tillfredsställa kundernas behov och bygga upp relationer som blir varaktiga. Man anser därför att ett oklanderligt beteende också handlar om att erbjuda oklanderliga presentationer. Kundrådgivarna, vilka är den första kontaktpunkten för kunderna uppfattas som de främsta företrädare för företaget och deras klädstil och utseende anses kritiska i hur man formulerar en icke-verbal kommunikation till kunden. Hur de anställda respekterar företagets klädkoder dikterar därför ett snyggt utseende och en korrekt presentation som hjälper företaget till att förmedla sina övervägda värderingar och en kultur präglad av respekten för den högsta professionella standarden. Klädsel och medarbetarnas yttre attribut ska återspegla företagets verkningsmekanismer.

Eftersom individer främst bedöms på sin yttre stil så ska klädkoden i färgval utgå från antracitmörka färger. Svart och mörkt blå anses nämligen symbolisera kompetens, formalitet och allvar. Ett perfekt utseende anses ge en inre frid och en känsla av trygghet. Genom att bankens dresskod eller klädkod anses ta hänsyn till betydelsen av det faktum att ett första intryck är viktigt så anses detta understryka professionalismen i banken. Riktlinjerna är även avsedda att omfatta alla anställda och uppfyllandet av klädkodens 44 sidor långa detaljreglering är obligatorisk för samtliga anställda inom banken. Ledande befattningshavare är skyldiga att säkerställa och se till att personalen uppvisar ett snyggt och propert utseende.

Riktlinjer för klädkoden innebär bl a följande: Accessoarer som tillhandahållits från banken får under inga omständigheter användas privat. Varje medarbetare har ansvar för ett gott uppförande och rengöring av sina kläder. Föråldrade accessoarer tillhandahållna av banken ska förstöras eller kasseras.

Klädkod för herrar:

Bär en tvådelad kostym med antracitmörk, svart eller mörkblå färg. Bär en vit långärmad tröja under kavajen. Som accessoar bärs en UBS-slips, svarta skor och ett svart bälte. Skjortan måste vara tillräckligt stor för att lämna ett utrymme om minst ett finger i nacken. Tröjans halskrage måste överstiga cirka 1 till 1,5 centimeter ovanför kostymens krage. Spetsarna på skjortkragarna måste fylla upp området under kavajslaget. Det är inte önskvärt att man bär kortärmade skjortor under tröjan. Slipsen är en absolut nödvändighet (se olika slipsknutar). Slipsknuten ska anpassas till ansiktets och kroppens form. Var gång du tar av din kostym, knyt upp slipsen och häng eller linda in den. Ge din slips minst en vilodag före återanvändning så att tyget och fodret får vila. Tvätta inte slipsen eller stryk den på egen hand. Spegla dig och rätta till ditt utseende innan ett besök, för att undvika de värsta misstagen. Klipp dig var 4:e vecka. Tänk på att vårt yttre utseende fungerar som en icke-verbal kommunikation och säger en hel del om vår personlighet. Ta inte på en slips om den är för kort eller för lång, opassande för skjortan eller inte är korrekt anpassad till ansiktets morfologi och symmetri. Män bör dessutom välja kalsonger av god kvalitet och uppmanas att bära svarta knästrumpor under kostymen så kunderna slipper se nakna vader sticka fram när benen är korslagda.

Klädkod för damer:

Skräddarsydd vanlig, färgad byxdress eller dräkt, antracitmörk, svart eller mörkblå, vit blus, helst en skjorta. Accessoarer: Nickyknuten slips eller scarf. Sluten sko, svart och klassisk samt ett svart bälte. Dräkten eller byxdressen ska ha ett ljust och bra snitt och erbjuda en hög grad av komfort. Silhuetten ska vara elegant, slank utan att verka för stor eller trång. Jackan måste vara jämn och symmetrisk, även knäppt och bör inte glipa eller skrynklas. När man sitter kan den knäppas upp. Kjol och byxor (både vid sittande eller stående) bör ha tillräcklig amplitud och kunna bytas. Den perfekta kjollängden är från mitten av knäet och kan gå ner till två tum under knäet (mätt från mitten av knät). En slät vit skjorta eller blus med klassisk krage bör användas. Blusen bärs i byxor eller kjol och indrag bör anpassas till den övriga klädseln (några tum under nyckelbenet). Använd hudfärgade underkläder under vita blusar. Dölj inte halsen. En lätt make-up bestående av foundation, mascara och diskret läppstift lyfter fram din personlighet. Se till att det inte finns några spår av makeup eller smuts på ditt halsband. För kvinnor är svart nagellack och nagelkonst inte önskvärt, liksom för korta kjolar. En blus bärs med en jacka. Om det är mycket varmt kan din chef godkänna att en skjorta bärs utan en jacka. Du är själv ansvarig för korrekt underhåll och rengöring av dina kläder. Vädra din outfit då och då så att fibrerna får vila, därmed förlängs livslängden på kläderna. Byxor och kjolar ska strykas, ånga dessutom och vecka byxor regelbundet. Var noga med regelbunden kemtvätt så att plaggen får en professionell rengöring.

Varken män eller kvinnor bär smycken som är oproportionerliga beträffande storlek eller mängd. Män får inte bära armband. Piercing och synliga tatueringar, smutsiga och dåligt underhållna naglar, lösnaglar och finare färgade naglar, grov eller sprucken hud är utanför reglementet liksom smutsigt och oskötsamt hållen hårväxt (t ex orakad, kluvna hårtoppar, men även för övrigt i ansikte, hals eller nacke). Se till att underkläder inte blir iögonfallande och synliga utanför de vanliga klädesplaggen. Tänk på hur du doftar, undvik vitlök och lök, rökning eller att vistas i rökfyllda lokaler. Parfymera dig omedelbart efter duschen på morgonen, men undvik att lägga på mer parfym under lunchen.

Utifrån såväl trender inom organisationspsykologi, personig utveckling och styling, utseendets betydelse, arbetsmarknadens förändring, modebranschens utveckling, marknadsföring, branding av varumärken, tendenser inom bank- och finansvärlden, relationer och konsumtionsmönster, strategier för en psykosocial arbetsmiljö m.m., finns det många kommentarer och synpunkter som jag skulle kunna lägga på det här företagets utarbetade policy i den återgivna anekdoten. Jag avstår det här av platsbrist därför att mina egna synpunkter på eventuella psykologiska förvecklingar utförligt framgår av min nyss utgivna bok: Perspectivae – Det nakna begäret. En kommentar kan vara att anekdoten åtminstone inspirerar till EN GOD JUL och måhända julklappstips i klädbutiken! En mer etablerad nyhetsredaktions diskussion av ämnet framgår av följande video:

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Det kvinnan vill, det vill gudarna

2010-11-14T14:49:00.000-08:00

Så har vi kommit till den lite förvirrade punkt som jag förutsåg långt innan valet beträffade socialdemokratin. Nu börjar huvuden rulla. Alla skyller på alla och en stark personfokusering intar den plats som kanske den ideologiska analysen av samhällsutvecklingen borde ha haft redan långt före valet. Debatten har delvis urartat och blivit fullständigt panikbetonad när den kvinnliga partiledaren avgår, kastar rodret och utlyser ett nyval av hela den socialdemokratiska partistyrelsen. Vem ska nu efterträda henne? En kommunikatör eller en idépolitiker? Är det en ledarkris eller, har partiet gett sig in i en tröstlös ökenvandring utan någon som helst vägs ände? Saknar man appellation och efterfrågan i de stora folklagren för all framtid etc. etc.?

Statsvetare med ringa kompetens inom området vill gärna psykologisera frågeställningen, vilket kan vara vettigt så länge man vet vad man talar om. Den första säger t ex att socialdemokratin går igenom en superidentitetskris och att partiledaren nu förbrukat förtroendet hos väljarna. Den andre statsvetaren delar fantasin om att moderaterna övertagit rollen av att företräda arbetare och den solidariska folkhemstanken. Han vill att socialdemokratin bättre ska tydliggöra kopplingen mellan välfärdsstatens trygghetssystem och människors arbetsinsatser genom att driva tillväxtfrågor som sysselsättning, företagande och fördelningspolitik. Den tredje noterar hur Socialdemokraterna i hela Europa haft väldigt stora problem till anpassning av förändringar i världen efter industrisamhället och att man i stället för personfixering borde ägna tankarna åt utformningen av en helt ny politik som bottnar i grundläggande socialdemokratiska värden (t ex frihet, jämlikhet, solidaritet och rättvisa). Men, ingen av de här statsvetarna erbjuder egentligen några riktigt bra svar, strategier eller långsiktiga lösningar på socialdemokratins dilemma. En av dem antyder t ex auktoritetens och ledarskapets betydelse men tappar sedan bort den i analysen.

Socialdemokratins problem sträcker sig bakåt i en historia av kollektivistiska och storskaliga lösningar, av lojaliteter och förbund som ständigt riskerar att korrumperas och stelna. Trots ett marxistiskt förflutet så har man efterhand i den ekonomiska politiken tappat bort eller ”glömt” dialektiken i samhällsutvecklingen och tappat bort det socialpsykologiska perspektiv som byggt upp hela rörelsen från grunden. Man har därtill lierat sig med en kapitalistisk ideologi till den grad att man fortfar att okritiskt stödja den när den efterhand genom globaliseringen blivit ultrakapitalistisk och slagit sönder varje ansats till tankar på rättvisa, jämlikhet, frihet eller solidaritet och också rationaliserar sina egna blinda fläckar med ultrakonservativa argument, förslag och insatser (t ex argument som: ”- Politik ska grundas på tidlösa värderingar och det ska löna sig att arbeta”). Man vägrar i så fall trots en mycket allvarlig finanskris (som vi ännu inte sett slutet på) anta psykologisk kunskap om att ekonomi och mänskligt beteende hänger samman och att det finns ekonomiska handlingar och följdverkningar som t ex måste kunna betraktas som direkt sjukliga och fattigdomsframkallande i en mänsklig civilisation (jmfr. Mitt begrepp och min teoretisering kring begreppet ekopati).

Den enskilt viktigaste frågan inom den politiska strukturen av samhällslivet är frågan om ekonomins påverkan på människors vardag. Att t.o.m. statsvetare gärna vill psykologisera socialdemokratins valförlust på ett så uppenbart sätt som en av dem gör, plus bl a en dialog som jag själv förde med en av socialdemokratins ledande ekonomer om några påståenden i den ekonomiska debatten flera veckor innan valet (se tidigare blogginlägg), visar på ett särskilt förbisett observandum inom den ekonomiska politiken som inte tillräckligt beaktats av socialdemokratiska ekonomer och valstrateger: Den ekonomiska psykologin.

Den ekonomiska psykologin analyserar och belyser inte minst hur olika ekonomiska beslut och förslag skapar psykologiska mer eller mindre rationella föreställningar hos människor. Dessa föreställningar blandas sedan upp med olika kulturella och traderade utgångspunkter och avgör sedan människors preferenser, val och ställningstaganden såväl i det privata som offentliga handlandet. Analyserna görs oftast som lönsamhetskalkyler och informationsgivning för investeringsbeslut, antaganden om konsumtionsmönster m.m. av ekonomer och beteendevetare inom bank- och finansvärlden. Utgångspunkten är dock att ekonomin är sammankopplad med de psykologiska skeenden som man försöker belysa på ett ekonomiskt eller kalkylmässigt förutsägbart sätt och man bryr sig i dessa sammanhang sällan om att analysera mer djuppsykologiska eller socialpsykologiska konsekvenser och följdverkningar av olika ekonomiska utfall. Ekonomi och socioekonomiska faktorer har alltid en stor och ibland helt avgörande inverkan på människors psykologiska välmående och ställningstaganden.

Det är naturligtvis en händelse som ser ut som en tanke att den svenska socialdemokratin förlägger sitt kanske viktigaste krismöte någonsin under efterkrigstiden till Fars dag 2010. Detta belyser nämligen den s.k. identitetskris eller mer korrekt uttryckt den ledarkris och outtalade faderslängtan som socialdemokratin befinner sig i, och från tid till annan alltid befunnit sig i. Rörelsens ursprung i Sverige hämtar t o m sina första närande drag i grundaren Mäster Palms fosterhemsplacering hos en hygglig skräddarfamilj och hans egen tidiga faderslöshet! Mäster själv gick s a s själv i skola och som gesäll hos själva småborgerligheten. Sveriges första socialdemokratiska organisation grundades därefter i Göteborg 1884 och 1889 var August Palm med och bildade Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP) på Tunnelgatan 12 i Stockholm. Vilken eller vilka av sina framstående ledargestalter eller ideologer ska då socialdemokratin eller borde socialdemokratin fira på denna Fars dag? Behöver man omvärdera eller byta ut industrisamhällets gamla hjältar August Palm, Hjalmar Branting, Per Albin Hansson? Eller kanske någon av kvinnorörelsens tidigaste förgrundsgestalter som Anna Sterky, Kata Dahlström, Ellen Key eller Maria Sandel? T ex. så har Kata Dahlström berömda citat av ett tidigt uttryck hos författaren K.G. Ossian-Nilsson: ”Hvad kvinnorna vilja, det vilja gudarne med” fått ett mycket stort och ibland väldigt bra genomslag inom socialdemokratins praktiska politik inom välfärdsområdets olika delar, som i fördelningspolitikens och trygghetssystemens utformning. Kanske har Kata Dahlströms kampord: ”Vår plats vid mannens sida” fått ett mer förminskat utrymme inom den moderna genusvetenskapen och i den praktiska politiska utövningen som en felaktigt desavuerande demagogi.

Socialdemokratin står egentligen fortfarande på en solid socialpsykologisk grund av lite ”underdog” karaktär som man historiskt inte behöver skämmas över eller egentligen ompröva. Socialdemokratins kris handlar snarare tvärtom att man inte kritiskt och traditionellt antar just detta ”underdog-perspektiv” av en Davids kamp mot Goliath i samtliga sina analyser och den begreppsmässiga beskrivningen av samhällsutvecklingen. I stället för att fråga sig hur David kan bli smartare än Goliath (som de tidigaste förgrundsgestalterna fick göra), lierar sig rörelsen med småborgerligheten, makten och de dukade bordens självtillräckliga hållning, från tid till annan. Paradoxalt, så är föraktet och avunden mot just den som smyger in i småborgerlighetens finrum samtidigt väldigt stor och blir själva kittet som destruktivt sammansvetsar socialdemokratin ibland. Man bör därför lyfta fram och påminna om den här identiteten som ett parti som alltid arbetar i underläge med reformation och intellektuella demokratiska argument mot samtidens orättvisor i alla dess former. Tabut i partiet innebär att inbilla sig att orättvisorna slutgiltigt upphävts eller att man för den skull kan liera sig med borgerligheten.

Välutbildade, intelligenta, borgerligt uppfostrade och teoretiskt kunniga ideologer som kan verka som faders resp. modersgestalter, gärna med alternativa och motsatta klassresor i bagaget och vars inställning i grunden vilar på ett medvetet intellektuellt ställningstagande för en socialpsykologisk frihet och humanism föredras oftast som ledare. Egenskaperna som ledaren bör ha innebär även en traditionellt antimilitaristisk hållning, en jämlikhet grundad på könsmässig och social komplementaritet mellan människor och en stor förståelse för att ekonomisk solidaritet och rättvisa stabiliserar samhällsutvecklingen. Två av de mest framgångsrika och trovärdiga ledarna inom socialdemokratin i det här avseendet var förstås de två intellektuella giganterna Olof Palme och Alva Myrdal.

Beaktar vi samtidigt partiledarens beslut att avgå idag så ser vi behovet av ett nytt och ett vassare analyserat ledarskap träda fram, där särskilt den ekonomiska politikens (t ex fördelningspolitikens och trygghetssystemen) psykologiska konsekvenser måste belysas, beaktas och diskuteras bättre och i större utsträckning och på ett annat och mer hårdhänt och tydligt kritiskt sätt än idag. Människor är trötta på att leva i girighetens tidevarv med en förvånansvärt passiv och handlingsförlamad socialdemokrati. Att påstå att socialdemokratin skulle stå i en identitetskris eller helt har klappat ihop är helt felaktigt om dess nya företrädare bättre än de senaste årens partiledningar kan anta sin historicitet och trygga goda traditioner samt bilägga t ex könsmässig tävlan, hinder och konflikter. Socialdemokratin kan behöva bättre tillstå att man alltid arbetar i ett underläge visavi t ex orättvisor, ekonomiska anomalier, våldsuttryck och oväntade konflikter i samhället, men att man just därför också kan erbjuda kvalitativt, etiskt, moraliskt och solidariskt rättvisare lösningar och alternativt mer demokratiska och humanistiska angreppsätt.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Nya rön om unga kvinnor

2010-10-17T10:02:00.000-07:00

Nu ger vi alla en diagnos, så blir allting bättre? Många skilda verksamheter som en religiös fundamentalism, astrologiska horoskop, biologism och idag den moderna empirin och forskningen om människors vardagsproblem och psykologiska tillkortakommanden riskerar att behäfta sig med en önskan om kategorisering och ett elitistiskt, ja nästan fascistoid ”vi-och-dom-tänkande” som inte längre känner några rimlighetens gränser i ett slags sekteristiska subkulturer. Användandet av fraser och begrepp innebär snabbt att man slår igen dörrarna och hamnar i återvändsgränder i en humanistiskt syftande välfärdsutövning, där människor inte längre ses som namn och personer med en unik historia utan där du som människa betraktas som anomali i mänskligheten, med avvikande diagnostiska kategorier.

Efter Descartes, med undantag av korta tidsperioder under existentialismens och psykoanalysens blomstring i föregående århundrade, finns ingen vederhäftig kulturkritik mot den fördumning och det bildningsförakt som nu tycks ha slagit rot. Den verkar nu även arbeta för en förslagen hälso- och sjukvårdsindustri, där stora globala läkemedelsföretag står i finrummen och gnuggar händerna tillsammans med statligt och landstingskommunalt finansierade institutioner med förförande statistiska instrument, spamming av nyhetsstationer och andra hästhandlarfasoner. Kritik tystas och kritiska metoder belackas.

Bemötande i föräldraskap, ett bra ledarskap, utmärkta relationer, bra pedagogik, marknadsföring, psykoterapi och annat behandlingsarbete har tilliten och förtroendet gemensamt. Tilliten till att jag i sammanhang av beroende och över/underordning inte lämnas ensam och övergiven i det som berör mig starkt på olika sätt och tilliten till att mina yttringar, uttryck och min öppenhet inte avvisas eller får oförutsedda negativa konsekvenser.

Förtroendet innebär att jag tillskriver någon annan en slags trygghet, stöd, hjälp, vetande, erfarenhet och vägvisning som livet i övrigt inte ger motsvarande bilder för (därför att livet är osäkert och oförutsägbart till sin natur). Livet lever mig mer, än vad jag själv lever livet! Förtroende förtjänas och innebär att min förundran, erfarenhet, min varseblivning, mina tankar och frågor, bemöts uppmärksamt och tas på nogsamt allvar utan att förringas eller negligeras som tidskrävande, obekväma eller naiva. Det här kräver en förmåga till närvaro, lyssnande, inlevelse och empatisk identifikation med utgångspunkten i diskursen samt tid för eftertanke, reflektion, distansering och perspektiv. En inte oväsentlig aspekt i bemötandefrågor är vanligen att beakta den absolut största undran i framställningen, nämligen den om en existentiell ensamhet och om en mänsklig likhet, skörhet eller vulnerabel oskuldsfullhet bortom den ibland försiktigt och unikt specificerade frågan.

De sista veckorna har vi fått exempel på när vi av okritiska och okunniga nyhetsförmedlingar genom halvt lurade forskares villfarna ögon och delvis bedragna hjälpsökande, förmedlas inlindade budskap om problemställningar som vi inte alls trodde existerade i sinnevärlden. Nyhetsförmedlingen har handlat om att medvetenheten om bristen på kunskap och forskning om flickor, yngre kvinnors utsatthet och särskilt kvinnor med ADHD och Autismspektrumstörningar (ASD) sägs ha blivit större. Behovet av mer hänsyn, förståelse, kunskap och handledning om psykologisk plågsamma problemställningar, sociala interaktionssvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter anses därför också bli större inom olika områden.

De redovisade forskningsresultaten säger att under den tidigaste barndomen (före 4 år) har flickor och pojkar haft ungefär lika stor sannolikhet att råka ut för olika anpassningssvårigheter (Maccoby, Snö & Jacklin, 1984; Keenan & Shaw, 1997). Prevalensen för ADHD har länge bedömts ligga på ca 5% av befolkningen för barn i skolåldern (Scahill & Schwab-Stone, 2000). ASD (t ex Asperger) har ansetts vara ett mer sällsynt tillstånd och man har trott att bägge tillstånden främst drabbat män och pojkar. Men, nyligen gjorda studier (Wing & Potter, 2002; Fombonne, 2005; Baird et al., 2006; Gillberg, Cederlund, Lamberg & Zeijlon, 2006; Ellefsen, Kampmann, Billstedt, Gillberg & Gillberg,2007, Lesinskiene & Puras, 2001; Mattila et al., 2007, Baker (2002), Sturm et al. (2004) och nu senast Svenny Kopp (2010) har t ex i sin rapport ”GIRLS WITH SOCIAL AND/OR ATTENTION IMPAIRMENTS” visat på stora könsskillnader och att problemställningarna och komplexiteten i dem är större, vanligare och mer genomgripande för även flickors och kvinnors möjligheter att finna fram till och kunna leva ett bra liv, än vad man tidigare trott.

Bl. a så har man förut tagit pojkarnas symtombilder mer allvarligt och ofta bagatelliserat eller negligerat flickornas svårigheter och symtom (som inte sällan visar sig helt annorlunda och under helt andra tidpunkter i livet). Hittills har kunskapsområdet därför främst byggt just på resultat från forskning som gällt pojkar och kriminaliserade män och ett faktum att remisser till psykologisk expertis oftast gällt beteenden med mer synbara utåtageranden. Här har unga pojkar oftast i åldern 5- 11 år varit normativt överrepresenterade i bedömningarna.

Ett flertal olika ihållande regulatoriska problem, svårigheter i nära relationer, samarbete och grupper, kravfylldhet, temperament, impulsivitet som vacklande motorik och språkutveckling betraktas idag som tidiga larmsignaler. Dessa har nämligen visat sig kunna predicera mer negativa sociala färdigheter och ett sämre adaptivt beteende senare i utvecklingen (Schmid, Schreier, Meyer & Wolke, 2010). Problemen kan gälla t ex
1. Undandragenhet och blygsel
2. Rädslor och fobier
3. Tics och tvångshandlingar
4. Överdriven gråt och nedstämdhet
5. Hyperaktivitet
6. Vredesutbrott
7. Problem kring ätande, mathållning, hygien och kläder
8. Sömnsvårigheter
9. Motorik
10. Språkutveckling

Ska vi helt förlita oss på t ex psykiatrikern Svenny Kopps slutsatser (2010) så betyder dessa symtom att personen antagligen lider av autism eller andra autismspektrumstörningar (med eller utan ADHD) alldeles oavsett belastning av sociala missförhållanden eller individens begåvningsnivå! En allvarlig invändning till ovanstående är att resultatbeskrivningarna i den här typen av ”forskning” ofta desavuerar och helt förringar tidigare kunskap och vetande som inte ens finns representerade av referenshänvisningar i rapporterna. Naturligtvis så utlovar man (vanligen med ett ganska vagt, hänvisande men oprecist underbyggt resonemang i förbigående) också att det idag finns snabba effektiva metoder att hjälpa människor, utan att samtidigt tala om att det är den allt ökande konsumtionen av sådana metoder som accentuerar behov, föder forskning, biverkningar (som uppdagas åratal efteråt) och ytterligare allvarlig symtombildning och elitism. Man tillskriver och delar helt meningslöst upp människor i diagnostiska variabler, men överger dem helt och hållet i åtgärder, metoder, bot och behandling.

Människor av kött och blod med något slags symtom anonymiseras gruppvis, utnyttjas, mobbas och hängs ut omgjorda till experimentella statistiska tal i otaliga och kostnadskrävande rapporter. Etiskt och mänskligt bör man fråga sig om den här typen av kunskapsgenerering är försvarbar i ett demokratiskt samhälle där många troskyldiga individer förlitar sig på, lutar sig emot eller skräms upp av olika larmrapporter. När de nya rönen dessutom antagligen får stora och genomgripande arbetsmarknadspolitiska och försäkringsmässiga konsekvenser, därtill antagligen får en förstärkt menlig inverkan på en tidvis skör identitetsutveckling har något i bemötandet av frågeställningen blivit riktigt och allvarligt fel.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Stöd och hjälp vid akut kris

2010-10-03T06:08:00.000-07:00

Behovet av en positiv och flexibel psykologisk handledning, vägledning, utredning och behandling bara ökar. Det finns gott om forskning som påvisar en hög evidens för att psykologiska insatser av olika slag gör mycket stor nytta inom många områden i samhällslivet.

Barn och ungdomars motivation och utveckling är ett område som behöver uppmärksammas. Utveckling av kunskapsstöd, metoder, åtgärdsprogram och förhållningssätt för utveckling, prevention, samverkan, stöd till föräldrar och vårdnadshavare, sjukvårdspersonal, elevhälsa, rektorer och lärare är mycket angelägna.

Kompetenshöjning och rehabilitering. De höga talen av arbetslöshet och utanförskap (kanske särskilt i gruppen av unga vuxna) behöver mötas med matchning av olika individuella intressen för att bl a höja utbildnings- och kompetensnivåer, fördjupa och stärka yrkeskunnande och rehabiliteringsinsatser. Antalet människor med psykoterapeutiska behov som lider nedstämdhet, depressivitet och ångesttillstånd (t ex fobier) innebär ett stort folkhälsoproblem.

Beteende, livsstil- och attitydförändringar. Många människor lever idag i ovanor och i direkta ekonomiska trångmål med behov av vägledning i hur man ska rekonstruera och sanera sina ekonomiska mellanhavanden, prioritera om i sina livsinställningar, hantera missbruksliknande situationer, beroenden och relationer.

Neuropsykiatriska och psykometriska bedömningar. Minnesförändringar uppstår i ökad omfattning och behöver utredas med en växande andel äldre i befolkningen. För äldre personer finns idag alltför lite möjlighet att få psykologbehandling eller psykometriska undersökningar gjorda inom t ex primärvården. Inom den primärkommunala äldreomsorgen är möjligheten idag närmast obefintlig. Psykometrik eller psykologtester används även vid rekrytering inom näringslivet, studie- och arbetslivsvägledning av arbetssökande på arbetsförmedlingen samt vid allmänpsykologiska bedömningar som t ex. vid utredning av barn med särskilda behov inom skolans område eller lösningsmedelsskador inom industrin.

Kris, omställnings- och konflikthantering. Med ökad tidspress, psykisk belastning, stress, våld- och hotsituationer inom t ex. arbetsliv och i interpersonella relationer, ökar riskerna för helt oväntade händelser och plötsliga förlopp av oförutsägbarhet. I paniken vid händelseutvecklingen och i konfliktens epicentrum vet man ofta inte vad som behöver göras, vart man kan gå eller ens vem man kan ringa till, för att få den hjälp och stöd man behöver i sådana här situationer.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Psykologisk analys av valet 2010.

2010-09-19T18:37:00.000-07:00

Så har de svenska väljarna sagt sitt i 2010 års val och under valnatten begrundar vi lite lätt bleka i ansiktet följande siffror när samtliga 5668 valdistrikt blivit räknade:

Moderaterna 30,0%
Centerpartiet 6,6%
Folkpartiet 7,1%
Kristdemokraterna 5,6%
Socialdemokraterna 30,9%
Vänsterpartiet 5,6%
Miljöpartiet 7,2%
Sverigedemokraterna 5,7%
Övriga partier 1,4%

Resultatet innebär att Alliansen segrar, men uppnår inte egen majoritet med sina 172 mandat. De rödgröna får 157 mandat och Sverigedemokraterna blir vågmästare i den nyvalda Riksdagen med sina 20 mandat. Landets riksdag har därmed begåvats med en helt ny sammansättning av ledamöter med en tydlig politisk förskjutning mot vad många kommentarer beskriver som ideologisk kantring mot kallare och mer sorgsamma högervindar.

En kort psykologisk analys av resultaten visar en inte oväntad (se tidigare blogginlägg nedan) allvarlig politisk reaktion från framförallt lätt förvirrade unga män och arbetslösa som upplever sig svekfullt behandlade och bortglömda av den hittills varande politiska diskursen och kultureliten. Måste t ex. kulturkritiken inte hellre fördjupas och öppnas upp för ännu mer sköna ståndpunkter från ytterligare människor än det personliga tyckande, de få stagnerande chefsredaktör och de åderlåtet förenklade expertkommentarer, som idag får dominera samhällsdebatten vid sidan av politikerna?

Tendensen i valet följer därmed tydligt min nyskrivna bok om bl a syndriftens och Fadersnamnets genomgripande inverkan på våra liv, samt hur ett outtalat naket och hett begär efter ett ännu mer autentiskt och trovärdigt ledarskap löper amok när det förminskas och inte tas tillräckligt allvarligt.

Följderna blir en ekonomiskt, politiskt och socialt gruvsammare verklighet för många människor. Valutfallet visar tydligt hur svenska väljare sökte en landsfader (symboliserad av Fredrik Reinfelt och Moderaterna), men också fick hans "skugga", den nye extremmoderaten - 31-årige Jimmie Åkesson som en oväntat tvivelaktig fadersgestalt och bonus på köpet! Tablå, du sköna nya värld, tyvärr besannas vi i vår teoretisering, snabbare än bläcket till våra skrivare ibland hinner torka.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Valets auktoritet

2010-09-07T15:09:00.000-07:00

I sitt desperata krav på en jämlikhet som vill radera intressanta könsskillnader och deras betydelse riskerar de röd-gröna att associeras till en bröstpumpsideologi, som man inte förstår de djupare psykologiska konsekvenserna utav själva. Det här och en villfaren vilja att gulla med några intellektuella och karriärsugna damer, gör det då enkelt för motståndarna att sno åt sig ledartröjan som det ledande arbetarpartiet i Sverige

Ja, samling vid pumpen. Valdagen året 2010 närmar sig. När de röd-gröna saknar en ordentlig "stake" och genomtänkt tanke som omfattar alla i sina förslag flyr väljarna. Enligt opinionsundersökningar så går de röd-gröna partierna med socialdemokratin i spetsen mot ett katastrofval. Orsaken till det här ligger i leken med just bröstpumpen om man så vill, som symboliserar substitutet för den brist på fallos som man lider. Det här och vissa feministers och journalisters tabubeläggande av traditionella manliga värderingar driver horder av väljare in i osäkerhet, låg självkänsla och förvirring i politisk tillhörighet och ideologi.

Solidaritet och hoppfullhet i ett samhälle måste nämligen också omfatta och tilltala männen och killarna i samhället. Det feministiska genusperspektivet (oftast formulerat av missnöjda medelklasskvinnor som säger sig tillhöra vänsterblocket), har därmed drivits för långt. Partiledare som Lars Ohly och miljöpartiets språkrör Peter Eriksson försöker desperat undkomma stämpeln av en mesig underordning till feminismen genom att tafatt försöka flörta med typiskt manliga lekområden som teknik, ekonomi, idrott och fotboll (vilket naturligtvia underminerar tilltron till dem ytterligare).

I den här outtalade atmosfären av ett val som tycks ha kommit att handla om en feministisk ideologi kontra en traditionell manlig arbetarideologi, är det inte så konstigt att moderaterna blir det nya arbetarpartiet eftersom vänsterblocket avsagt sig sin huvudideologi till förmån för Schymans lilla röda plus Freuds välkända kung Oidipusbeskrivning. Ideologerna inom den tidigare s.k. arbetarrörelsen har så att säga "sålt bort taskan till räven". Arbetarrörelsen, som vi känner den sedan tidigare, med fackförbunden som en central kärngruppering, står troligen inför en stor och gruvlig omprövning efter valet, om man någonsin vill återse regeringsmakten igen.

Det här beskrivna (desauveringen av traditionella strukturer), skymmer nu tyvärr helt ljuset för de viktiga sakfrågorna i den politiska debatten idag och skadar ytterligare tilltron till våra politiker för lång tid framåt. Liksom kyrkan tidigare försökt göra, måste man få kvinnorna och deras tämjda skuggfigurer att bättre besinna sig och tiga bättre i församlingen. Man måste återvinna en ideologi som bättre förstår t ex marknadsföring och människors mer grundläggande behov(som t ex genusfrågan också utifrån en maskulin horisont). Arbetarrörelsen gör därför troligen bäst i att som näringslivet gör, i högre utsträckning överlämna politiken till de mer distingerade, äldre och belevade gentlemännen i sina organisationer

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Recept på skönhet

2010-07-15T12:37:00.000-07:00

Det har ifrågasatts om en person i min position gör människar, eller om jag enbart lyssnar eller pratar med någon. Finns det möjligen recept på liv, välmående, njutning och skönhet, på samma sätt som landstinget idag föreskriver motion på recept? Media intresserar sig för de vackra människorna och dem som tyvärr tappar ansiktet och exploateras för ett lösnummer. Sommarhettan består.

Så gör möjligen också skönheten och attraktionen. Många anser utseendet så viktigt, att man utvecklar en extrem form av utseendefixering med svår ångest och tvångstankar, s.k. dysmorfofobi (Body Dysmorphic Disorder BDD). Ibland, till följd av detta även en social fobi.

Frågan om hur vi ser ut är, och blir alltmer intressant, men är också mycket mer komplex än vi inledningsvis anar. Åtta av tio svenskar anser t ex att utseendet har en stor betydelse för t ex vår framgång i jobbet. Emma K. Evesham, denna enastående kvinna - som enligt Lacan inte finns - har diktat en fairy-tale som exklusivt publiceras på Eliazon.com. En sommarläsning om att inte tappa sitt ansikte, om att hellre se bra ut, om ögats aptit, attraktiviteten, skönheten och vår hunger på livet. Läs berättelsen här: Tappa ansiktet?

Ha en fortsatt härlig sommar!
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Ekonomi, politik och ledarskap

2010-06-28T10:19:00.000-07:00

Nobelpristagren Paul Krugmans kontroversiella uttalande om att europeiska politiker medvetet vill se sin befolkning lida som utslag av medvetet ledarskap och maktutövning, är nog att gå lite för långt, anser psykolog Torbjörn K A Eliazon (upphovsman till begreppen œcopathy eller œcopati).

Det politiska etablisemanget i Europa önskar och vill att människorna ska lida. Det här är en fullt medveten strategi för ledarskapets utövning av den ekonomiskt ortodoxa skolan, som till exempel Borg, Reinfeldt och Allians för Sverige går till val på. En seger för en ortodoxi som har föga och lite med ekonomisk rationell analys att göra, vars främsta grundsats är att införandet av ett psykologiskt lidande och en ekonomisk traumatisering och blottställning av andra människor är hur du bäst visar ett bra och effektivt ledarskap i svåra tider.

Att göra människor marginaliserade och fattiga är inte enbart tecken på illa förd politik, utan m a o ett medvetet drag för att få och vinna makt över människors liv och vardag. Den här mycket kraftiga salvan av argument mot det sittande politiska ledarskapet, kommer inte från en socialist ute på vänsterkanten. Det uttrycks i stället av nobelpristagaren i ekonomi, Paul Krugman i tidningen New York Times den 27 juni. Krugman varnar dessutom för att världen är på väg in i den tredje stora depressionen (efter den "långa" depressionen med deflation och instabilitet som följde på den stora paniken 1873, och den "stora" depressionen, åren med massarbetslöshet som följde finanskrisen 1929-1931).

Enligt Krugman kommer t ex många arbetslösa människor och människor som befinner sig i utanförskap idag, aldrig att komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Det allvarliga i Krugmans kritik är, (förutom att han tror på en stor ekonomisk härdsmälta som moderna människor inte känt vidden och styrkan utav,) inte minst att han därtill anklagar politiska beslutsfattare för att utöva en fullt medveten ekopati, som maktmedel. Detta är ganska hårresande och riskerar förutom att polarisera den politiska diskursen, kanske helt skriva om den politiska kartan och vidga motsättningarna mellan olika subgrupper i samhället. Ekopatin såsom jag själv definierat begreppet har främst enligt min mening exekuterats på ett mer omedvetet och individuellt plan, som girig hunger efter pengar, rikedom och ekonomisk fartblindhet i strukturella beslutsskick inom enskilda företag och organisationer. Krugman går med sitt uttalande ännu längre och vill betrakta ekopati som en världsomspännande politisk rörelse! Okunnig skrämselpropaganda eller verklighet? Jag vill nog påstå att Paul Krugman ogrundat underbygger en teori om en möjlig ekonomisk utveckling, med osakliga argument som enbart ökar politikerförakt och underminerar demokratin.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se

Legenden Lady Godiva

2010-05-16T12:52:00.000-07:00

och när tusen år sedan har gått…..

Åren går, men förändras vi? Denna sedesamma berättelse om en liten händelse för 1000 år sedan tycks mig lika högaktuell och lärorik idag, säger psykologen Torbjörn K A Eliazon.

”Den berör frågor som skattepolitik, val, kärlek, avund, modet, könsrelationer, varumärken, välfärdens och skönhetens rena förbannelse och vår önskan att bli förstådda eller sedda (i alla dess tvetydiga former).”

En fantastisk berättelse, om ett lika fantastiskt liv, ett millenium innan din egen dotters födelse. Men, har vi lärt oss något? Läs den här: Lady Godiva

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Prinsessbröllop mellan Victoria och Daniel:
Därför älskar vi Victoria!

Nya jobb i vården

2010-05-13T05:12:00.000-07:00

Söker du jobb eller nya utmaningar inom vården? Håll ut, det finns hopp! Utan att explicit formulera sig på det sättet är Regeringen nu på väg att genomföra en av sina mest ekonomiskt handlingskraftiga, jobbskapande, effektiva och omvälvande arbetsmarknads- och vårdreformer någonsin. Regeringen föreslår en LOVE-reform (SOU 2009:84) som närmast innebär en kulturrevolution inom arbetsmarknads- och vårdområdena. En mycket positiv och hoppingivande förändring i landstingens förutsättningar att fritt organisera sin verksamhet genom att äntligen ge alla privata vårdgivare och vårdentreprenörer (som t ex läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, sjuksköterskor och psykologer) möjligheten att fritt etablera sig och verka med samverkansavtal och offentlig finansiering.

På ett mycket klokt sätt fastlår man i förslaget att god hälsa inte är en tydligt avgränsad tjänst, en produkt som kan köpas eller konsumeras, utan den goda hälsan snarare bör betraktas som en pågående process med flera aktörer ofta inblandade. En process som inte alltid har en lätt definierbar början eller slut. Utredningen föreslår därför en ny etableringsplattform för verksamhet inom den öppna hälso- och sjukvården utanför primärvården. Det föreslagna systemet bygger på en ny lag om vårdgivaretablering (LOVE) som ska träda i kraft från den 1 januari 2011. Utformningen av etableringsplattformen siktar på att åstadkomma en styrning mot vårdens mål och resultat, samt premierar sammanhållna vårdprocesser för aktuella klienter. Utredningen anser att en inriktning bör vara att skapa ersättningssystem som är samarbets- och hälsofrämjande och stimulerar nytänkande.

En enskild etablering enligt det föreslagna systemet är reglerad och sker i två steg. I det första steget ska den vårdgivare som vill etablera sig med offentlig finansiering erhålla tillstånd och genomföra en registrering. Detta sker hos tillsynsmyndigheten, t ex Socialstyrelsen som idag driver ett vårdgivarregister för oss som är legitimerad personal. Där bedöms om vårdgivaren har adekvat kompetens för att bedriva den aktuella verksamheten. I det andra steget ansöker vårdgivaren om godkännande i det landsting där verksamheten ska bedrivas. Det är således vårdentreprenören som tar initiativet till att formulera en avsiktsförklaring för etablering.

Många människor i Sverige (särskilt inom offentlig sektor och fackförening tyvärr), förväxlar oftast ett utbyggt trygghets- och välfärdssystem för de svagaste grupperna i samhället med åtgärder och politiska budskap som hellre gagnar deras egen löneutveckling och trygghet i anställningen bäst. Solidariteten att ge den absolut bästa hjälpen till dem som behöver den bäst sätts därmed ur spel och det är sorgligt faktum hur tidigare progressiva grupper, åsikter, ideologier och t o m behandlingstekniker korrumperats och blivit vakthundar av verksamheter som inte fungerar som de ska. Det radikalt nya och annorlunda i LOVE är att man åter sätter de mest utsatta människornas behov och valfrihet i fokus igen, framför ruinerande särintressen (som vi idag ser resultaten av i bl a Greklands ekonomi).

Etableringsrätten i utredningens förslag protegerar rättvisa förutsättningar att kunna etablera sig i den gemensamt finansierade hälso- och sjukvården, något som särskilt gynnar de som önskar ett något högre integritetsskydd för sina personliga talanger och tillkortakommanden och kvinnors förutsättningar (såväl som blivande eller egna vårdföretagare och som vårdtagare). Samtidigt som Regeringens förslag kritiskt granskar vårdutövarens bekvämlighet och sätt att organisera verksamheten, effektiviteten och kompetensen i behandlingsåtgärder, optimerar regeringsförslaget på ett bra sätt hur man bäst använder knappa gemensamma ekonomiska resurser. För hårt pressade kommuner, landsting och arbetsgivare med bl a stigande behov av en kostnadsdrivande psykiatrisk vård, äldrevård, företagshälsovård och skolhälsovård innebär det här utmärkta och reellt personliga valfrihetsförslaget en nödvändig avlastning och mycket väsentliga besparingsmöjligheter och effektivitetsvinster.

Eliazon har allt sedan 1989 bedrivit nätverksbaserat och privat klientfokuserat företags-, skol-, hälso- och sjukvård. Idag med mottagningsställen i bl a Östersund och Göteborg. Andelen privat driven hälso- och sjukvård har egentligen minskat genom landstingens marknadsmonopol sedan 2001, men vi genomför insatser via olika samarbeten och underleverantörer. Syftet med samarbeten är en ömsesidig intention och ”win-win” lösning som ska gagna både uppdragstagare och företaget Eliazon. Samarbeten erbjuder vanligen uppdragstagare större personlig frihet, intressanta, omväxlande och intellektuellt stimulerande arbetsuppgifter, plus extraordinära personliga utvecklingsmöjligheter (t ex för vidareutbildning och forskning), i spännande och energigivande framtidsbranscher.

För Eliazon innebär syftet med samarbeten oftast ett samordnat förfarande främst av en horisontell kompletterande kollegial natur. Samarbeten ger bättre kompletterande bredd, styrka och konkurrensfördelar vid offentliga upphandlingar, kortare, effektivare, flexiblare inställelsetider och väntetider för kunder, fler perspektiv och prövade behandlingsmetoder. Bättre täckningsbidrag i prissättning, ökad produktion, innovation och mångfald i tjänsteutbud. Samarbeten kan också tillföra ekonomiska fördelar, eftersom det kan vara ett sätt att dela marknadsföringsinsatser, risker, minska på kostnader, dela på, maximera utveckling, potential, prestation, know-how och begåvning, samt att snabbare lansera innovativa idéer och förslag ut till marknaden. Samarbeten tillför effektivitetsvinster vid inköp, standardisering, kvalitetsuppföljning, administration, annonsering och informationsutbyten.

Nu när Regeringen är beredd att genomföra en bra och mycket klientfokuserad reformering strävar Eliazon som redan etablerad vårdaktör mot ytterligare samarbeten och verksamhetsutveckling. Den positiva psykologin om ökat välmående, förbättrad arbetsförmåga, välbefinnade, skönhet och produktivitet tangerar ockå många andra verksamhetsområden. För att tillhandahålla god service och vidare ha kapacitet att leverera tjänster med god kvalité i sådan omfattning att våra kunders behov snabbt kan tillfredställas söker Eliazon därför ytterligare underleverantörer runt om i landet. Är du därför korrekt auktoriserad eller legitimerad inom ditt yrke (med examen från ett välrenommerat institut, universitet eller högskola) som t ex ekonom, jurist, läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog, psykoterapeut, socionom, beteendevetare, miljöingenjör, pedagog, diakon, präst, personaladministratör, hälsoutvecklare, massageterapeut, bild- eller musikterapeut, coach, skönhetsanalytiker, couturier, stylist, marknadsförare, reklammakare, modeskapare, bildkonstnär, illustratör, designer, curator, art director, konsthantverkare, maskör, frisör, bildlärare, modist, parfymör, scenograf, webbdesigner etc, tecknar vi gärna ytterligare underleverantörsavtal, kanske med dig eller ditt företag. Ansök om och upprätta ett förslag till underleverantörsavtal med Eliazon här.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Mer än en piga?

2010-04-23T08:33:00.000-07:00

Är den svenska befolkningen blott konsumerande valboskap, pigor och dränger eller vill vi någonting mer och existentiellt annorlunda frågar sig leg.psykolog/socionom Torbjörn K A Eliazon i denna artikel om bl a utförsäkring, auktoritetsbehov, prinsessbröllop och riksdagsval.

Äldre herrar kan nostalgiskt tycka att det nog var bättre förr. Det här för att som en av de äldre herrarna sa: -" Förr kunde man få en bra dräng för 30: - och en bra piga för bara 15: -" (per månad)! Idag är den ledande politiska devisen från samtliga politiska partier i Sverige densamma som judarna löd under i koncentrationslägren "Arbeit macht Freiheit" d v s det är genom arbete och karriär vi ska bli självförverkligade, klokare och fria. Det senare gäller förstås med vissa inskränkningar speciellt som den citerade äldre herrens filosofi och klassificering av arbetskraften finns kvar, särskilt inom det hårdföra segment inom kapitalismen som kallats slavens arbete eller WalMart-ekonomi.

Pig- och dräng terminologin bottnar ur en lutheransk arbetsmoral genomsyrad av altruism, nit, redlighet och försakelse av egna behov som lever kvar i bl. a de utförsäkrades ömmande kroppar och i girigheten (som den t ex uttrycker sig i konsumtionsmönster, lönebildning och visat sig i bonusexcesser, bank- och finanskris). En girig hunger som föraktas av några och dyrkas av andra. Paradoxalt nog så har samtidigt det främsta argumentet för att försvara t ex prinsessbröllop, kungahuset och en ekonomisk välsituerad politisk kuria och statsapparat, blivit just att man är eller tjänar som pigor och drängar (åt folket eller näringslivet) och dessutom har rimligt modesta löner som håller konsumtion och efterfrågan uppe.

Det finaste man kan vara idag är kändis, men också kändisen bör vara en arbetsmyra, en fotsoldat, en piga eller tjänande dräng för publicistiken. T ex de politiska valdebatterna idag (särskilt med ökade inslag av personval) handlar om vilken partiledare som är den bästa pigan eller drängen. (Härigenom blir RUT-avdraget särskilt symboliskt laddad i valdebatten.) Om målsättningen och ambitionen blir för otydlig, oklar eller uppfattas som extravagant och oförståelig förlorar vi snart fotfästet i menigheten för att inte tala om - måttfullheten. Blir anklagade för - att vilja mer! Den existentiella friheten lindas hela tiden in i den ekonomiska materialitetens konkreta realitet. Frågan är om vår samtid, våra medmänniskor, arbetsmarknaden, politiker, religionen och etiken någonsin betraktar vårt existentiella berättigande och frihetspatos högre än den inledande drängfilosofin (jmfr även Hegels berömda Herre-Slav-allegori).

I vår moderna tillvaro och till trots av det synbart jämbördiga i den utbredda drängmoralen, ingår antagligen ett starkt behov och en underliggande stor längtan efter en annan suveränare styrka och en hyggligare verksam auktoritet. En auktoritet vars hopp och positiva narcissism är värd vår beundran, som vi kan böja oss inför, behärskas och eventuellt också bli misshandlade av. Ett samma starka väsen som sagornas hjältar berömmer sig för att ha besegrat och en individ som bortom utnyttjandet i drängfilosofin kan försäkra oss om, att vi verkligen är hans älskade barn. Tankens övertygande bestämdhet, viljans styrka och hans handlingars tyngd skapar här gestalten för våra drömmar vid sidan av en uttalad självständighet, oberoende och en närapå gudomlig bekymmerslöshet som kan stegras till det hänsynslösa.

Andliga ledare som Dalai Lama och bibelns Moses kan vara två sådana här gestalter. Man måste givetvis beundra en sådan människa, man kan lita på honom, men man kan inte låta bli att nog också frukta och avundas honom. Gestalten påverkar nämligen sina medmänniskor genom sin autentiska personlighet, sina drömmar, sin godhet och stramt burna idéer och vägvisning. Under vår livstid utdömer vi många andra ovärdiga personer och försöker i dem utforma ett anlete. Personer, ledare, chefer, idoler och människor vilkas verkan på samtid eller eftervärld kan ifrågasättas. Hur är det då möjligt att de flesta framlever sina liv som pigor och drängar och andra enskilda människor utvecklar en aktivitet som förmår förändra livslinjer, svar och definitioner, förflytta berg kanske för århundraden och generationer framåt?

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Victoria och Daniel

2010-03-05T00:48:00.000-08:00

Varför älskar vi Victoria och Daniel, kungabröllop och kungahuset?

Väl tajmat inför stundande prinsessbrölopp och ett kommande riksdagsval, i en särskilt exklusiv och mycket hedersam intervju med Eliazon, presenterar nu tidskriften QUEEN (nr 1/2010) de intrikata svaren på varför vi egentligen älskar och behöver vårt kungahus i Sverige.

Kung Carl XVI Gustaf, drottning Silvia för att inte tala om prinsessorna Victoria och Madeleine och prins Carl Philip har ju verkligen sitt svenska folks hjärtliga stöd. Ca 70 procent av svenskarna vill nämligen ha fortsatt monarki i Sverige. Vetenskapsjournalisten Catarina Baldo Zagadou, är frilansskribenten som tagit sig an att på djupet psykologiskt analysera den spännande och politiskt delvis heta frågan om kungahusets betydelse i samarbete med oss och Göteborgs universitet. Begrunda alla oväntade frågor och svar som t om kan förändra, påverka och förlösa en mer oförutsägbar, annorlunda eller intressant valutgång i höst. Läs det unika och fantastiska reportaget om varför vi älskar kungahuset och kronprinsessan Victoria här.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Dåligt minne och glömska hos äldre

2010-01-01T08:10:00.000-08:00

Aj då, glömde du nyårshälsningen!? Glömska, glömmer saker, dåligt minne och kom ihåg och liknande beskrivningar på kognitiva minnessvårigheter kan bero på ett flertal orsaker (t ex ångest, stress, depression, koncentrationsproblem, hormonella rubbningar, utveckling mot Alzheimers sjukdom eller andra demensformer, men t o m ingå som en del av de normala processerna i åldrandet). Åldrandets inverkan på minnet varierar påtagligt beroende på vilka minnesfunktioner som man avser. Vi psykologer pratar ofta om glömskan som bortfall i olika funktioner hos minnet (verbalt och visuellt arbetsminne, visuospatial igenkänning och återgivning, episodiskt och semantiskt långtidsminne, minnesprocesser, sammanbindning etc).

Flera longitudinella forskningsstudier (t ex av Lars Nygren och Lars-Göran Nilsson vid Betulaprojektet i Umeå och av Sherry Willis vid Pennsylvania University, Arthur Kramer vid Illinois University, Jerome Yesavage vid Stanford University samt Michael Marsiske vid University of Florida) visar på betydande individuella skillnader i hur kognition och minne försämras av hög ålder. Många väl utbildade äldre som idag använder god ekonomi till att skaffa sig ökad insikt och kunskap om vad de behöver, kan dock belönas med ett betydligt friskare liv, större självtillfredställande samt att kunna leva längre och mer innehållsrikt än tidigare generationer.

De äldres andel av befolkningen passerar nu de yngre. Människor som fyllt 65 år utgör snart över 20 procent av befolkningen, vilket innebär mer än en fördubbling sedan 1950. År 2040 väntas de äldre människorna utgöra en fjärdedel av hela den svenska befolkningen. Samhället, privat sektor och inte minst en offentlig sektor, måste därför leva upp till nya och högre förväntningar att anpassa sitt utbud av tjänster till de äldre människornas växande behov och efterfrågan, även på en bra hälsoutveckling inom kognitionens och tänkandets område. Glömskan är t ex inte en given bieffekt av ett naturligt åldrande, utan kan i många fall behöva utredas närmare och mer ingående.

När andelen äldre ökar insjuknar allt fler personer i demens. Det blir då allt viktigare att upptäcka demensutvecklingen i ett tidigt skede, eftersom nya mediciner hela tiden utvecklas för att bromsa insjuknandet. Inför verksamhetsåret 2010 erbjuder nu Eliazon därför ett helt nytt kognitivt batteri av vetenskapligt beprövade visuospatsiala tester och psykometriska screeninginstrument som vart och ett för sig, visat stor användbarhet att t ex tidigt upptäcka och predicera Alzheimers sjukdom (och även andra sjukdomar och hjärnskador), långt innan de kan avläsas vid t ex funktionella magnetkameraundersökningar (fMRI). Fördelen är bl a att man tidigt kan bedöma riskmarkörer för vissa tillstånd och undanröja oberättigad oro såväl hos den som genomgår utredningen som hos deras närstående och anhöriga. En nackdel kan vara att en valid och reliabel dikotomisering ökar kraven på resurser för ytterligare differentialdiagnostik, utredning och behandling.

Om personen som genomgår utredningen samtycker till det, kan testresultaten vidare ge aktuella företagsläkare, distriktsläkare och andra vårdgivare ytterligare differentialdiagnostiskt underlag vid svårbedömda diffusa symtom och tecken på ohälsa, med tillägg av en sannolikt tidigare remittering till neurologiska och geriatriska specialister samt förskrivning av uppbromsande behandlingsinsatser (t ex medicinering tidigarelagd i sjukdomsförloppet) för aktuella fall. Den psykometriska utvärderingen går relativt snabbt att administrera, och är en mycket kostnadseffektiv och en billig men bra psykohygienisk investering utan biverkningar för klienten. Testerna tillhandahålls på mottagningar i Östersund (Tidsbeställning tel. 063 - 10 32 50) och Göteborg (tel 031 - 711 20 50).

GOD HÄLSA + BRA MINNE =
GOTT NYTT ÅR - 2010!

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Hets mot sjuka

2009-12-08T10:14:00.000-08:00

Elitismen i arbetslivet, hetsen och föraktet mot funktionshindrade, sjuka och mindre välmående människor måste minska. Ett sätt att göra det på vore att lämna de korporativistiska storskaliga lösningarna och i stället överväga mindre decentraliserade lösningar där den enskilde individen friare får och kan välja, skriver Torbjörn K A Eliazon.

Jag försöker lära ut att man inte får slå andra människor, absolut inte kvinnor och särskilt inte sparka mot människor som redan ligger. Om en enskild yrkesutövare eller vanlig privatperson skulle agera på det sättet ställs han/hon vanligen inför domstol. Är det då annorlunda om organisationer agerar med motsvarande effekter för t ex en enskild? Ja, uppenbarligen i Sverige, där föraktet för nedbrutna människor, funktionshindrade, sjuka och svaga ökar med följden av en oövertänkt klappjakt och undertoner av fördomar, sifferexercis, Walmartekonomi, könsrasism och diskriminering.

Kvinnor i 40-50-årsåldern särskilt med diagnosen psykiska besvär står inte så högt i kurs just nu. Bor kvinnan därtill i Norrland och tvingats stressa sönder sig själv inom vården, skolan, omsorgen om barnen eller de äldre i samhället, ska hon antingen försörjas av någon penningstark make eller betraktas som en förfärligt flyttbar och flexibel Svarte Petter. Om kvinnan dessutom lider av kroniska sjukdomar som ms, kol eller andra fysiska skador i muskulatur, skelett och rörelseapparat får hon ändå helt skylla sig själv. Åtminstone är det så här som Försäkringskassan, socialförsäkringsministern Cristina Husmark Pehrsson och arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin tycks resonera när man säger sig äntligen vilja bygga en bro mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Något som en del professionellt verksamma egentligen drömt om de sista tjugo åren, som en enda stor KAMRATLIG, samverkande, stor och effektiv Rehabiliteringsmyndighet, (men mer som en sammanläggning av två helt dysfunktionella myndigheter.

Aktuella kvinnor som nu tvingas lämna sjukförsäkringen och infinna sig på Arbetsförmedlingen får förstås avsevärt mindre pengar att leva av. Taket i sjukpenningen är 20 060 kronor i månaden - medan den nya ersättningen på Arbetsförmedlingen högst kan bli 14 906 kronor, och som lägst endast 4 906 kronor. Genom ett obligatoriskt introduktionsprogram hos Arbetsförmedlingen får kvinnorna tre månader på sig att upprätta en individuell plan som sedan måste förverkligas under upp till ett och ett halvt år i Arbetsförmedlingens regi. Kvinnorna har därtill i snitt redan varit inskrivna och valsat runt hos Försäkringskassans många olika rehabiliteringshandläggare i 3-4 år, utan andra åtgärder än dolda insinuationer och förtidspensioneringar. Frågan är vad Försäkringskassan utöver ett ifrågasättande av behandlare och läkare egentligen i övrigt erbjudit kvinnorna de här åren, som Arbetsförmedlingen nu har att lösa med en snabbfix-lösning med s k jobbcoach-kompetens (d v s ett nytt statligt sanktionerat yrke, men helt okänt inom det vetenskapligt beprövade utbildningsområdet)???

Ekopati kan kort sägas vara en slags ekonomiskt rasism eller tyranni som på ibland outgrundliga vägar, (t ex genom dålig chefsstyrning) implementerats och fått stort fotfäste i en organisation. Jag har tidigare beskrivit begreppen ekopati och kvinnomisshandel och ser i min sorg hur den senaste tidens panikartade diskussion kring sjukförsäkringen tyvärr växer till ett kardinalexempel på båda begreppen. De sjaskiga och hänsynslösa strukturer företrädda av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, som tämligen känslokallt, konsekvent lekmannamässigt och inkompetent leker runt med enskilda människors allvarliga liv och hälsa, år ut och år in. Vart har medmänskligheten, empatin, värmen och den positiva tilltron till att vi tids nog löser saker och ting (och utan extrem hets och datumexercis) tagit vägen i de här organisationerna? Det handlar ju väl ändå inte om att sortera äggen i någon slags äggkartong på en fabrik!?

Yngre nytillkommande politiker (som t ex ordföranden i Socialförsäkringsutskottet Gunnar Axén (m), vice ordförande i Socialförsäkringsutskottet Veronica Palm (s), Matilda Ernkrans (s), Mats G Nilsson (m), Fredrick Federley (c), Kalle Larsson (v), Lena Hallengren (s), Emma Henriksson (kd), Jasenko Omanovic (s), Emma Carlsson Löfdahl (fp), Magdalena Streijffert (s) ordförande i Arbetsmarknadsutskottet Hillevi Engström (m), Tomas Tobé (m), Luciano Astudillo (s), Anna König Jerlmyr (m), Josefin Brink (v), Ulf Holm (mp), Annie Johansson (c) behöver inte skämmas över utvecklingen, men måste efterhand lära sig förstå, hantera, ta avstånd från och vädra ut de ingrodda ekopatiska mönstren och strömningarna som tyvärr uppstått i de här verksamheterna.

Önskar man återfå en välfärd också för fler än sina utslitna mödrar och fäder, måste man överväga en snar reformering av den likriktande etiken i frågeställningarna och förstå att snabba korporativistiska storskaliga lösningar inte längre fungerar eller är vägen framåt. Kanske omvärdera om frågorna överhuvudtaget kan handläggas av verksamheter som de etablerade politikerna i den äldre generationen helt uppenbart förlorat all insyn, perspektiv, kontroll eller auktoritet över. Lös upp ett stagnerat Institutionssverige också på detta område. Inför hellre vård och rehabiliteringscheckar och skattemässiga avdragsmöjligheter för privatpersoner också inom rehabiliterings- och hälsoområdet så att de kompetenta, decentraliserade och ofta högst utbildade privata verksamhetsutövarnas möjligheter att hjälpa till blir en aktiv valmöjlighet och en resurs som praktiskt kan användas fullt ut.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se

Tig i församlingen!

2009-11-06T15:42:00.000-08:00

Tala är silver, tiga är guld. Det vi tillåts visa upp som blickfång eller säga andra måste ha en gräns eller bortre punkt som inte får passeras eller exploateras. Detta för att en demokratisk civilisation och en privat sfär i vår tillvaro ska vara möjlig. Tabun och tigande fyller här antagligen en viktig funktion för att skydda människor mot djuriska beteenden och infall, rovdjursögon och allt för hett och öppet affektliv, tror psykolog Torbjörn K A Eliazon.

Tig i församlingen och prata hellre din sanning i slutna, stängda och välisolerade terapirum! En inflammerad debatt har uppstått betr. hur barn exploateras och utnyttjas i media. Vi skulle kunna tro att gränsen för vad jag har kallat ”vår hungriga och rovgiriga blick” förhoppningsvis är nådd, när en person som kallats terapeut med uppenbara yrkesmässiga vanföreställningar viker ut sina egna och sina klienters tillkortakommanden och brister inför miljontals åskådare (sanktionerad av ett Public Service-företag vars affärsidé blivit att slakta det privata med offentlig finansiering). Man kan som en av landets få rakryggade journalister i den aktuella debatten – Kattis Ahlström känna stor sorg, skam och en enorm vanmakt över den kommersialiserade utvecklingen, men skadorna är redan i de aktuella fallen- skedda, om ännu ej fullbordade.

Det finns t o m en stor risk i att man enbart som aktör i debatten, deltar i att förstärka exploateringen och skadorna ytterligare. Men, kan vi då lära något av den och all denna längtan efter - blickfång? Det som den refererade debatten om medias exploatering av barn ytterst handlar om är att en civilisation måste vidmakthålla och värna sina tabun och integritetsregler, för att bestå och fungera demokratiskt och socialt också inom syndriftens område. Idag luckras den privata sfären upp och sönderfaller alltmer i olika privata uttryck för att bli blickfång på offentliga arenor.

Det är lika tveksamt, olämpligt och skadligt att offentligt diskutera enskilda människors privata preferenser, livsval, affekter och känsloliv som det är att tillåta rasistiska personer och partiers (också helt känslostyrda) extrema åsikter i ett samhälle som vill vidmakthålla demokratiska och språkligt kommunikativa ambitioner. Det här gäller alldeles oavsett om den offentliga arenan för det privata uttrycket kallas en självbiografisk bestseller, Facebook, Bilddagboken, Blogger, Skavlan, Här är ditt liv, Ett fall för Louise eller avslöjande journalistik i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Aftonbladet eller Uppdrag Granskning.

Att uppmana människor att helt tiga sönder vissa affektdrivande och polariserande spörsmål är därför en god utarbetad teknik och en klokt avvägd demokratisk handling. Public Service och övriga medias ogenomtänkta övergrepp mot bland annat barn ingår i ett större sammanhang av en kommersiell och konsumtionsstyrd rå exploatering av syndriften och voyeristiskt/exhibitionistiska tendenser och drömmar hos människor. Denna syndrift som är en del av vår varseblivning, styr våra begär, konsumtionsmönster, handlingsberedskap, vårt tittande och seende.Individuellt och i gruppbeteendet. I den allt mer visuellt framställda värld vi konsumerar och har att hantera, accelererar betydelsen för syndriftens fenomenologi och uttryck som blickfång.

Syndriftens inverkan och betydelse måste därför nogsammare beaktas och implementeras i vår lagstiftning, etikettreglerna för våra umgängesformer i t ex media och övervakningssamhället, våra etiska överväganden och ställningstaganden, osv. Individuellt måste vi ta ett större eget ansvar för syndriften så att vi kan glädjas i den i stället för att krossas utav den. Intill detta är allvarligt begrundat och väl beaktat är det klokast att faktiskt helt beslöja sig som de muslimska kvinnorna eller helt tiga i församlingen.

Vad är syndriften?

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se

Hot och våld på jobbet

2009-09-24T15:02:00.000-07:00

Hot och våldssituationer ökar markant i storstäder som Göteborg och Stockholm. Genomtänkta psykosociala skyddsronder och utvecklade bedömningsmodeller är två sätt att förbättra säkerheten. Kvinnors hälsa drabbas värst av ökat hot och våld på jobbet.

I och med helikopterånet i Västberga har ytterligare ett spektakulärt rån skett i Sverige. Men, den här typen av stora, planerade rån är mycket ovanliga och har blivit mindre möjliga att genomföra genom bättre säkerhetstänkande inom bankerna och duktigare polisarbete de sista åren. För gemene man gör de här mer sällan förekommande brotten mest skada i det att de fungerar som branding i brottssyndikatens ungdomsrekrytering och som negativa signaler om att kriminellt beteende är häftigt och kan löna sig för ungdomar i ekonomiskt trångmål.

Hot och våld är dock ett starkt stigande psykosocialt arbetsmiljöproblem inom flera andra branscher och inom verksamheter där många kvinnor arbetar. Butiks- och personrånen är 100 gånger vanligare än värdetransportrånen. Under åren 2002-2004 anmäldes sammanlagt 4 754 fall av arbetsskador uppkomna på grund av hot eller våld mot kvinnor. Motsvarande siffra för män var 2 375 fall. Överlag är kvinnor mer utsatta än män i arbetslivet, då cirka 18 procent av kvinnorna och 10 procent av männen uppger att de någon gång under de senaste 12 månaderna varit utsatta för våld eller hot om våld på sina arbetsplatser. För kvinnor förekommer flest fall inom områdena omsorg av äldre och funktionshindrade, skola och hälso- och sjukvård. Om man tar hänsyn till antal kvinnor som arbetar inom olika områden är riskerna störst inom övrig omsorg/sociala insatser, transport, detaljhandel och post/bank. Interna bråk och sexuella trakasserier arbetskamrater emellan förekommer också i större utsträckning på arbetsplatser där man konfronteras med externt hot och våld.

Överallt där åtråvärda varor, pengar eller värdeföremål hanteras har våld eller hot om våld blivit ett tilltagande problemen i arbetslivet. Över 80 % av personalen inom t ex handelssektorn upplever stark oro för att utsättas för olika hot och våldssituationer. Personal och företagare som arbetar inom servicehandel är en speciellt utsatt grupp. Statistiken visar också på ett stort antal rån mot den här typen av butiker. Från 2007 till 2008 ökade butiksrånen med 25 procent. Den totala brottsligheten mot handeln kostar 12 miljarder kronor årligen.. 2008 rånades 1 009 butiker i Sverige. I Västra Götaland ökade butiksrånen allra mest. Här ökade rån med skjutvapen med 78 procent. 1 500 personer drabbas direkt av rånen, ytterligare 8 000 påverkas indirekt. Dels har många av dessa arbetsställen få arbetstagare, och dels är de öppna på arbetstider då få människor rör sig ute i samhället. Detaljhandeln tillhör de näringsgrenar som har längst genomsnittlig sjuktid i samband med anmälda arbetsskador av våld eller hot. Bara taxi och linjebuss samt hotell och restaurang har längre sjuktider. Längre genomsnittlig sjuktid kan, förutom mer traumatiska händelser, bero på underrapportering av lindrigare fall.

För den som står bakom disken och hotas med ett basebollträ, skjutvapen eller en yxa, spelar det knappast någon roll vilka vapen som används eller hur hotet artikuleras. På individnivå blir alla lika vettskrämda oavsett om hotet och våldet är spektakulärt och flashigt som i de stora bankrånen eller utövas som ett mindre butiksrån klockan 11 i guldsmedsaffären . Våld och hot är inte bara en fråga om övergrepp mot dem som blir utsatt för själva handlingen. Det blir ett traumatiskt arbetsmiljöproblem som drabbar hela arbetsplatser, såväl arbetskamrater, som leverantörer, ägare och deras familjer när man nästa dag måste gå tillbaka till arbetet igen. Samband mellan externt hot och våld, interna konflikter eller kränkningar samt olika psykiska och psykosomatiskt arbetsrelaterade besvär t ex depressioner har också kunnat beläggas.

Det finns förstås alltid en risk att utsättas för hot och våld vid arbete inom t ex servicehandeln. Riskerna är oftast större vid arbete på kvällar och nätter och vid öppning eller stängning av verksamheterna. Ensamarbete ökar t ex riskerna ytterligare för att våld och hot skall inträffa på arbetsplatsen. Men, även om trakasserier, våld och hot ökar finns det möjligheter att förbättra beredskapen för att hantera det här både innan det värsta händer och efteråt:

Ett lönsamt sätt innan det värsta händer är ofta att arbeta med utarbetade psykosociala skyddsronder och bedömningsmodeller där vi avväger riskerna på de enskilda arbetsställena (t ex arbetsorganisation, bemanning och personalplanering, kassarutiner, varuhantering, branschsäkerhetsrutiner, kunskap och utbildning om arbetsmiljön, tillgången på ändamålsenliga regler och rutiner, hantering av krissituationer, utbildar personal i manligt våld och aggressivt bemötande, varu- och godshantering, övervakningsmöjligheter etc. I psykosociala skyddsronder inventerar vi arbetsklimatet med avseende på medinflytande, trivsel, stressfaktorer, arbetstillfredställelse, uppmuntran, måldiskussioner, ledningsstrategier, kundbemötande, fortbildningsbehov, fysiska och psykiska hälsotillstånd etc. Näringsidkare är skyldiga att utreda var riskerna för våld eller hot om våld finns inom arbetställena och utarbeta säkerhetsföreskrifter samt ge erforderlig utbildning, stöd och handledning. När något hänt måste man även kunna erbjuda ett bra förberett, evidensbaserat och professionellt utfört omhändertagande, debriefing och genomgång av händelsen samt kunna tillmötesgå vettiga rehabilteringsinsatser (t ex kris- och stödsamtal, bra och kvalitativ uppföljning m.m).

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se

Är du värdefull, lille vän?

2009-09-12T05:45:00.000-07:00

Enligt "The Economist" har de stora företagens och organisationernas kostnader för att övervaka och spåra medarbetarnas förehavanden vid datorer ökat väsentligt. Vad betyder detta för den psykosociala arbetsmiljön och relationerna på arbetsplatsen, undrar företagspsykologen Torbjörn K A Eliazon. När kan vi åter ge humanistiska värden och en mer mänsklig etik större utrymme inom ledarskapet i arbetslivet?

Enligt ansedda tidskriften "The Economist" har de stora företagens och organisationernas kostnader för att övervaka och spåra medarbetarnas kundbemötanden, beteenden, tangenttryckningar, mejlkommunikation, Internettrafik och registrera vad som händer på anställdas datorer ökat med hela 50% endast under det senaste året. Det här omnämns som en av de negativa effekterna, en del utav paniken över den ökande konkurrensen till följd av den stora finanskrisen. Företagen använder sig mycket mer av speciella mjukvaruprogram som fungerar som "säkerhetskameror riktade mot kassavalven i en bank". Men, säkerhetskameror man nu riktat om, mot sina egna individuellt anställda. Marknaden för olika säkerhetsprogram sägs idag omsätta närmare 15 miljarder kronor, varav ca 350 miljoner kronor används just för att kontrollera de anställdas förehavanden vid datorn. Fram till slutet av det här året beräknas den här siffran stiga med ytterligare 50 %.

Orsaken till övervakningen är flera:

1. Företagen vill övervaka att anställda som är på väg att lämna företaget inte tar med sig känslig information (t ex immateriella rättigheter, en kunddatabas eller känsliga finansiella handelsuppgifter).

2. För att skydda företagens anställda från sig själva och det ibland naiva förhållningssättet till sin datoranvändning. (Skadlig programvara kan infektera ett företags nätverk genom att utnyttja säkerhetshål i webbläsarna, varvid datorn infiltreras när användaren besöker osäkra webbplatser. Trojaner och "Botnets" kan under en yttre kontroll användas för att skicka skräppost eller inaktivera webbplatser med en flod av falska meddelanden.)

3. Mjukvara kan också användas för att upptäcka "presentism", d v s anställda som dyker upp på kontoret och fyller arbetstiden var dag, men som gör ingenting eller presterar ganska lite. En företeelse som förstärks när kommunikationen mellan chefer och personal i företaget försämras (särskilt påtagligt under perioder av ekonomiska nedskärningar och finansiell stress).

4. Genom att övervaka, mäta och kontrollera medarbetarnas produktivitet tror man sig öka effektiviteten i företaget. Chefer och controllers i företaget försöker stärka och mäta antaganden om vilka anställda som håller en hög lönsamhet och effektivitet och vilka som kan anses mer improduktiva, överflödiga och mindre värdefulla vid omorganisationer och andra omställningssituationer. Effektivitetsmått som inte nekar att väga in allt som sjukfrånvaro och t.o.m. toalettbesök, pratstunder, raster, pauser och olika förtjänstmarginaler, som blir avgörande i lönesamtal och möjligheter till karriärutveckling. Arbetstagares åtkomst och användning av t ex företagets bärbara dator på hotellrummen kan idag lätt kontrolleras, manipuleras och följas av IT-avdelningen, hemma på huvudkontoret. Nyttjande, preferenser, beteendemönster och flöden kan övervakas, blockeras eller rapportera tillgången till olika webbplatser.

Även om övervakningen av anställda på det här sättet tycks erbjuda något som korsiktigt kan kännas och uppfattas som användbar och strategiskt viktig information, en bra ekonomisk vinstmaximering och resurshushållning plus ett utvecklat och tryggt säkerhetsarbete, är det troligen ett mindre bra stöd när det gäller att ta itu med de problem som kontrollsystemen upptäcker och skapar i sig. Det är mer troligt att det tvärtom förvrider arbetskulturen, undergräver arbetsmiljön, moral, respekt, tillit och ömsesidiga förtroenden på arbetsplatsen. Företagen har förlorat känslan och förståelsen för personlig integritet och grävt ned sig till en farligt paranoid och œcopatisk struktur, med antagligen betydligt större problem än enbart produktiviteten. Företag och organisationer som på det här smått övernitiska sättet lägger ned ibland groteskt höga belopp på ekonomisk rapportering, säkerhetstänkande och effektivitetsmått, missar antagligen väsentliga delar i det löpande psykosociala arbetsmiljöarbetet och förlorar goodwill i personalplanering, en god personalvård och mänsklig resurshållning.

Det här bekräftar åter antagandet att det bästa och det goda inte alltid är samma sak. Inom familjebildningens område så vet vi att 1+1 inte är 2, likadant inom t ex lagidrotten. Inom mode, estetik, poesi, konst och musik vet vi att skönheten inte är en kvantitativ variabel, lika lite som inom kunskapsforskningen (om vi bortser från en ibland torgförd halvt fascistoid empirism hos statistiknörden inom den akademiskt aggressiva, men erfarenhetsfrånvända diskursen). När kan då mer humanistiska värden och en mer mänsklig etik få ett större företräde och utrymme inom styrningen av det produktionsbaserade arbetslivet?

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se

Far, ser du inte att jag brinner upp?

2009-08-24T15:40:00.000-07:00

Det brinner en eld i oss alla! För några mer konkret och ohämmat än andra. Av förefintlig statistik framgår att de anlagda skolbränderna i Sverige mer än fördubblats, på ett väldigt oroväckande sätt. Under de sista 10 åren kan man också se stora förändringar när det gäller gatuvåldsskadade. Framför allt att gatuvåldet blivit råare och kryper ner i åldrarna både när det gäller våldsskadade och gärningsmän. Den som löper störst risk att utsättas för gatuvåld idag är pojkar mellan 15 och 24 år, som vistas utomhus på offentlig plats natten mot lördag och söndag mellan klockan 23.00 och 04.00. Uppkomna skador är därtill allvarligare och mer livshotande, genom att tillhyggen och vapen av olika slag används. Livsfarliga sparkar mot huvud och ansikte förekommer i nästan hälften av fallen. Utöver det personliga lidandet för väldigt många människor, uppgår de ekonomiska kostnaderna för sjukvård, behandling, fängelse och rättsskipning, förlorad arbetsinkomst och egendomsförluster till miljardbelopp.

Med August Strindbergs ord kan vi förstå att extraordinära tonårshandlingar oftast ingår som en del av ungdomars "gängse skrikmanér" och att de därför "skriker som hästar". Det finns idag vetenskapliga belägg för att det också "brinner till" mer i ungdomars hjärnor. Ungdomar har helt normalt svårare att hantera ångest, frustrationer, tillkortakommanden, ilska och aggressivitet än vad många vuxna inom skolan förstår. Både hemmet och skolan ställer ofta för högt ställda prestationskrav på många ungdomar, visar forskning. Forskning som många som hanterar ungdomsfrågor och ungdomsgrupper idag är ignorant okunniga om, därför att man saknar kompetent handledning och tid eller ork att ens bry sig. Ett sådant exempel är att ungdomar har svårare att hantera t ex aggressivitet för att nervimpulsaktiviteten i frontalloben normalt sett är ca 20 % accelererad hos tonåringen, i jämförelse med det yngre barnet eller den vuxna individen. Detta kan försvåra och förvirra tonåringens möjligheter att kognitivt hantera basal information, förstå sociala interaktioner, hantera och på ett korrekt sätt avkoda emotionella signaler och vilka slutledningar man bör dra av en given stimulering (t ex under lördagsnatten).

Jag har tidigare visat hur extremt våldsamma, ilskna och frustrerade unga människor kan bli och hur frustrerade människors ilska och hat mot ledande auktoriteter kan leda till formidabla upplopp, kravaller och mordbränder riktade mot samhällsinstitutioner, t ex skolor. Idag är det vardagsmat i t ex Göteborg och Malmö, och beslutsfattarna låtsas bli tagna på sängen: "Efter en ovanligt lugn sommar kommer den gångna veckans ungdomsbråk som en obehaglig överraskning". Det är antagligen mycket naivt och farligt att betrakta statistik över skolbränder i Sverige och en alltmer utbredd psykopati, som vanliga ungdomsbråk, ungdomsrevolter eller enstaka manifestationer av aggressivitet och missnöje. Den här typen av händelseutveckling är inte "slöddrets" verk, utan uppvisar en allvarlig och fundamental frånvaro (från att faktiskt sätta sig in i, uppmärksamma, lyssna och ägna tid, reflektion och bemötande till ungdomars fascination, längtan och behov) hos en hel föräldrageneration med egna empatiska brister, i egen politisk och social upplösning. Vuxna och föräldrar är nämligen inte sällan alltför upptagna av egna obearbetade problem, drömmar, ambitioner, idéer och illusioner om makt och självförverkligande och har i många fall abdikerat eller helt enkelt avsatts från en trovärdig ledar eller föräldraposition.

Hur återskapar vi då människan ur djuret som vi är, till en godare gestalt och ett föredöme för barn, en kulturvarelse i ett civiliserat samhälle byggt på ömsesidig respekt, lyhördhet och kommunikation? Hur gör vi det innan, likgiltighet och sorg ödelägger flertalet? Visst måste vi kunna lära oss förstå ungdomstidens vedermödor och hur människorna kriminaliseras i vanmakt, innan ynglingen utbrister: - Far, ser du då inte att jag brinner upp!?

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se

Snacka sig snygg

2009-08-15T00:23:00.000-07:00

Från balkongen på min takvåning på Kungsgatan 46 i Göteborg kan jag höra gatumusikanternas dragspel och sorlet av strosande och shoppingglada semesterlediga människor. Jag kan se ner mot gatuplanet mitt emot och in till en pittoreskt trevlig parfymbutik med duktig och trevligt tillmötesgående personal som heter Grand Parfymeri. En strid ström besöker dagligen den exquisita lilla butiken, t ex Charlotte Perelli som marknadsför butiken på nätet,och denna dag min egen dotter. Här erbjuds det makeup, smink, krämer, parfym och väldoft i mängder, skönhetsprodukter för ansikte, läppar, kinder, ögon, ögonbryn, hud, naglar, anti-aging preparat och produkter för kroppens både natt- och dagbehandling. Enligt Euromonitor ökar kosmetiska och parfymföretagen sin omsättning i världen med 25% till snart ofattbara 2500 miljarder kronor på bara något år (2012). Den största ökningen sker på BRIK-marknaden d v s i länder som Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. I Europa använder forfarande engelsmännen 43 % mer kosmetiska preparat än genomsnittseuropén. Trender inom det här segmentet av skönhetsindustrin är bl a en kraftig ökning av s k kosmeceutiska preparat och en kraftigt ökad användning av vanliga kosmetiska preparat och dofter bland män. Försäljningen av nagelvårdsprodukter minskar dock sannolikt.

Ingen ens i parfym och kosmetikaindustrin, lika lite som inom plastikkirurgin eller frisörbranchen, vill dock få oss att tro att enbart yttre kosmetika, lite manikyr och väldoft, ett klipp eller ingrepp här eller där, i sig skapar skönhet. Tvärtom, är man i dessa branscher liksom i modets haute couture väl medvetna om de inre kvalitéernas betydelse för och syndriftens inverkan på skönhetsbegreppet och vad vi uppfattar som snyggt, attraktivt, tilltalande och vackert. Tvärtemot vad vi kanske föreställer oss, så uppträder man i dessa branscher med ett ökat intresse för kunden när inre motiv och preferenser, kräsnare val och självmedvetna personer kommer in i butiken. Det här därför att det också ökar försäljningsintäkterna. Det som dock slår mig när jag ser alla människor som går in i parfymaffären är att knappast någon av dem känner till syndriften och åkallandedriften. Inte en enda av dem har sannolikt hört talas om och vet om det som först låter lite revolutionerande, halvt galet eller otroligt, nämligen att det verkligen går att snacka sig snygg och vacker, t.o.m. så att personens spegelbild förändras. När två halvt misstroende, unga och kritiska reportrar vid Sveriges Radio kontaktade mig om saken för ett lite skämtsamt morgonprograms räkning, fick jag ändå tillfälle till att på ett något mer seriöst sätt än reportrarnas ansats, beskriva och utveckla den teoretiska bakgrunden till den nya behandlingsmetoden Beauty Aging Therapy. (Du kan lyssna till intervjun här). Utgångspunkterna för resonemangen i behandlingsmodellen bygger på många års erfarenhet och teoretiskt fördjupningsarbete. En sammanfattning följer här nedan:

Jag har länge vänt mig emot den psykiatriska idén om att låsa psykologin till halvt vidskepliga1800-talsmodeller för hur människor fungerar (i sjukdomsklassificeringen så vidhäftas man t ex fortfarande av att utgå från Emil Kraepelins (1856-1926) klassifikationssystem). Psykologin för mig innebär mer än enbart kusliga och mörka sjukdomsförklaringar. Det är tvärtom ett intressant och stimulerande ämnesområde som utvecklar människor. Psykologin äger en plasticitet, som inte så enkelt låter sig klassificeras, och stiger långt in i även andra vetenskapsfält t ex. ekonomi, religion, politik, pedagogik, litteraturvetenskap, vår kultur och teater. Psykologin styr våra framgångar, våra skratt och skapandets inspiration, ibland tränger den sig in i våra vardagsrum, in i våra hjärtan och kärleksrelationer, begär och skönhetsupplevelser. I all prestationsutövning, t ex idrott, marknadsföring, affärsliv idag är psykologin en helt avgörande faktor för framgång, förtjänst och produktiv utveckling. Psykologi i sin utövning ska därför få människor att växa och resa sig, inte leda till att människor förminskas eller marginaliseras av den.

Kan man då snacka sig snygg? Ordspråket säger: - Som man talar så blir det! Det här innebär att man ska lära sig vara ömsint med sitt tal och i sin ordanvändning. Det är detta alla terapier egentligen handlar om och som var Sigmund Freuds stora (åter)upptäckt när han lanserade talkuren. (Jmfr. "I begynnelsen var Ordet", vilken fras låter oss förstå att Freuds upptäckt talkuren egentligen är Bibelns och mänsklighetens själva nav och utgångspunkt). Svaret på frågan "Kan man då prata sig snygg?" finns m a o redan i vår kristna kulturs ursprungstext Bibeln. Det är orden och snacket som skiljer oss från djuren och gör oss till människor! Duktiga och framstående poeter och författare som Tomas Tranströmer, Augustin Mannerheim, Per Gunnar Evander, Björn Ranelid och Lars Norén har anat och kommit nära de här sambanden, och lever idag ganska gott på detta. Andra "ordbrukare" som lärare, pedagoger, politiker och journalister är mer omedvetna om och inte lika ömsinta till sin ordanvändning . Terapeutens uppgift i talkuren är att lyssna till, begrunda, efterhöra sig om och upptäcka luckorna i den här ömsintheten (som uppträder i form av ångest, ledsamhet, självanklagelser och andra känsloyttringar.)

Snacka sig snygg, betyder och formulerar sig tematiskt olika för människor i olika åldrar. Skönhetsbegreppet blir här m a o alternativa ledande riktmärken eller målsättningar för samtalen eller terapin. Alla människor bär en glöd, ett jubel, en enormt stark skönhetsupplevelse inom sig som uttrycker att hon är hel, snygg och vacker. När vi föds är vi alla fina och vackra. Jämför här, barnets första upptäckt av sig själv i mötet med sin egen spegelbild i spegeln. BARNET JUBLAR - av gädje över att se sig själv som den helhet DET är första gången. (Den här jublande helhetsbilden risker vi sedan tappa efterhand livet lever oss, om vi inte anstränger oss eller, får god vägledande hjälp att komma ihåg bilden via t ex ett rikt kulturliv!) När detta jubel flödar över och bjuds till andra, är vi också alla vackra och tilltalande skönheter. Det är också fundamentet för allt det vi beundrar (och avundas hos andra) och kallar: Ett stort artisteri! Oförlösta det här jublet och den här skönhetsupplevelsen, genomlever vi livet i lidande, psykiska symtom, ångest, nedstämdhet och psykosomatiska vanföreställningar, symtom och kramper. Terapin handlar om att finna (eller parfymera sig med!) den speciella ömsintheten mot sig själv och sin omgivning som individen själv (och ingen annan) behöver, individens egen högst unika, personliga och subjektiva väg, bortom omgivningens krav, fördomar, förväntningar och kulturellt bestämda, vanor och traditioner. Skönhetens väg tar inte avstånd till omgivningen utan uppgår och assimileras i den som en grundförutsättning. Skönhetens väg söker nyfiket och intresserat helhet, och lär sig tåla de revor och några enstaka lapsusar som kan uppträda i dess bild.

Vad pratar man om i terapin?

Ø Något inom psykologin som kallats för självmedvetande, åkallande- och syndrifterna. Det handlar om seendets och tittandets särskilda fenomenologi d v s varför vi ser och betraktar saker på ett visst sätt och hur det strukturerar upplevelsen av vilka vi är och anses vara (Psykologin sprungen ur sjukvårdstänkandet har t ex bortsett från aspekten för att den försvårar eller väsentligen förvirrar rådande teoretiska modeller och behandlingsmetoder).
Ø Existentiella frågor, t ex Göra och Vara, Vad är jag här? D v s vilka förväntningar ställer en viss situation, individen inför. Människans begär och hanteringen av dem.
Ø Målbilder (T e x -Vad är det jag vill ha uppnått, på min ålders höst?)
Ø Historiska erfarenheter och traderat arv
Ø Det unikt personliga skönhetsbegreppet och några andra helt avgörande begrepps definitioner och utformning hos individen viktiga för hennes självskattning
Ø Utseendets presentation och betydelse
Ø Åldrandets kris och betydelse som möjlighet i olika åldersspann
Ø Hantering av tankar och känsloliv på traditionellt psykoterapeutiskt sätt (ångesthantering, stress, ilska, temperament, energitjuvar, miljöns inverkan, existentiella val etc.)
Ø Språkligt och kulturellt acceptabla och sanktionerade artikulationsmöjligheter (t ex. arbete, religion, teater, poesi, konst, musik, rörelse, idrott, dans etc)

Några råd för att bli vacker, behålla eller blomstra ut i sin skönhet:

Ø Återvinn/återskapa det jublande barnet inom dig
Ø Hitta till din unika och personliga subjektivitet (var mycket kräsen i valet av din vägledare)
Ø Reflektera över Din mening med Ditt enda liv
Ø Dumpa relationer som gör dig ofri, utnyttjar din godhet och din låga som brinner inom dig, eller förminskar/förvirrar självkänsla, självförtroende och självuppfattning
Ø Våga stå ensam (men ingen är stark)
Ø Tillåt dig artikulera ditt begär. Ge röst till din längtan och ditt temperament, men avvägt, tränat, reflekterat, tajmat och på ett sätt helst behagfullt för andra.
Ø Njut erfarenhet, visdom och ålder
Ø Med skalden Ulf Lundell: "-Älska dina ärr som medaljer!"
Ø Bjud på dig själv, med en kärleksfull inställning
Ø Lyssna och lär av andra goda föredömen

Snacka sig snygg och vacker, hur vanligt är det?

Formulerat i denna specifika formulering, som primär orsak att börja gå i samtal - hittills väldigt ovanligt. Snacka sig snygg är en helt ny och annan långtidsverkande väldoft, en spännande ny New Queen i snackbutiken. Detta eftersom orsak-verkan-samband av t ex en noterbart ökad karismatisk utstrålning, minskad beteenderepertoar av perfektionism, kontroll och tvång, stärkt självkänsla, bättre kroppshållning, sömn eller en mer attraktiv och vackrare glimt i ögonen, bättre integrering av ett eget subjektivt och intressant mysterium i personligheten, hittills saknat en utarbetad behandlings- och förklaringsmodell och en fördjupat tydlig teoretisering. Av detta följer även att mycket få terapeuter än så länge, kan ta sig an de mycket komplicerade och invecklade frågeställningar som här aktualiseras. En växande bransch av coacher försöker teoretiskt dåligt förberedda, hitta nischer, marknadsandelar och förstå arbetsområdet. Man har förstått att många, särskilt kvinnor, någon gång under livscykeln vill prata med någon utomstående, insatt i intrikata och svåra psykologiska frågeställningar. Tidvis och särskilt under t ex psykoanalysens tidigaste utveckling var inslaget att man gick i terapi som en intellektuell övning eller upptäcktsresa, mer framträdande än idag, när den orsaken mest förekommer hos ett fåtal högutbildade intellektuella grupper och som egenterapiinslag för behandlare vid psykoterapeutiska utbildningar. I USA och många större Västeuropeiska städer har det däremot blivit allt vanligare att anlita psykologer för ren symtombehandling, men även att man använder "skrynklaren" som "alternativ husdoktor", rådgivare och stödjag vid halvsvåra eller mer komplicerade frågeställningar inom privat- och yrkeslivet, t ex skolproblem, relationer, vårdnadstvister, karriärutveckling, minnes- och demensutredningar etc.

Under förutsättning av en seriös teoretisk ram och en erfarenhetsbaserad prövad behandlingsmodell som Beauty Aging Therapy(BAT), är det fullt möjligt att verkligen snacka sig snyggare, skickligare, vackrare som en förstärkande komplementär åtgärd till vad kosmetika, parfym och övrig skönhetsindustri erbjuder. Det här på sätt att personens upplevelse av sin egen spegelbild och personliga utstrålning kommer att förändras.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se

Madonnas kalas i Göteborg

2009-08-08T16:22:00.000-07:00

Utan idoldyrkan och megastjärnor som Madonna, dyrkan av hemska mänskliga erfarenheter och felbeslut, personliga och halvt desperata utvik och naketchocker som Amelia Adamos och Naken-Jannes synliggörs sällan människor och små vardagsnära tankar, drömmar, umbäranden och förhoppningar. Men vem behöver egentligen vem? Vems är kalaset? Spegel, spegel, på väggen där...

Du är ju så lyckligt lottad av livet att du har gått och blivit högmodig skulle en vän till mig ha sagt, om jag nu har någon vän kvar. Kan det stämma?!! Idag syns inga vänner? Syns någon? Utan idoldyrkan och megastjärnor som Madonna, dyrkan av hemska mänskliga erfarenheter och felbeslut, personliga och halvt desperata utvik och naketchocker som Amelia Adamos och Naken-Jannes synliggörs sällan människor och små vardagsnära tankar, drömmar, umbäranden och förhoppningar. Perspektiven är ofta förvrängda och felvända. Vem betyder mest för vem? Mina vänner fanns ju ändå bara till för att roa mig och sansa och mjuka upp mitt goda, men ibland lite hetsigt tarvliga temperament, när jag tyckte mig behöva sådana så kallade vänner och deras råd. Vem behövde vem? För övrigt är jag snarare lyckligt utblottad än lottad, som andra av höjdarna i finanskrisen som litat till godheten och de tomma fraserna på ett ark, uttryckt sakernas tillstånd. Allt är inte guld, som glimrar och sorgen över förspilld mjölk är oftast lättare att bära än livet utan risker eller ansatser. Det gäller såväl i ekonomiska spörsmål och konsumtion, som i vänskapsrelationer. Barn däremot är en större rikedom och källa till evig stolthet, välgång eller till och med ett beständigt högmod värt att synliggöras

Den 9 augusti fyller min första mycket vackra dotter, 16 år här i Göteborg. För att fira hennes födelsedagskalas har jag därför anlitat en liten spenslig rivig tonårsaktig gestalt i kvinnligt åldersmogen skepnad som heter Madonna. Referenser som synbar duktig festfixare har låtit höra talas om sig. Hon ska därför stå mitt emot min dotter och sjunga sina vackraste och mest moderligt välvilliga, livsbejakande och underbara sånger. Återspegla, skänka och ge: glädje, förhoppning, självförtroende, ytterligare glöd och livslust. Madonnans alla kompisar är också på plats och vill sjunga, dansa, beundra eller hurra inför min dotter på hennes födelsedag, allt i en större lokal egentligen byggd för ett gladiator- eller fotbollsspel (en annan spegel). Pappas razzifotografer, kameror och TV-stjärnor ingår i hyran av den spensliga, lite yviga och sexistiska artisten. Håller ett öga på vad som sker. När hyllningssångerna tonat ut i den vackra varma söndagskvällen, fortsätter min dotters födelsedagskalas som ett stort kommunsponsrat kul kulturkalas hela veckan ut, med sånger, dans, teater och andra aktiviteter för alla unga och gamla som vill fira.

Lou Maria eller Madonna Louise Veronica Ciccone, grattis till er högtidsdag. Sådant är också perspektivet, kalla det om du vill - lek eller högmod, men i publiken sitter alltid den som ger megastjärnan energi och liv.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se

Ny skollag och svart pedagogik

2009-07-26T12:21:00.000-07:00

Hur påverkar utökade betygskriterier, nationella prov och psykometriska mått och utredningar studiemotivation, positiv utveckling, entusiasm och arbetsglädje i skolan? Kommer en ny föreslagen skollag att pressa skolorna i landet till nya utbildningsmässiga stordåd eller till en kommunalekonomisk ättestupa och kunskapsmässig härdsmälta? Innebär förslaget till ny skollag att rektor, lärare och elevhälsan under hot om vitesföreläggande och skolnedläggelser tvingas in i en förstärkt repressiv roll som social polis inom uppfostrans område och som förstahandsinformatörer till sociala och psykiatriska myndigheter? Frågorna och många fler reser sig som delvis berättigade utifrån en av Utbildningsdepartementet föreslagen ny skollag presenterad under sommarlovet 2009 med tänkt giltighet från den 1 juli 2011.

Den gällande skollagen (1985:1100) trädde i kraft den 1 juli 1986. Den är i sin tur resultatet av en främst redaktionell översyn av 1962 års skollag. Lagen har ändrats vid mer än ett sjuttiotal tillfällen sedan 1986. Många inom skolan idag tycks överens om att nuvarande Skollag behöver moderniseras genom att bättre anpassas till ett målstyrt skolväsende och till den ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun. Målstyrningen ska förtydligas och det kommunala ansvaret för utbildningens kvalitet och likvärdighet ska göras ännu tydligare. Den nya skollagen med föreslagen giltighet från den 1 juli 2011, omfattar all utbildning från förskola till och med vuxenutbildning.

Förslagen från skollagsberedningen och Utbildningsdepartementet innebär enligt dem själva bl a

Rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare stärks genom att betydligt fler beslut än idag kan överklagas. Som exempel kan nämnas beslut om åtgärdsprogram och beslut om att neka en elev i kommunal skola viss skolplacering med hänsyn till att detta skulle medföra betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen. Därutöver kommer beslut om skolskjuts att kunna överklagas genom så kallat förvaltningsbesvär, vilket innebär en bredare prövning av beslutet jämfört med den laglighetsprövning enligt kommunallagen som är möjlig idag.

Utredningsskyldighet för rektorer och skärpta krav på skolans elevhälsa (skolhälsovården).

Krav införs på att elevhälsan förutom skolläkare och sjuksköterska, även ska omfatta tillgång till psykolog och kurator. Skollagsberedningen föreslår bestämmelser om en samlad elevhälsa inom förskoleklassen, de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Den personal som finns för elevhälsans insatser ska ha adekvat utbildning, som svarar mot elevernas behov av insatser.

I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De mer generellt inriktade uppgifterna där elevhälsans medverkan är viktig rör elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund som t.ex. arbetet mot kränkande behandling och undervisningen om tobak, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning m.m. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor. I stället för dagens hälsokontroll skall det modernare och bättre begreppet hälsobesök användas i den nya lagen. Ordet hälsobesök förmedlar bättre syftena bakom elevhälsan, dvs. att vara förebyggande och hälsofrämjande. Genom att det införs en tydlig utredningsskyldighet när en elev är i behov av särskilt stöd, försvinner behovet av begreppet elevvård och elevvårdskonferens ur skolförfattningarna. Skärpta krav på tillgång till SYV innebär även att alla elever i grund-, grundsär-, special-, same-, gymnasie- och gymnasiesärskolan samt kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare ska erbjudas studie- och yrkesvägledning.

Många elever stöter någon gång under sin skoltid på svårigheter och behöver under en kortare tid särskilda stödåtgärder. Andra elever behöver stöd kontinuerligt under hela skoltiden på grund av sjukdom, sociala problem, funktionshinder eller svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen av andra orsaker. I vissa fall kan en elev uppvisa andra problem i skolsituationen. Nya bestämmelser om en tydlig utredningsskyldighet om behov av särskilt stöd kommer att finnas i den nya skollagen. Det finns ingen definition av begreppet behov av särskilt stöd i lagen. Det är heller inte möjligt att i lagtext närmare definiera vilka förutsättningar som ska finnas för att stöd ska ges i skolarbetet. Bestämmelserna måste därför bli allmänt hållna och knytas till ett ansvar för skolan att utreda elevens stödbehov.

Utredningsskyldigheten innebär: Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Läraren är m a o skyldig att anmäla till rektor om det kan befaras att en elev inte kommer att nå kunskapskraven. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Utredningsskyligheten gäller även elever som lätt når kunskapskraven eller har speciella talanger som har rätt att få en individanpassad undervisning och uppmuntran att nå ännu längre. Under utredningen ska samråd ske med företrädare för elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska hon eller han ges sådant stöd. För elever i grund-, grundsär-, same-, special- och gymnasieskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att nå kunskapskraven. Elever i förskoleklass eller fritidshem kan behöva stöd för att förebygga svårigheter för eleven att uppnå skolans mål i ett senare skede. Därför föreslås att bestämmelserna om särskilt stöd i 3 kap. även ska gälla för förskoleklass och fritidshem. Bestämmelser om utredningsskyldighet och särskilt stöd kommer också att gälla gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Mer hjälp och stöd och rätt att överklaga åtgärdsprogram.

För tidig upptäckt av behov av åtgärdsprogram för särskilt stöd föreslås bedömningar av nationella prov, goda rutiner för hur personalen ska rapportera till rektor, bra rutiner för hantering av klagomål mot skolan från elever och vårdnadshavare, individuella utvecklingsplaner och löpande utvecklingssamtal. Åtgärdsprogrammet ska utgå från elevens behov, elevens styrkor och svårigheter och en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. Elevens och hennes eller hans vårdnadshavares syn på skolsituationen och förslag till tänkbara lösningar ska också vägas in. Programmet ska omfatta elevens hela skolsituation. Om eleven vistas i fritidshem, kan programmet även omfatta åtgärder under vistelsen där. Det är således viktigt att lägga fokus på hela studiemiljön och inte enbart på den enskilda elevens svårigheter. Åtgärderna ska vara av både kortsiktig och långsiktig karaktär. De ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav och vara möjliga att följa upp och utvärdera. Det bör också framgå vem som är ansvarig för att stödinsatserna genomförs, följs upp och utvärderas.

Rektor ansvarar för att en utredning genomförs, även om någon annan utses att genomföra utredningen. Samråd ska ske med personal från elevhälsan, om det inte anses uppenbart obehövligt. Elevhälsan har i sin nya roll ett vidare ansvar för förebyggande och hälsofrämjande arbete. Beroende på problemens art varierar dock behovet av samarbete t.ex. med den medicinska delen av elevhälsan. Det är väsentligt att det finns lokalt utformade rutiner för rektors samråd med elevhälsopersonalen. Om rektor efter utredningen konstaterar att det inte föreligger något behov av att upprätta ett åtgärdsprogram ska även detta formellt beslutas och dokumenteras. Detta är viktigt eftersom lagberedningen samtidigt föreslår att beslut om åtgärdsprogram och därmed också beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram ska kunna överklagas.

Innehållet i ett åtgärdsprogram eller beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram ska kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. En viktig del i nämndens prövning ska vara kvaliteten på den utredning eller det förfarande som lett fram till ett beslut att upprätta åtgärdsprogram eller inte. Nämnden kan inte genom sin överprövning ge förslag om vad åtgärdsprogrammet ska innehålla, men däremot ha en uppfattning om att eleven borde ges stöd i en annan omfattning eller i en annan form. Nämnden ska därför kunna fastställa eller upphäva beslutet men inte sätta ett annat beslut i det ursprungliga beslutets ställe. Rektor, eller den som rektor gett i uppdrag att utföra en viss uppgift, ska som tidigare nämnts även fatta ett beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram, om utredningen visar att detta inte behövs. Även ett sådant beslut bör enligt Skollagsberedningen kunna överklagas.

Andra viktiga förändringar i den nya skollagen innebär i korthet:

 Stärkt valfrihet för elever med funktionsnedsättning.
 Möjlighet att gå ett extra år. Skolplikten förlängs ett år för bl.a. elever som gått om en årskurs eller börjat skolan ett år senare.
 Stärkta rättigheter för föräldrar med barn i särskolan genom bl a skärpta regler om utredning inför beslut om mottagande i särskolan.
 Alla skolor ska följa kurs- och läroplaner.
 Timplanen bevaras.
 Garanterad undervisningstid ska även gälla friskolor.
 Möjlighet för friskolor att överklaga ”skolpengen”.
 Friskolor ska erbjuda SYV, elevhälsa och skolbibliotek.
 Friskolor får inte avvisa elever med funktionsnedsättning (om kommunen erbjuder bidrag).
 Rektor ska vara pedagogisk ledare i friskolor.
 Skärpta sanktioner, innebär att Skolinspektionens möjligheter att bedriva en tydlig och effektiv tillsyn förbättras genom möjligheten att vitesförelägga både offentliga och enskilda huvudmän samt vidta andra sanktioner. Skolinspektionen får ett tydligt lagstöd för sin tillsyn i skollagen. En sanktionstrappa införs där ambitionen är att så långt som möjligt ha lika sanktioner mot kommuner och mot fristående skolor.
 Sanktionerna innebär även att Skolinspektionen kan själv rätta till missförhållanden, dra in tillstånd för skolor som gång på gång missköter sig samt omedelbart stänga av skolor.
 Möjlighet att visa ut en elev ur klassrummet.
 Kvarsittning behålls, möjlighet till försittning.
 Möjligt att tillfälligt stänga av en grundskolelev.
 En förbättrad integration eftersträvas med en avskaffad befrielse av ”hänsyn till elevens speciella inställning och hemmiljö”, att Skolinspektionen får granska friskolors bidrag, samt att all bidragsberättigad undervisning uttalas vara icke-konfessionell.
 Möjlighet att starta särskilda profilklasser med intagningstester införs, för begåvade elever som behöver eller vill ha extra stimulans. Förbudet mot intagningstester tas bort.
 Förskolan blir en egen skolform.
 Stärkt rätt till förskoleplats inom fyra månader (vite).
 Begreppet förskolechef införs i skollagen med samma krav på behörighet som för rektorer.
 Skolmaten ska vara näringsriktig.
 Kvalitetsredovisningen och den kommunala skolplanen avskaffas.
 Skärpta krav på tillgång till skolbibliotek innebär att alla elever, oavsett om de går i en kommunal eller fristående skola, ska ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även särskolor, specialskolor och sameskolor.
 Godkända betyg får inte läsas upp på komvux.
 Utredningar om flexibel skolstart och möjlighet att överklaga betyg.

Några invändningar, reflektioner och kommentarer
Analysen av skolans svårigheter idag verkar mer korrekt övertänkt än föreslagna lösningar i förslaget, byggda på t ex otydlig ansvarsuppdelning (i skola-föräldra-ansvar), politisk populism, kvasivetenskaplig och ovederhäftig kunskap, hörsägen och s k survey-baserad forskning. Med föreslagna insatser sammantaget riskerar skolans inriktning allvarligt t ex omformas från att vara en samhällsinstitution för pedagogisk glädje, nyfikenhet och utbildning, till att bli ytterligare en bastilj för tvångsåtgärder, problemfokusering och psykologiskt navelskåderi, åtgärdsprogram och behandlingsarbete.

Det goda och det bästa är inte alltid samma sak. Utredarna har på ett uppenbart positivt sätt hörsammat att ökade psykologiska besvär och yttringar som inlärningssvårigheter, familjeproblem, relationsproblem, livsstilsfrågor fått stort fäste och genomslag i många skolors verksamhet. Det innebär inte att det är korrekt eller ens behandlingstekniskt vettigt att det är i skolan och ett skolans ansvar att komma till rätta med aktuell problematik och frågeställningar. Elevhälsan bör m a o inte förstärkas för att dessa frågeställningar ökat, utan eventuellt i sådant fall (om vi antar att skolan har ett delansvar) för att finna vägarna att förvisa dessa ökande psykologiska frågeställningar (och i många fall vanföreställningar) till mer privata arenor utanför den berörda skolans ram (t ex som i Danmark där privat verksamma psykologer och kurativ personal anlitas för att på ett mer diskret sätt lösa upp spörsmål av mer intrikat, personlig och privat natur – utanför skolan).

Det aktuella förslaget, med skarpa krav på huvudmannen för skolan att bedriva löpande utvecklingssamtal (för att bevaka goda och trygga uppväxtvillkor??!) upprätta individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram innebär troligen att skolan skjuter sig själv djupt i foten (som utbildningsministern Jan Björklund som antagit och lagt fram skolberedningens förslag). Föreslagen inriktning för elevhälsan mot generellt inriktade uppgifter som värdegrundsfrågor, arbete mot kränkande behandling och undervisning om tobaksbruk, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning kan fortsättningsvis också studeras via Folkhälsoinstitutets (FHI) och SCB:s statistiska undersökningar, men är fortfarande ytterst för privata familjeangelägenheter och mer korrekt ett fortsatt ansvar för elevernas föräldrar att begrunda.

De flesta lärare i den svenska skolan vill vara lärare och pedagoger och inte substituerande föräldrar (föreslagen lagstiftning förstärker den senare rollen). Föräldrar vill fortsatt betros sitt föräldraskap. Skolinspektion bör inte agera polis, domare och bödel, utan har hellre att agera som goda och erfarna vägvisare i en mildare och mer trygg (hackordning) beslutshierarki. Om en skola (eller dess lagstiftare, lagstiftning, rutiner eller regler) förlorar tillit och devalverar personal och föräldrarnas integritet och ansvar, riskerar den i tillägg ökad misstro och en skolkritisk hållning som inte befrämjar någon elevs studieglädje eller utbildning.

Jag har arbetat med människor i 30 år och specifikt med skolpsykologi/barnpsykologi under halva denna tid. Den nu föreslagna skollagen andas för mycket av halvt militaristiska pekpinnar, storebrorsattityder, repression, tvång och en svart mörk aggressiv pedagogik, som visar för lite prov på hur skolan faktiskt kan återta auktoritet byggd på samvaro i tillit, lustfylld pedagogik, väckt nyfikenhet, entusiasm, intresse och motivation på lärande och undervisning.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Läs, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se

Fest tips i Göteborg!

2009-07-21T00:43:00.000-07:00

Kulturkalaset pågår i Göteborg City 11-16 augusti 2009. Veckan efter att den glamorösa världsstjärnan Madonna Louise Veronica Ciccone eldfängt uppträtt i sin framgångsrika "Sticky & Sweet Tour" på Nya Ullevi (8 och 9 augusti), exploderar hela Göteborg i hundratals lek och lär aktiviteter för alla smaker och åldrar. Gator och torg förvandlas till festplatser där du får frossa fritt i ett rikt utbud av språk och kulturyttringar, läckra dofter, ögon och örongodis. Feststråket under Kulturkalaset går genom Göteborg City med gångavstånd till det mesta. Med förväntade 600 000 besök, ett gediget program och en tradition från början av 1990-talet blir Göteborgs kulturkalas, särskilt i kombination med Madonnas konsert, troligen sommarens mest roliga, minnesvärda och inspirationssprakande höjdpunkt och stadsfestival i Sverige.

Fest tips: Den 10, 11 och 12 augusti bör du absolut inte missa inledningen av själva kulturkalaset med spännande workshops i form av ”Positive talks on Beauty” hos Eliazon. Här lär du dig hur det vi kallar ”Konst”, ”Skönhet”, ”Kultur”, ”Mode”, ”Trender” och ”Artisteri” är psykologiskt sammansatt och strukturerad. Du får möjlighet att reflektera över festens, öron och ögongodisets betydelse för våra sinnliga behov i vardagen tillsammans med andra intresserade. Du får en insatt vägledning och distingerad introduktion till artisteriets, skönhetens och estetikens speciella psykologi, utifrån något helt nytt som kallas syndriften.

Syndriften handlar nämligen både om det vi hör och talar om, som vetandets, seendets och tittandes särskilda fenomenologi. Med andra ord; Syndriften verkar helt avgörande på vår uppfattning och våra val i vad vi harmoniserar och brinner för som vackert, bedårande, fint, tjusigt, attraktivt, begärligt, tryggt, sexigt, karismatiskt, framgångsrikt, lockande eller snyggt. The Gaze of Success - blicken för framgång! Ta därför chansen att få många heta tips och trix om hur just du kan förhöja din personliga utstrålning, lust på livet och dess aspekter av skönhet under Kulturkalaset. Ytterligare information och anmälan till Workshops.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Prata med någon

2009-07-08T05:22:00.000-07:00

Vårt behov att prata med någon är urgammalt och det som främst skiljer oss från andra existerande arter av liv på jorden. En annan människa som verkligen känner konsten att lyssna bekräftar behovet att prata som mänskligt och gör oss själva mer sedda som mänskliga (enbart genom att lyssna på vad vi faktiskt säger).

Omvänt, kan vi också säga att den som inte vill lyssna till vad vi försöker säga (eller inte tar sig den nödvändiga tiden att lyssna och försöka förstå), förnekar oss vårt största mänskliga behov. Om vi tvingas till att tiga (genom andras ointresse för vad vi vill prata om) så förlorar vi möjligheten att visa vilka vi är. Vi kan inte längre förmedla vad vi vill, vilka intentioner vi har, vad vi tänker, tycker eller känner inför olika situationer. Vi tvingas genom den andres ointresse bli osynliga i vilka vi är och vad vi skulle velat säga eller uttrycka. Vår mening framgår inte och räknas inte av den som ”slagit på dövörat”. I värsta fall blir vi som djur, tysta, stumma och instängda helt i våra egna instinkter, affektliv och varseblivning.

Tidigt lär vi ut och uppmuntrar våra barn att prata. Sedan skriker vi inte sällan till dem att hålla tyst eller t.o.m. - Tig! Hur kan vi då förstå det mänskliga behovet av att prata med någon mer seriöst och allvarligt, samt bli än bättre på att lyssna? Mycket av vår kommunikation idag (speciellt denna och andra medievärldar) präglas tyvärr av en stark aggressiv narcissism och en egocentriskt färgad envägskommunikation som i korthet innebär: ”- Huvudsaken är att jag får säga mitt, sedan lyssnar jag inte till andras synpunkter eller ger något större utrymme för andras mer utarbetade invändningar!”

Genom att kommunikation och detta att få prata med någon är så grundläggande betydelsefullt för människan (och mänskligheten), har vi skrivit in denna betydelse i våra absolut viktigaste mänskliga dokument. T ex ”I begynnelsen var Ordet” finns angivet på flera ställen i Bibeln. I vår svenska grundlag och som en övergripande demokratisk princip hävdar vi ”yttrandefriheten”. Läkaren Sigmund Freuds största upptäckt psykoanalysen (som fortfarande ligger till grund för mycket i den moderna psykoterapin och psykologin), handlar om ett insisterande på att läkarkåren och hela läkekonsten som sådan måste LYSSNA MER och bättre till klienters faktiskt uttryckta behov (Kritik som fortfarande idag belastar mellanmänskliga relationer, hälso- och sjukvård, rehabiliteringsinstanser som försäkringskassan, arbetsförmedling och psykiatri).

Trots vår längtan efter en sann jämbördig kommunikation, genuina interpersonella möten och autentiskt fördjupade samtal, finns inget grundlagsskydd för att vi också bör lyssna till och respektera varandras yttranden och synpunkter. Att prata med någon är en riktigt bra idé, så länge och under förutsättning utav att vi faktiskt vill mötas, höra och ta emot varandras åsikter.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Hitta lediga jobb

2009-06-26T05:58:00.001-07:00

Enligt Arbetsförmedlingens senaste bedömning av arbetsmarknaden för perioden maj 2009 till maj 2010 har det blivit betydligt mycket svårare att hitta lediga jobb. Arbetsförmedlingens dystra prognoser sammanfattas i att:

*Tillgången på lediga jobb minskar 2009 och 2010.
*Det finns stora lokala och regionala skillnader.
*Det finns en svacka inom teknik och data men gott om jobb längre fram.
*Bristyrken finns inom vissa yrkesområden som hälso- och sjukvård samt pedagogik.
*Det finns många lediga jobb, men en kraftigt ökad konkurrens inom försäljning och service.
*Det har uppstått en starkt försämrad och bekymmersam arbetsmarknad för administratörer, ekonomer, samhällsvetare, personaltjänstemän och kontorister.
*Det råder en markant lägre efterfrågan på arbetskraft inom byggsektorn.
*Kraftiga fall i sysselsättningen inom tillverkningsyrken.

För 2009 beräknas antalet rekryteringar till cirka 1 miljon och för 2010 beräknas antalet till ca 900 000. Det kan jämföras med att det förekom sammanlagt ca 1,3 miljon rekryteringar 2008. Åren 2011 och 2012 bedöms antalet rekryteringar åter kunna öka något. Sysselsättningen beräknas komma att minska med 260 000 personer åren 2009 och 2010. Nedgången väntas bli bred och för år 2010 kommer sysselsättningen att minska inom samtliga yrkesområden. Störst nedgång väntas liksom år 2009 inom tillverkningsyrken följt av administrativa yrken.

Tabell. Förändring av sysselsatta inom yrkesområden för år 2009,
antal och procentuell förändring
Yrkesområde Antal personer Procent
Datayrken 2 000 + 1,3 %
Ledningsarbete -3 000 -1,3 %
Sjukvård och omsorg -4 000 -0,6 %
Försäljning -6 000 -1,4 %
Teknikyrken -4 000 -1,9 %
Restaurang och service -8 000 -2,6 %
Administrativa yrken -20 000 -2,6 %
Lärare -3 000 -1,0 %
Jordbruk, skogsbruk och fiske -1 000 -1,2 %
Transport -4 000 -2,2 %
Byggnads- och anläggningsarbete -14 000 -6,1 %
Tillverkningsarbete -60 000 -12,8 %

Källa: Arbetsförmedlingen

Effekten av recessionen har i synnerhet slagit hårt mot län med en stor industrisektor eftersom nedgången inom just industrin är den djupaste sedan början av 1990-talet. Exempel är Västra Götaland, Jönköping, Kronoberg, Blekinge, Gävleborg och Västerbotten. Denna utveckling fortsätter också under det närmaste året vilket innebär att många industriyrken kommer att få en mycket hög arbetslöshetsnivå. Den strukturella arbetslösheten stiger påtagligt i de industritäta länen eftersom många av de förlorade industrijobben inte kommer tillbaka. När industrin åter börjar nyrekrytera är sannolikheten stor att kompetenskraven höjs och i första hand efterfrågas då andra och mer kvalificerade yrkesarbetare. Under 2009 och 2010 dras även län med en stor tjänstesektor in i lågkonjunkturen genom den offentliga sektorns neddragning (till följd av tappade skatteintäkter och dåligt skötta upphandlingar). Exempel är Stockholm, Göteborg, Östersund och Uppsala. Dessa neddragningar väntas slå särskilt hårt mot skogslänen och i synnerhet mot de små glesbygdskommunerna (i t ex Jämtland).

Det här betyder att det största antalet lediga jobb kommer att finnas inom bland annat handel, service, restaurang, data samt hälso- och sjukvård i landets starkaste och mest befolkningstäta tillväxtregioner. De regionala skillnaderna i läget på arbetsmarknaden inom olika yrken kommer att öka under de närmaste åren genom att rekryteringsläget kan förväntas skilja sig stort mellan olika branscher/yrken och lokala arbetsmarknader. På sikt är ett minskat intresse för längre teknik- och datautbildningar både en möjlighet och ett problem. Det har inneburit att antalet utbildningsplatser dragits ned och riskerar att innebära en omfattande brist på arbetskraft på fem till tio års sikt. Kortsiktigt väntas färre rekryteringar behöva göras inom hälso- och sjukvårdsyrken samt inom t ex läraryrken. Läget är dock betydligt bättre inom dessa yrken jämfört med yrken inom mer konjunkturkänsliga delar av privata näringslivet. Behovet av personal blir nämligen relativt stort genom många pensioneringar.

Tillgången på arbetssökande inom hälso- och sjukvårdsyrken varierar därtill mellan olika yrken och bedöms inte bli tillräcklig stor inom en del yrken som kräver specialiserad högskoleutbildning. Det sammanhänger främst med för få utbildningsplatser i förhållande till behoven på arbetsmarknaden och regionala skillnader. Arbetslösheten förblir därför på en låg nivå för flera yrken på högskolenivå. Några exempel är läkare, psykologer, tandläkare och specialistutbildade sjuksköterskor. Arbetsmarknadsläget försvagas samtidigt för lägre utbildade vårdbiträden, undersköterskor och skötare. Inom lärarområdet minskar sysselsättningen totalt sett, vilket främst beror på att antalet barn temporärt minskar inom gymnasieskolan samt inom grundskolans högstadium. Efterfrågan på lärare blir störst avseende förskollärare, grundskollärare inom de lägsta årskurserna och yrkeslärare inom gymnasieskolan. På längre sikt växer dock behoven på lärare inom hela grundskolan genom ökade barnkullar och pensionsavgångar.

Arbetsförmedlingen har tagit fram en rapport om arbetsmarknadsläget (2009-06-26) utifrån bedömd efterfrågan av olika yrkeskategorier under det närmsta året. Denna rapport redovisar ett s k bristindex, vilket är ett viktat medelvärde av landets arbetsförmedlingsområdens bedömningar för yrket, där bedömningarna indexerats enligt följande: 1=stort överskott på arbetssökande;2=visst överskott på sökande; 3=balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft; 4=viss brist på sökande och 5=stor brist på sökande. Detta index ger oss därför ytterligare vägledning för fortsatt jobb- och karriärplanering:

Brist/ efterfrågan på arbetskraft:
Läkare 4,13, Operationssjuksköterskor 4,10, Sjuksköterskor, psykiatrisk vård 4,01 Lantmätare 4,00,Maskinbefäl, fartyg 4,00, Förskollärare 3,99, Gymnasielärare i yrkesämnen 3,93, Röntgensjuksköterskor 3,84,Akutsjuksköterskor 3,82, Distriktssköterskor 3,78, VVS-ingenjör 3,75, Kockar 3,73, Tandläkare 3,71,
Styckare 3,70, Geriatriksjuksköterskor 3,69, Barnsjuksköterskor 3,68, Slaktare 3,64, Specialpedagoger 3,64, Civilingenjörer, elkraft 3,63, Revisorer 3,59, Kranförare 3,56, Barnmorskor 3,55, Redovisningsekonomer 3,49, Fritidspedagoger 3,46, Företagssäljare 3,43, Lastbilsmekaniker 3,42, Konditorer 3,41, Psykologer 3,38, Isoleringsmontörer 3,38, Bagare 3,37, Civilingenjörer, bygg och anläggning 3,37, Elingenjörer och eltekniker 3,31, Låssmed 3,30, GIS-ingenjör 3,30, Glasmästare/glastekniker 3,29, Optiker 3,28, Tandhygienister 3,28, Byggnadsplåtslagare 3,27, IT-strateg, IT-analytiker 3,26, Sjuksköterskor (grundutbildade) 3,26, Driftmaskinister 3,26, Systemerare/programmerare 3,25, Programmerare 3,66, Systemerare, systemutvecklare 3,66, Civilingenjörer, elektronik och teleteknik 3,25, Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 3,25,
VVS-montörer 3,25, Kriminalvårdare 3,23, Socialsekreterare 3,23, Kuratorer 3,23, Smeder 3,23, Lackerare 3,23, Anläggningsmaskinförare 3,23, Civilingenjörer, maskin 3,22, Apotekare 3,22,Dietister 3,20, Logoped 3,20 , Biståndsbedömare 3,17,Transportledare/-planerare 3,15 ,Telefonförsäljare 3,14,Ingenjörer och tekniker inomgruvteknik och metall 3,13, Universitets- och högskolelärare 3,12, Polismän 3,10, Logistiker 3,09, Tunnplåtslagare exkl.byggnadsplåtslagare 3,08, Studie- och yrkesvägledare 3,08, Veterinär 3,07, Bilmekaniker 3,07, Tandsköterskor 3,07, Gymnasielärare i historia, samhällskunskap 3,07, Gymnasielärare i matematik 3,07,
Gymnasielärare i språk 3,07, Gymnasielärare naturvetenskapliga ämnen 3,07, Läkarsekreterare 3,05, Flygledare 3,04, Djuruppfödare/djurskötare 3,04, Lantmästare 3,03, Barista/kaffebartender 3,03, Grovplåtslagare 3,02, Bussförare 3,02, Maskinreparatörer 3,02, Bartenders 3,02, Styr- och reglertekniker 3,02, Skogsmästare 3,01, Civilingenjörer, gruvteknikoch metallurgi 3,01,

Balans/visst överskott på arbetssökande:
Arbetsterapeuter 3,00, Brandmän 3,00, Agronomer 3,00, Fartygsbefäl 3,00, Fysiker 3,00,Förare av skogsmaskiner 3,00, Lokförare 3,00, Skogsarbetare 3,00, Takmontörer 3,00, Taxiförare 3,00,Tågmästare 3,00 , Biomedicinska analytiker 3,00 , Sjukgymnaster 2,99 ,Maskiningenjörer ochmaskintekniker 2,99, Jägmästare 2,99 ,Gymnasielärare i praktiskaestetiska ämnen 2,96, Ingenjörer och tekniker inom elektronik och tele 2,95, Verktygsmakare 2,94, Golvläggare 2,94 ,Gruvarbetare 2,92,Gymnasielärare i allmänna ämnen 2,92, Speditör 2,92,Receptarier 2,91,Frisörer 2,89 Betongarbetare 2,89, Guld- och silversmeder 2,87, Anläggningsarbetare 2,86,Försäkringstjänstemän 2,84,Servitörer 2,83,Fotvårdsspecialister 2,83,Skötare och vårdare 2,81,Miljö- och hälsoskyddsinspektör 2,80, Jurister 2,79 ,Behandlingsassistenter 2,79, Plattsättare 2,79,Väktare 2,79,Inköpare 2,77,Fritidsledare 2,75,Gjutare 2,73,Arkitekter 2,70,Målare 2,69, Servicetekniker, IT 2,68,Processoperatörer, kemisk basindustri 2,67,Resebyråtjänstemän 2,67, Tidningsdistributörer 2,64,Banktjänstemän 2,62,Datatekniker (nätverkstekniker) 2,62, Maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror 2,62,Elmontörer 2,61, Svetsare 2,61,Ekonomiassistenter/löneassistenter 2,61, Fastighetsmäklare 2,60,Personliga assistenter 2,59,Linjemontör elkraft 2,58,Civilingenjörer, kemi 2,58, Trädgårdsarbetare 2,58, Bibliotekarier 2,57, Laboratorieingenjörer 2,55,Flygmekaniker 2,55, Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 2,55, Installationselektriker 2,55,CNC-operatörer 2,51, Maskinoperatörer, kemisk industri 2,51,Brevbärare 2,50,Kemiingenjörer och kemitekniker 2,50,Geologer 2,50,Kemister 2,50, Grundskollärare, inriktning mot tidigare år 2,48, Piloter 2,48,Murare 2,47, Personaltjänstemän 2,46, Lastbils- och långtradarförare 2,45, Processoperatörer , trä- pappersoch massaindustri 2,44, Hudterapeuter 2,43, Grundskollärare, inriktning mot senare år 2,41,Renhållnings- och återvinningsarbetare 2,39, Flygvärdinnor 2,38,Utredare i offentlig förvaltning 2,34, Friskvårdkonsulent (friskvård) 2,31, Verkstadsmekaniker 2,29, Marknadsanalytiker, marknadsförare 2,29,Maskinoperatörer, trävaruindustri 2,28,Organisationsutvecklare 2,28, Värdepappersmäklare 2,27,Maskinoperatörer, livsmedelsindustri 2,27, Journalister 2,27, Massörer 2,24, Undersköterskor 2,23,Parkarbetare 2,23, Informatörer 2,23, Fotograf 2,22, Processoperatörer vid stål- och metallverk 2,18, Samhälls- och språkvetare 2,16, Fastighetsskötare 2,15, Bilförsäljare 2,13, Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 2,13, Godshanterare, expressbud 2,13,Träarbetare 2,10, Montörer, el- och teleutrustning 2,07,Grovarbetare inom bygg och anläggning 2,04.

Stort överskott på arbetssökande:
Matroser 2,00, Köks- och restaurangbiträden 1,99, Biologer 1,98, Reseledare 1,98, Vaktmästare 1,95, Truckförare 1,89, Administratör/sekreterare 1,88,Städare/lokalvårdare 1,86, Fordonsmontörer 1,83, Receptionister 1,81, Försäljare, dagligvaror 1,80, Vårdbiträden 1,77, Barnskötare 1,76, Försäljare, fackhandel 1,72, Montörer, metall, gummi och plast 1,65, Lagerarbetare 1,56

Om du önskar finna mer detaljerade yrkesprognoser kan du hitta dem i Arbetsförmedlingens vägledningsapplikation: Yrkeskompassen. Yrkeskompassen erbjuder med sin länkning till SCB utsikter, trender och prognoser för olika utbildningsgrupper. Tillgång och efterfrågan på arbetskraft inom olika yrkeskategorier prognostiseras här fram ända till år 2030.

Eliazon ger vägledning om arbetsmarknadens villkor, behov, krav och omvandling i en dynamisk och föränderlig marknadsekonomi. Vi rehabiliterar människor tillbaka till businesspreferens, arbetsmarknad eller företag och kan hjälpa till med direktmatchning mot de lediga jobb som finns samt arbetsgivarnas olika förväntningar i t ex platsannonser. Därtill stöder vi anställda, ledning och företag i omställningsarbete, outplacement och svåra beslut och situationer och förbättrar arbetsklimatet, det ekonomiska utfallet och effektiviteten av olika rehabiliteringsinsatser på arbetsplatser. Vi erbjuder alltid en effektiv framtidsorienterad vägledning till människor som söker jobb. Kontakta mig vid ytterligare intresse för frågor avseende jobb, arbete och personlig karriärutveckling, så berättar jag mer.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Seg tant visar vägen!

2009-06-01T10:45:00.000-07:00

I dagarna har Regeringens näringsminister Maud Olofsson presenterat en ny lag för offentlig säljverksamhet som innebär att ett förbud kan meddelas verksamhetens utövning ifall verksamheten snedvrider konkurrensen eller är ägnad att snedvrida förutsättningarna för ett privat entreprenörskap och en effektivare konkurrens. Lagen ska gälla från 1 januari 2010. Men Maud Olofsson är lite seg, på sitt eget sätt. Det är liten bit på väg, men fortfarande fullständigt otillräckligt eftersom den inte också gäller områden som har med människors viktiga hälsa, sociala och psykologiska välbefinnande att göra. Som ett av få länder i världen fortsätter Sverige här att inta en fortsatt korporativistisk hållning, som innebär för låga prestationstal och stor ineffektivitet i utövningen inom offentliga organisationer (försäkringskassan, arbetsförmedlingen, landsting och primärkommuner), dålig lönsamhet och onödiga konkurser för privat etablerade entreprenörer och att man samtidigt undandrar sjukdomslidande goda behandlingsalternativ och optimerat utbud av bra behandlingsmöjligheter.

Enligt tidigare artiklar i Dagens Nyheter tycker t ex professorn i entreprenörskap Scott Shane vid Case Western University i Cleveland, Ohio att vi bör bli mer selektiva i att stötta de få som verkligen har goda förutsättningar att driva företag. Enligt honom kan inte alla bli duktiga entreprenörer på det sätt som den politiska diskursen ibland försöker framhålla. Många som startar egna företag har inte särskilt tydliga teorier, visioner och målsättningar om vad de vill åstadkomma menar Shane, utan det handlar mer om att få sköta sig själva i stället för att ha chefer över sig. Det ger personlig tillfredsställelse, men är inget som driver utvecklingen framåt, hävdar Scott Shane.

Scott Shane vill i stället se entreprenörer med unika idéer som de vill förverkliga. Dessutom bör de ha viljan att låta sina företag bli dominerande och marknadsledande. - Nya företag måste börja i liten skala. Men småföretagaren jobbar oftast mer än andra och får mindre betalt för sitt arbete. Deras företag kan oftast inte bli effektiva, såvida det saknas ambition att växa, framhåller Scott Shane. Fram till den här punkten är det lätt att delvis hålla med Shane, som senare i resonemanget om det goda entreprenörskapet helt villfar sig i att ett framgångsrikare entreprenörskap är genetiskt betingat (genom studier av enäggstvillingar). Shanes märkliga slutsats utifrån ett mycket tunt vetenskapligt material blir nämligen att man bör vara enäggstvilling i stället för tvåäggstvilling! Bland dem är det nämligen betydligt vanligare att bägge är framgångsrika entreprenörer än bland tvåäggstvillingarna, förklarar Scott Shane.

Det Scott Shane och andra företrädare för korporativistiska lösningar missar är förstås lusten och drivkraften att prestera goda resultat, prestationsångestens, fadersnamnssignifianten, kunskaps- och syndriftens starka inverkan på entreprenörskap, samarbete, konkurrens och tävlan. Ett bättre exempel på människors driftmässigt starka vilja att gå framåt och samtidigt starka önskan om att uppvisa vårt värde för omgivningen genom att utföra allt bättre prestationer kommer också i dagarna till uttryck i den verkliga kraftövning som går under namnet TransEurope-Footrace 2009.

Om du tycker att det är en lång tröttsam bilresa mellan Göteborg och Östersund, Stockholm - Örebro eller mellan t e x Strömsund och Lofoten, så är TransEurope-Footrace knappast någonting för dig. TransEurope-Footrace 2009 är en enormt lång marathontävling från den 19 april till 21 juni 2009 som utgörs av 64 dagsetappers löpning på sammanlagt 4 485,6 km mellan Bari i södra Italien och Lofoten i Nord-Norge. Distansen motsvarar med andra ord att springa 106,3 traditionella maratonlopp, men på endast 64 dagar! Genomsnittshastigheten i tävlingen är 9-10 kilometer/timmen. Årets tävling genomförs av 68 deltagare från 12 nationer (57 män och 11 kvinnor).

Den 1 juni 2009, d v s i dag efter 44 dagsetapper och 3 021,7 kilometers löpning, återstår 50 deltagare som vilar ut i Jämtlands modernaste pilgrimsviste – Hackås skola. Alla som passerat 3000 km snöret i Brånan har egentligen redan där, gjort sig förtjänta av bragdguldet i mänsklig prestationsutövning. En som särskilt sticker ut i tävlingen är den vältränade japanskan Hiroko Okiyama, som till trots av sina 47 år fortsätter leda damtävlingen fram till 4000 km på den 58:e etappen mellan Karesuando och Enontekiö. Här tvingar skador henne att lämna tävlingen. Efter 400 mils asfaltslöpning får hon därmed se sig omsprungen av en segare och än mer uthållig 56-årig landsmaninna: Furuyama Takako! Duktiga långdistanslöparna Andreas Falk (-72) från Sollentuna och Matthias Bramstang (-75) från Halmstad försvarar de svenska färgerna med stor bravur. Efter lindrigare skadeproblem i början av tävlingen ökar svenskarna tillsammans på stegen genom Jämtland för att hinna i fatt herrklassens ledare Rainer Koch, Tyskland. Men, efter ytterligare 1000 km genom den Norrländska vildmarken upp mot finska Enontekiö, blir ett 130 timmars försprång för en fortsatt skadefri Koch alltmer ointagligt.

Vad den här sporten och de här mycket duktiga damerna och gentlemännen visar oss är aspekter i prestationsutövning som åsidosatts i entreprenörskapet och företagandet under hela efterkrigstiden fram till idag:

* Behovet av lekfullhet, träning och erfarenhet
* En viljestyrka på gränsen till högmod och vansinne
* Behovet av glöd, passion och en rejäl prestationsglädje
* Förefintlighet av goda vägvisare, förebilder och modeller
* Genomarbetandet av förberedelser och målbilder
* En sparsam, omsorgsfull, god och långsiktig resursmobilisering och resurshantering
* Inga ”snabba klipp” - i skogen, utnyttja viloperioden
* Envis och enträgen fysisk och mental uthållighet
* Förmåga att hantera och genomleva ensamhet, motgång, umbäranden och prövning
* En extraordinär styrka och talang utöver medelmåtta och normalitet

TransEurope-Footrace deltagare visar oss att spurten aldrig sker i början, som den tyvärr kommit att uttrycka sig i kvartalsbokslutens, bonushysterins, finanskrisens och det ungdomliga lättsinnets entreprenörskap och spekulationsekonomier. Bygget av större, beständiga och mer långsiktiga företagsimperier kräver mer än enbart visionära tankar, politisk vilja, tjusiga produkter och/eller idéer. Det livskraftiga entreprenörskapet är kanske mer av en seg, uthållig, långsam, avvaktande, klokt avvägt, men beslutsamt viljestark handling.

Kontakta mig vid ytterligare intresse för frågor avseende entreprenörskap, företag eller personlig utveckling, så berättar jag mer.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Drömmar, film och teater

2009-05-15T16:48:00.000-07:00

En del moderna teorier om drömmar hävdar att drömmarna endast är en hjärnans reaktion på slumpmässiga impulser, eller att de är mekanismer för att sortera och kasta bort överflödig information som belastar varseblivningen (syn, smak, lukt, hörsel och känsel) och centrala nervsystemet. I Odyssén säger Penelope att vi har två sätt att förhålla oss till våra drömmar. Det ena förhållningssättet är att visa vårt drömliv en enfaldens ignorans, det andra förhållningssättet innebär att vi fäster mening och betydelse till drömlivet och drömmarna.

Generellt, tillskriver vi negativa drömmar med personer vi ogillar och positiva drömmar med personer vi tycker om, större betydelse än tvärtom. Två personer som tidigt och i början på 1900-talet erkändes för att ta drömmarna och drömlivet på ett stort vetenskapligt allvar var Sigmund Freud och Carl Ljung. Enligt dem så är drömmarna själva huvudådern in till den omedvetna kunskapen och insikten om oss själva och våra egna inre och kanske djupare behov. Freud upptäckte att det är människans speciella förmåga till språklig kommunikation och därmed ett helt annat liv av drifter som inte kan visas hos andra däggdjur, som gör drömrebusen särskilt intressant. Jung beskrev de kulturellt traderade artefakternas betydelse. Det filmlikande drömspråket är s a s både individuellt och kulturellt präglat. Även dem som är i störst tvivel på övertolkningar och på förekomsten av omedvetet dolda insikter eller budskap, kan notera att drömmarna är indikatorer på människors känslomässiga tillstånd och inre blockeringar, t ex genom de starka sambanden mellan stress, sömndeprivation och mardrömmar.

Oavsett om vi tror att drömmarna kan ge vägledning i våra liv eller inte, visar sig fler beredda avbryta en flygresa om vi drömmer att flyget kraschar, än om vi läser i tidningen att samma flyglinje har haft en tråkig säkerhetsstatistik. Drömmar kan också bli självuppfyllande profetior helt enkelt därför att folk antingen helt enkelt misstolkar budskapet i dem eller tar dem på för stort allvar. Drömmar om makars otrohet kan t ex leda till anklagelser och bitterhet som i slutändan leder till verklig otrohet eller skilsmässor. Anta att du har en dröm där en vän försvarar dig mot fiender, och en annan dröm där samma vän går bakom din rygg och försöker förföra din partner? Vilken av drömmarna tar du på mest allvar?

I USA idag tycker artister och skådespelare inom film och teater som Meg Ryan och Harvey Keitel att det blivit allt viktigare för dem att förbereda sig noggrannare inför roller och framträdanden. I allt högre utsträckning har man därför tagit till sig psykologhjälp och den Jungianska och Freudianska drömtolkningen, för att därmed kunna åstadkomma en egen bättre rolltolkning av de karaktärer som de har att gestalta på scen och framför kameror. Genom en strukturerad handledning av en psykolog, studerar, färdighetstränar och spelar man upp olika karaktärer ur eget symboliskt drömmaterial från egna drömmar. Här tränar skådespelaren ytterligare upp sin observationskapacitet och finner bl a mer genuina och känslomässigt kopplade ledtrådar till de karaktärer som man enligt manuskript senare kanske har att med en autentiskt äkthet framföra på scenen.

Anmäl dig till höstens utbildningar om skönhetens och estetikens psykologi eller kontakta mig personligen vid intresse för kreativ utveckling genom drömarbete, drömtydning eller drömtolkning, så berättar jag mer.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Göteborg vinner!

2009-04-04T11:21:00.000-07:00

Nu trummar många i media och manliga regeringsföreträdare ut tesen att det behövs en stabil och trygg ledning när det blåser! Några manliga vänsterradikala angriper öppet kvinnor inom de egna leden i tal om brustna sociala kontrakt, och liberala (?) tidningen Dagens Nyheter lyfter fram rena despoter och blodtörstiga tyranner som Henrik VIII. Många idag upplever en illa dold vrede, andra verkar efterfråga en klokare, mer övertänkt, flexibel, ickepolariserande och avvägd vägledning. Eliazon erbjuder dem alternativ.

Med ett 20-årigt jubileum som företag verksamt och utvecklat inom flertalet förändrings- och omställningsprocesser inom bl a Norrlands inland, presenterar företaget Eliazon med sin nyetablering på Kungsgatan i Göteborg ett helt nytt, spännande och annorlunda slags hopp för många i den nedläggningsdrabbade Göteborgsregionen. Med en rad metoder och tjänster, en helt ny syntes i den psykologiska teoribildningen om mänsklig kommunikation, visuell perception, motivation, relationer, ekonomi och mänskliga konsumtionsmönster, lyfter Eliazon fram seendets, tittandets, estetikens och skönhetens betydelse för framtidens brancher.

Ett ord, en bild, en utgångspunkt, ett annorlunda perspektiv representativ för en större helhet eller skönhet kan radikalt omformulera en ideologisk hegemoni, omstörta politiska system och välta vedertagna sanningar. Rätt utnyttjat inom marknadsekonomin med avvägd tajming, innebär det här konkret bl a större säljframgångar och en bättre och mer utvecklad arbetsmarknad. Det skapar en produktiv marknadsföring, förbättrad hälsa och behandlingsarbete, psykosocialt förbättrade arbetsmiljöer, en bättre självkänsla och en mer framgångsrik, positivare och en mer tillförlitlig individ- eller företagsutveckling. Genom särskilda metoder kan de här goda resultaten vinnas som en utslagsgivande konkurrensfördel ur en särskilt kunskapsbaserad exploatering av syndriften - till trots av lågkonjukturer, finanskris, varsel, bonusdiskussioner, nedskärningar och andra umbäranden.

Etableringen av företaget Eliazon i Göteborg innebär därför troligen för Göteborgsregionen en mycket stark extra pusselbit för regionens möjligheter att återta platsen som Sveriges kreativa nav och innovativa fönster mot Europa, som ett fortsatt centrum för t ex psykologiskt fördjupad estetik, förfining, design, visualisering och reell marknadskommunikation i ett skarpare utsatt företagsklimat. Genom att stärka närvaron i regionen kliver Eliazon också in, från att vara ett regionalt verksamt företag, till att bli ett mer geografiskt rikstäckande företag. Med etableringen i Göteborg räknar företaget Eliazon med att utveckla befintliga kundrelationer, men också väcka entusiasm bland nya potentiella kunder, politiska system och andra framtidsorienterade verksamheter.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Nu stenar vi Wanja!

2009-03-27T02:09:00.000-07:00

Har du blivit bedragen och vem är det i så fall som bedrar dig? Vill du kasta sista stenen? Mot bakgrund av diskussioner om höga pensioner, bonusar m.m. i näringslivet har tidningen Metro gjort en granskning av de fackliga representanternas extrainkomster och försöker med denna framhäva att många av dem lierat sig med makteliten och blivit vår tids nya brukspatroner. Man lyckas därmed med konstycket att ordna "en storm i ett vattenglas". De 34 granskade ordförandena har totalt 119 platser i olika styrelser och varje år ska de sammanlagt ha lyft c a 2,8 miljoner kronor i ersättning. Utslaget på alla 34 så innebär detta att de fackliga representanterna får en tilläggsinkomst per månad om endast 6 862:-. LO:s kritiserade ordförande Wanja Lundby-Wedin toppar extrainkomstligan med sina 33 217:-/månad. Samtidigt visar undersökningen att många jobbat helt gratis. Hälften av styrelseplatserna som de fackliga topprepresentanterna innehar är helt oarvoderade.

Här är facktopparna som tjänar mest vid sidan av:

1. Wanja Lundby-Wedin, 55, LO.
Inkomst från styrelse: 33 417 kr/månad
Facklig månadslön: 59 766 kr
Antal styrelseuppdrag: 24

2. Sture Nordh, 55, TCO.
Inkomst från styrelse: 21 667 kr/månad
Facklig månadslön: 93 000 kr
Antal styrelseuppdrag: 8

3. Hans Tilly, 59, Byggnads.
Inkomst från styrelse: 20 380kr/månad
Facklig månadslön: 52 160 kr
Antal styrelseuppdrag: 6

4. Ylva Thörn, 54, Kommunal.
Inkomst från styrelse: 16 250 kr/månad
Facklig månadslön: 62 765 kr
Antal styrelseuppdrag: 9

5. Anna Ekström, 49, Sacoordförande.
Inkomst från styrelse: 14 875 kr/månad
Facklig månadslön: 101 166 kr
Antal styrelseuppdrag: 16

6. Cecilia Fahlberg, 49, Unionen.
Inkomst från styrelse: 12 750 kr/månad
Facklig månadslön: 91 200kr
Antal styrelseuppdrag: 5

7. Eva Nilsson-Bågenholm, 49, Läkarförbundet.
Inkomst från styrelse: 12 416 kr/månad
Facklig månadslön: 62 600 kr
Antal styrelseuppdrag: 4

8. Jan Rudén, 57, Seko.
Inkomst från styrelse: 10 833 kr/månad
Facklig månadslön: 55 100 kr
Antal styrelseuppdrag: 5

9. Eva Nordmark, 38, SKTF.
Inkomst från styrelse: 10 758 kr/månad
Facklig månadslön: 79 300 kr
Antal styrelseuppdrag: 6

10. Eva-Lis Sirén, 54, Lärarförbundet.
Inkomst från styrelse: 9 967 kr/månad
Facklig månadslön: 73 800 kr
Antal styrelseuppdrag: 7

Hela denna "utredning" liksom drevet att förmå Wanja Lundby-Wedin till avgång och dess olika presentationsformer är naturligtvis ett försök att flytta fokus från förefintligheten av allvarliga problem med grava personlighetsstörningar i form av en girighet som blivit till œcopati och uppenbara bedrägeriförsök hos ekonomiska marknadsaktörer. I den ekonomiskt politiska och journalistiska diskursen försöker man idag för fullt misskreditera ärliga människor med ett sant rättvisepatos genom att politisera girigheten, samt undergräva trovärdigheten för en en genuin hederlighet hos en hel fackförenings- och arbetarrörelse på samma hårresande grunder. Det här uttrycker tyvärr också en journalistisk feghet i ledbandet av starka mörka och mycket farliga krafter som olika redaktörer måste lära sig ta ansvar för och motverka. En journalistik som i sig eljest riskerar bli svart missvisande och inte minst lika œcopatisk som den œcopati man vill fokusera och beivra. Ekopati eller œcopati är ett partiöverskridande samhällsproblem som bör bemötas och drivas helt annorlunda. Wanja Lundby-Wedin har försökt gå i bräschen för det här och bör hedras i st f stenas.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Ögon för skönhet.

2009-02-20T01:42:00.000-08:00

Kan du se din egen skönhet? Kan du njuta din vackra röst, din inre talang, din stil, din kraft, din eld, din glöd och unika existentiella läggning? Hör du barnet, känner du doften och melodin av närvaro eller skratt i rummen? Jublar du ännu, framför din spegelbild? Kanske är ångesten och vreden väl använt, våra starkaste och mest användbara drivkrafter. Tvärtemot den berömda kungen Oidipus (som stack ut ögonen på sig själv när han såg den kusligaste av sanningar uppenbaras) föddes jag själv i det närmaste och fysiskt påtagligt helt blind. Jag kunde m a o aldrig se och uppfatta min egen unga och mycket vackra moders ansikte, enbart urskilja och njuta helheten av hennes gestalt som ett godare och ömt hållande väsen. Utan flertalet ögonoperationer under mina första levnadsår, var måhända min destination att framleva livet som den blinde Marcus, som svenska författarinnnan Marianne Fredriksson kallat: ”Den som vandrar om natten..”

Det finns inget under bakom det faktum att jag blev fullt seende så småningom, enbart talangfullt hantverk i form av ögonkirurgi i någon annan människas händer och min egen starka nyfikenhet och vilja till att beskåda den underbart stora och vida världens skönhet. Femtio år senare och efter flera ”vandringar om natten” har det här lilla traumat via bl a forskningsarbete, artiklar, uppsatser, djuppsykologiska utbildningar inom den auditiv/visuella varseblivningens och det sociala samspelets psykologi, dock format mig till en av världens idag antagligen mest framstående, intressanta, kunniga och auktoritativa experter inom ämnesområdet tittandet, seendets och den estetiska skönhetens djuppsykologi. Det här givetvis också efter långvarigt praktiskt arbete intill den här världens brister på medkänsla mellan människor, illamåenden och onskans livskrafter. Mitt arbete idag inom psykologins område, går nästan helt uteslutande ut på att ständigt lyssna in, återskapa, rekapitulera, sätta ord och förmedla vetandedriftens, seendets, tittandets och skönhetens gestalter i de unika människornas liv och de livssituationer som lever dem, ungefär som modeskaparen, plastikkirurgen eller konstnären dagligen söker återskapa skönheten inom sina resp. hantverk.

Skillnaden är arbetsmaterialet och mina betydligt vidare teoretiska ansatser och djuppsykologiska angreppssätt och metoder. Som professionalitet; skapar jag skönhet. Det är förstås för amerikanskt kaxigt, främmande och tecken på högmod att i lilla kungariket Sverige kalla sig ”världens mest auktoritativa expert”, även om det är sant. Ingen blir dock profet i sitt eget land. Bland unga internationella skönhetsanalytiker, trendanalytiker och media, estetiskt intresserade, framtidsinriktade duktiga skolledare och pedagoger, hos ungdomsgrupper i tillväxt expansiva regioner i världen, liksom hos yngre miljömedvetna generationer som börjat genomskåda dansen kring Guldkalven, stressen, pengarnas makt och åldersnojan i föräldragenerationen, Botoxkulturens och konsumismens ytterligheter och baksidor, har hörsamheten efter en högre utvecklad skönhetens psykologi varit mer fruktsam, efterfrågad och framgångsrik.

Min insisterade inriktning på en djuppsykologisk förfining, skönhet, fulländning i livet skiljer sig inte nämnvärt ifrån kläddesign-, skräddar - och sömnadskonsten inom modevärlden när den är som bäst och som den kommer till uttryck i t ex Chambre de commerce et d'industrie de Paris modehus. I fokuseringen i mina djuppsykologiska teorier och inriktning på människan, så känner jag oftare större samhörighet med modeskapare och modedesigners som Adeline André, Gabrielle Bonheur "Coco" Chanel , Christian Dior, Christian Lacroix, Dominique Sirop, Emanuel Ungaro, Franck Sorbier, Hubert de Givenchy , Jean Paul Gaultier, Yves Saint Laurent och Jean-Louis Scherrer, än med traditionella psykologer, psykiatriker, vetenskapsmän och filosofer som t ex Jean-Paul Sartre, Sigmund Freud eller Jacques Lacan.

Som dessa Haute Couture designers försöker klä upp sina modeller lager för lager, ett skickt efter ett annat annat till en allt högre grad av förfining och strålande elegans, söker jag i mitt arbete med människor förverkliga och skapa kropp till samma typ av existentiella mysterium. Enbart yttre skönhet är ofta outvecklad ungdom, oskuldsfull naivitet, ungdomlighet eller försök till kitschig efterapning. Temperament, glöd, förädlade personlighetsdrag, mild närvaro kombinerad med tillvaratagandet av en inre utvecklad begåvning tillför däremot ofta klass, hög kvalité, nyanser och ett erotiskt tillslag och en attraktion inför relationssubjekt, som sammanvävt blir ett av skönhetens mer optimala rynkmedel.

Död, lidande, sjukvård, tragik, ångest, panik, depression, ältande, kriser, åldrande, förfall, värk, skrupler och enbar problematisering förvirrar också mig och gör mig lika olycklig såsom obehagliga upplevelser drabbar de flesta människor. Många som arbetar inom sjukvården väljer en sådan inriktning för att de som man säger: Vill rädda liv! I mitt yrkesval har detta varit en mindre orsak och jag har ofta kritiserat just sjukvården, främst psykiatrin med en lite opportunistisk och ifrågasättande hållning där jag ansett att grundambitionen måste vara högre än att rädda folk till livet. För mig har helgande av livet inneburit en annan etik med högre och kräsnare mål.

Jag vill därför rädda människor till ett skönare och mer meningsfullt liv. Livet har i sig ingen mening utan måste tillföras och skapas ett värdefullt meningsinnehåll. Här är förstås detta att utstå frustration, armod och lidande som ett mål i sig, ett hedersamt meningsinnehåll värt att hålla högt i en kristen och luthersk idétradition. Men, till en viss gräns! För mig innebär det sköna livet d v s skönheten i sig som uppfattad och tillhandahållen varseblivning, en högre etisk och mer utvecklad glad och älskvärd hållning till humaniteten, mänsklig aktivitet och mänskligt givande. Måste himmelriket avskaffas ”på andra sidan”, för att vi njuter det medan vi fortfarande lever?

Vi kan på ett annat sätt säga att Freuds berömda fråga (om kvinnors gåtfulla hållning till sexualiteten, som en essentiell del av psykoanalysen): Vad vill kvinnan? (Was will das Weib?) har omformulerats av mig till: Hur ser kvinnan på sig själv? Vad gör henne vacker? Vad skapar hennes lycka? Vad gör livet som sådant inte enbart uthärdligt, utan vackert, härligt, njutningsbart och meningsfullt att leva? De här frågorna förskjuter frågan om att först och främst rädda liv eller förstå livet, till frågan om vad är skönhet och ett skönt liv. Sigmund Freuds eget självmord visar oss och pekar också ut den här vidgade frågeställningen om behovet av en skönhetens psykologi. (Den 23/9 1939 gav husläkaren Max Schur på Sigmund Freuds egen begäran, honom en kraftig överdos av morfin som för alltid förpassade honom in i evigheten.) En dag slutar vi alla att se skönheten i vårt liv, men vi kan inte anta självmordet och hans starka önskan att dö som en acceptabel utväg, ens när det gäller psykoanalysens upphovsman. Döden och dödslängtan utesluter och är bortom skönheten, men pekar mot välmåendet och betydelsen av att se skönheten också i åldrandet och i samtliga åldrandeprocesser.

Det är med andra ord sant att en del av mitt eget lilla barndomstrauma, min egen syndrift, min nyfikenhet, mitt starka begär efter att se, förstå och bygga upp skönhet och skönhetens gestalter (till visualiserade och begripliga fenomen som The New Queen, den förfinade, sköna, kräsna kvinnan eller mannen) utgjort del av grunden för ett skapade av en helt ny behandlingsmetod och behandlingsinriktning för ett mer meningsfullt liv med strukturer för det vackra och sköna för de många människorna. Det här plus ett långt liv med framför allt artikulation och praktiskt arbete i skönhetens intrikata fenomenologi, skapar självklart ett godare liv bortom psykoanalysen och den paranoida hållningen till Voice of Commendatore, eller Fadersnamnsignifianten som den också kallats. Jag har kallat metoden Beauty Aging Therapy. Metoden leder oss fram till den goda sunda narcissismen, den vänligt förmedlade ordanvändningen och återför oss till en bästa möjliga hantering av kreativa källor som varsebliven ångest, prestationskrav, nedstämdhet, vrede och skuld. Läs mer om metoden och metodens fördelar här.

Som en följd av ovanstående introducerar jag nu en inbjudan till en ny scen, en skola av samtal, kurser och teman för dig med ögon för tittandets, seendets och skönhetens fenomenologi. Utgångspunkten är enskilda samtal, samtalsgrupper, frågestunder, seminarier, föreläsningar och workshops inom vetenskapsfältet pedagogisk praktisk psykologi. Här möter du konkreta tillämpningar i
Beauty Psychology, entusiasmerande vägledning och utvecklingsbidrag till estetik, konst, musik, poesi, familj, utbildning, mångfald, politik, marknadsföring, ekonomi, produktion och arbetsliv. Några av den här scenens teman anger en helt ny och spännande inriktning bl a:

1.Introduktion till skönhetens och estetikens psykologi

2.Är hon inte vacker?

3.Pedagogiken och den konstnärliga artikulationens princip

4.Seendets och tittandets fenomenologi

5.Vad är Beauty Aging Therapy?

6.Peripeti i finanskris, lågkonjunktur och ekonomisk svångrem

7.Ljuva livet i stimulansfylld tillvaro

8.Den oändliga resan

9.Barnet och den stora vida världen

10.Det brinner en eld inom oss

Delta i höstens utbildning om skönhetens och estetikens psykologi eller kontakta mig personligen vid intresse, så berättar jag gärna mer.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Glädje i jobbet

2009-02-17T02:23:00.000-08:00

I en intervju i P1:s Radiokorrespondenterna säger en manlig börsanalytiker från Lehman Brothers på Wall Street, att han idag har tappat en stor del av sin förut varande arbetsglädje och heder. Han livnär sig idag genom att servera drinkar på en Gayklubb på Manhattan, iklädd endast sina kalsonger.

Hur står det till då till med din egen arbetsglädje, och hur är humöret på din arbetsplats idag? Behöver du en ny strategi, eller komma vidare i nånting som frustrerar eller prövar dig i din motivation och arbetsglädje? Behöver din arbetsplats mer och något annat, för att inte gå under? Eliazon handleder eller vägleder dig, och ger pusselbitarna i hur du eller ni på er arbetsplats, kan komma vidare och klara av en allvarlig tid av omprövning och ett stort behov av nytänkande.

Med en idag 30 års lång erfarenhet av pedagogisk och organisationspsykologiskt utvecklingsarbete i att tillföra nya perspektiv med tydliga och konkreta effekter, ge ytterligare infallsvinklar, motivation, arbetsglädje och entusiasm till bla företagsledare, chefer, lärare, pedagoger, handläggare inom offentliga organisationer, ekonomer, socionomer, personal inom elevhälsa, sjukvårds- och omsorgspersonal, kan var och en enskilt eller hela arbetsplatsen, genom några korta samtal till Eliazon få in en betydligt högre växel i jobbet och framtidsutsikterna.

Behovet kan diskret gälla en enskild fråga eller ett enskilt ärende, tuffa ställningstaganden eller beslut, en karriärutveckling som tycks ha gått i stå, eller hur t ex ett helt arbetslag eller företag behöver tänka om och arbeta annorlunda för mer optimala eller vinstdrivande resultat.

Arbetsglädjen, motivation och förmågan till ett potent kreativt nytänkande och en skarp konsolidering av de mänskliga resurserna i alla organisationener blir framåt i lågkonjukturen den helt avgörande parametern för positiv framgång. Det här för att överlevnad i konkurrensen på arbetsmarknaden och i olika arbetsmarknadsregioner ska vara möjlig. Invänta inte tills någon klätt av dig till dina kalsonger, hör av dig till oss idag och långt innan.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Låt pyramiderna falla

2009-02-06T03:25:00.000-08:00

Det sägs att den förre Nasdaq-ordföranden Bernard Madoff I USA har erkänt att han olovligen svindlat bort över 400 miljarder kronor av sina kundernas pengar i olika fondbolag uppbyggda på sätt som påminner om pyramidspel. Många celebriteter som Zsa Zsa Gabor, GM:s förre ordförande J. Ezra Merkin, San Francisco advokaten Stephen Abbott, författarinnan Alexandra Penney, skådespelaren Kevin Bacon, Wall Street ekonomen Henry Kaufman, filmregissörerna Stephen Spielberg och Pedro Almodovar, filmaktrisen Uma Thurmans fästman Arpad Busson, nobelpristagaren Elie Wiesel, finns bland de bedragna, plus över 13 000 andra vanliga investerare i form av privatpersoner, försäkringsbolag och banker. De flesta av de här kunderna är medvetna risktagare och lever på stor god fot, trots blåsningen. Förlorarna i levnadsstandard är inte de här människorna långt upp i pyramiden, utan människor som flertalet vid pyramidernas bas.

Pyramidspel bygger oftast på löften om en exponentiell tillväxt som också gör att de så småningom måste kollapsa. När pyramiden faller förlorar deltagarna längst ner i pyramiden alla sina insatser eller blir sittande med fullständigt värdelösa produkter. Bakom pyramidspelet gömmer sig oftast någon organisatör som styr och döljer hur spelet egentligen fungerar. Ett annat exempel på ett pyramidspel eller en pyramidliknande struktur som kommer att haverera på samma sätt som Madoff-affären är USA:s statsskuld på idag ofattbara $53.000.000.000.000 (53 biljoner dollar) inkl. bl a ofinansierade åtaganden för pensioner och sjukvård.

Statsskulden i USA beror på flera saker: 1. Ett för stort budgetunderskott till följd av vidlyftiga offentliga åtaganden (t ex krigen I Irak och Afghanistan). 2. För litet sparande hos företag och hushåll. 3. Bytesbalansunderskott p g a för liten egen produktion och för stor import. 4. Ett ledarskap som underlåter att göra någonting åt situationen. Amerikanarna skulle behöva höja skatterna med mer än 2 ggr av dagens nivå, för att ha en möjlighet att komma till rätta med statsskulden. När den här pyramiden rämnar lär USA få en ny kinesisk och kommunistisk president!

Sanningen är att hela den västerländska och globala fria marknadsekonomin och många av våra främsta välfärdssystem är uppbyggd som just dessa pyramidspel. Här gäller det både offentliga organisationer och stora privata vinstdrivande företag. Företagens, politikens, bankernas och nationalekonomernas stora misstag är att missförstå och hantera psykologin i allt detta. Sverige har exakt samma om än inte beloppsmässigt lika stora svårigheter, och det spelar ingen roll hur mycket pengar som vi nu försöker pumpa in i systemen med sedelpressar eller nya luftiga emissioners hjälp. Uppblåsta pyramider i självspegling och högmod faller med uppenbar tydlighet när tilliten rämnar.

Kommunernas och landstingens ekonomi är nu så utsatt att man planerar att minska personalen med minst 15.200 anställda. Verksamheter läggs ned eller devalveras på allt innehåll. Konkurserna ökar på bred front. Försäkringskassan behöver 1 miljard extra. Försvaret kostar 40 miljarder, för en armé på bara 15000 soldater. Bankerna ska smörjas med ytterligare 50 miljarder kronor. SAS behöver ytterligare 6 miljarder. De stora industriföretagen gör miljard förluster och varslar personal i horder och dagligen. Endast prospekteringen av uran i Norrland går strålande(!). De gamla pyramiderna och de bankruttna politiska systemen faller i Sverige, som tomma lätta korthus. Vi blir alla små frön i den här vinden.

Låt pyramider av elephantiasis, excesser i självbelöning, brist på ledarskap, halvkorruption, byråkrati, överkonsumtion och produktion av Monopolpengar, pladder, miljöförstöring och ohälsa falla. Det är dags att ge konkret kropp och vägledning om begreppen The New Queen, Voice of Commendatore, Gaze of Success och en Beauty Aging Therapy. Det här betyder en koncentration, en kommunikation och resursmobilisering mot en annan skönhetens och skapandets produktivitet, där nya livsbejakande trender och mänsklig överlevnad kan artikuleras och utvecklas som efterfrågade nyttigheter. Här handlar det om vända stress, förakt, allvarlighet, ekopati, sorg, ilska, panik och ångest ryggen och i stället höja upp och återinföra begrepp och ord som mildhet, vänlighet, hjälpsamhet, utbyte, lugn och ro, kontroll, tillit, heder, dygd, erfarenhet, utbildning, förkovran, njutning, glädje, skönhet, rekreation, andlighet, meningsfullt arbete, meningsfulla möten, föräldraskap, omsorg och en sundare och betydligt miljövänligare och lokalt anpassad meditativ konsumtion.

Här kan äntligen konstnären kallas företagsledare, revisorn artist, skönheten råvara, musikern vd, poeten politiker och pedagogen en slug investor. Låt Ikaros och de besjungna pyramiderna falla, lär dig leva i harmoni och glädje som många t om i tredje världen klarar av idag. Lekstugans tid är över. Blanda och ge om i kortleken, investera hellre för en ljus och mer hoppfull framtid, i t ex barnen som fortfarande leker. Den här vägen tar oss naturligtvis aldrig tillbaka till en Oskuldens tid, den innebär ingen enkel snabbfix-lösning, utan en svår, mödosam, intellektuell och analytisk arbetsinriktning lager-för-lager, organisation för organisation, mot en större humanitet och bättre resurshushållning i välståndsarbetet. Omprövningen kräver tuffa och ibland omedelbara åtgärder. Kavla upp ärmarna, prioritera avvägt och riktigt. Börja stryka med glöd och en röd penna för uthålligare överlevnad och en mer bestående skönhet och framtidsinriktad produktion, med Eliazon.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Chef, ledare och ledarskap

2009-02-01T08:48:00.000-08:00

Medarbetarens psykosociala tolkning av sin arbetsmiljö, tillit, hopp och förväntningar på en chef blir alltmer avgörande för att förstå vad bra chefer, goda chefsegenskaper eller ett gott ledarskap är för något. Alla företag (eller organisationer) har en struktur för arbetsdelning av makt, auktoritet, samordning av styrning, kontroll, uppföljning för olika uppgifter, produktionsenheter och arbetsinsatser inom företaget. Rutiner, regler och belöningssystem koordinerar verksamheten.

De här strukturerna i verksamheterna styr våra individuella beteenden, men kan också släta ut individuella skillnader och likrikta verksamheter på gott och på ont. Inom organisationspsykologin finner vi också ständigt ett bryderi och hårklyveri, en debatt om skillnaderna mellan begrepp som ledare och chefer respektive ledarskap och chefskap. T ex. chefer anses inta en mer kortsiktig roll, och ledare bör företräda en mer långsiktigt exekutiv inriktning.

Bra ledarskap är närmast en egen svår och komplex konstart som handlar om att försöka påverka och entusiasmera andra människor genom tillägnade, men oftast helt omedvetna, psykologiska metoder och förmågor. Ledaregenskaper kan handla om:

1.Faktorer för identifikation och personutveckling
2.Hög språklig intelligens och begåvning
3.Emotionell och social intelligens
4.Vidsynta, flexibla personlighetsdrag
5.Avsaknad av personlighetstörningar (t ex ekopati)
6.Självförtroende, självkännedom och självinsikt
7.Kritisk analytisk kapacitet och problemlösningförmåga
8.Förmåga till kreativitet, fantasi och idérikedom
9.Kunna lyssna in, vara lyhörd och empatisk för starka energi- och kreativitetsfält inom organisation
10.Träning i att artikulera och kommunicera budskap, samt en personlig stil
11.Förmåga att härbärgera, ta emot, bearbeta och förmedla svåra beslut
12.Kunskap om att engagera, motivera och bekräfta personal
13.Förmåga till konflikt- och riskhantering, samt en långsiktig resursmobilisering
14.Positiv livs- och människosyn
15.Positiv attityd till mångfald och förändring
16.Stabil, trygg, pålitlig, medierande i åtaganden och beslut
17.Hög grad av tillgänglighet och kontinuitet i ledarskapet

Chefens största ansvar är att förmedla kulturen och människosynen (t ex etik, sans och vett) som företaget vill representera för sina konsumenter, affärspartners och anställda. Kunskap, lyhördhet, självkännedom, karisma, utstrålning, emotionell kompetens (att t ex tillåta medarbetarna individuell handlingsfrihet och utläsa potential och kreativ kapacitet), samt framtida målinriktning och ambitioner hos chefen, är därmed en allt viktigare ledaregenskap. Internt i företaget, tjänar ledaren vanligen mest på att bättre och mer nogsamt bekräfta, stödja och belöna medarbetares arbetsinsatser.

Den okritiskt vinstmaximerade, hierarkiska, byråkratiska och organisationsinriktade chefsrollen är i utdöende, inte minst tack vare legitimitetsförlust till följd av misskötsel av belöningssystem, vänskapskorruption och kotteribildning, stora ekonomiska förluster, budgetbesparingar, elefantiasis, lågkonjunktur, global recession och finanskris. Ledarskapet framåt kan därför inte längre vila enbart i det traditionella och tas för given som en fast struktur i organisationen, utan kommer i allt högre utsträckning att måste förtjänas löpande och dagligen.

Det här innebär att många verksamheter idag står inför mycket tuffa omvälvande beslut och remarkabla Alexanderhugg i sina sätt att organisera verksamheten. Den övertygande, visionära, entusiasmerande ledaren med förmåga att synbarligen driva, artikulera och formulera en ny människosyn, den unikt livsbejakande och produktiva företagskulturen, den nya innovativa tjänsten eller produkten, ett nytt hopp och nya budskap för företagandet och produktion, de nyskapande tankarna och realiserbara idéerna, stiger därför fram. För bättre chefer, ledare och ledarskap måste förenklade evalueringsmetoder och rekryteringsinstrument ersättas av kräsnare och djupare kunskapsprövade alternativ. Kontakta oss för detta här

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Landstingen kollapsar

2009-01-23T15:56:00.000-08:00

- god hälsa flyttar in

Finanskrisen och lågkonjunkturen gör hålen i plånböckerna ännu större hos de flesta av Sveriges landsting. När skattebetalarna blir arbetslösa så sjunker intäkterna för landstingen, och budgetar och tidigare sparplaner får arbetas om. I Västernorrland fanns det en sparplan på 361 miljoner kronor i november, redan i januari 2009 har den utökats till 550 miljoner, enligt en dagsaktuell undersökning av Dagens Nyheter.

Hittills har tre landsting - Stockholm, Uppsala och Norrbotten - tillsammans varslat fler än tusen personer inom sjukvården. Men det är bara början, fler varsel kommer att läggas under året och man kommer att låta bli att återbesätta vikariat, vakanser och pensionsavgångar. Primärkommunerna brottas också med stora budgetproblem och frågor om utveckling och effektivisering av verksamheterna.

Där man företrädesvis borde arbeta med strategier för att sänka ohälsotal, har många framstående företrädare för landstingen bedrivit sjukvårdsinsatser utifrån grumliga antaganden om att det funnits ”ett särskild synsätt på sjukdomar som har med vanor, attityder och traditioner att göra”. D v s ineffektivitet, dålig behandlingseffekt och resurshantering har i klartext skyllts på hypokondri hos patientgrupper eller klanderlik underställd personal inom den egna organisationen.

I stället för att återkommande diskutera, ändra och framföra vidlyftiga och kostsamma förändrings- och ombyggnadsprojekt, i egen regi starta upp och lägga ned diverse tidsbegränsade EU-projekt, bedriva forskning, utbildning och fortbildning in absurdum, borde landstingens beslutsfattare kritiskt värdera de statistiska fakta- och beslutsunderlagen inom de egna kärnområdena. Man borde bättre sätta sig in i de egna behandlingsmetoderna och fråga sig vilket ansvar de själva och bl a storebrorsattityden och oförmågan till frivillig decentralisering och samarbete med primärkommunerna haft, vad avser bristen på utveckling av långsiktiga behandlingsmetoder, kostnadseffektivare administration och en ekonomisk härdsmälta som kunnat förutses, och nu närmar sig.

Om inte förr, är det nu dags att förstatliga de regionala sjukhusen och snabbt slimma ner (skrota) landstingen och låta sjukvården helt igenom bli privat, decentraliserad, primärkommunal, avknoppad eller kooperativt driven. Landstingets hegemoni på vårdområdet riskerar bl a primärkommunens framtida möjligheter för finansiering av specialistkompetens att kunna möta demografiska förändringar i befolkningen. Den offentligt drivna vården genom landstingen med enorma läckage i form av fortsatt höga ohälsotal och byråkratisk elefantiasis i transferingarna av resurser via t ex försäkringskassorna, kollapsar annars över sig själv. Skattemedel som avsätts till vårdinsatser, försvinner i fortsatt organisationsgrubbel. Dess för innan fortsätter landstingen också att fortsätta driva flera mindre privata vårdalternativ mot helt onödiga konkurser och nedläggelser! Möjligen små, men oftast väletablerade och lokalt bundna företag (utan ett flertal kostnadskrävande mellanskikt) med erfarenhet av slimmad och kostnadseffektiv vård, god arbetsintensitet, med väsentligen högre täckningsbidrag i varje åtgärd, flexibel efterfrågestyrd kvalité och specialisering.

Som själva existensen och behovet av Folkhälsoinstitutet i Sverige och de starkt ökande kostnaderna visar, är det främsta argumentet och den största samhällsekonomiska besparingen för sjukvårdens överflyttning till primärkommunen att sjukvården självklart har en gigantiskt stor pedagogisk uppgift framför sig, för att kunna minska sjukvårdskostnader och ohälsotal.

Sjukvården bör m a o integreras inom det befintliga utbildningsväsendet som idag är kommunalt eller statligt, för att tillföras de kvalificerade pedagogiska instrument och resurser som idag verkar framgångsrikt i skolvärlden. Hälsocentra inom utbildningsväsendets ram kunde också befrämja forskning, generationsmöten och erfarenhetsöverföring. (Många landsting och enskilda läkare inom t ex primärvården idag understryker därtill det preventiva arbetet och friskvårdsarbetets betydelse för en positivare hälsoutveckling).

Genom landstingens kollaps, överflyttning av sjukvårdsresurser och beskattning till kommun och stat, tillförs sjukvården praktisk pedagogisk och kulturell kompetens. Sjukvården blir en hälsobefrämjande verksamhet värd namnet god folkhälsa. Primärkommunal verksamhet och kommunalt självstyre uppgraderas, breddas och får en större roll för människors primära behov, välmående och försörjning.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Se, jag brinner upp!

2009-01-19T15:19:00.000-08:00

Se, jag brinner upp! Ungefär 75% av svenska folket lider av någon slags fobi. Det är därmed en folksjukdom. En social fobi är en starkt inlärd rädsla att bli belagd med skuld, bli eller erfara personlig exploatering, få negativ uppmärksamhet eller bli utsatt för integritetskränkande åtgärder eller insatser, inom syndriftens- och åkallandedriftens områden. En social fobi handlar framförallt om ett stressigt, ambivalent eller starkt ifrågasatt förhållande till andra människors inverkan på oss själva i det visuospatiala och auditiva rummet.

Vi återfinner den bästa sammanfattningen av vad den här rädslan handlar om i Jean Paul Sartres ord: - ”Tanken på en annan människas blick förflyttar mitt medvetande, spatialt och temporalt och begränsar min frihet och mina möjligheter!” Det här betyder att någonting exploaterar, inkräktar, stör, retar, hotar eller appellerar till min varseblivning och mitt varseblivningssystem, som i stunden innan var avslappnat. Appelationen gäller vanligen frågan: Vad är jag här?

Jag tvingas förhålla mig till varseblivningen på något sätt. Bemöta den, hantera den, kontrollera den eller helst, bemästra den och förstå den. Den evolutionära jaktinstinkten (i däggdjuret människan), tunnelseendet och resursmobiliseringen mot att antingen fälla ”jaktbytet” eller att fly bort från det övermäktiga hotet mot min personliga integritet och frihet, slås på. ”Bättre fly än illa fäkta!” Vår i Sverige mest kända kulturperson med en social fobi, aktrisen, artisten Hollywood-kändisen Greta Garbo skulle nu avväpnande ha sagt: - ”Leave me alone!”

Känns det som att du tidvis, brinner inombords? Läs då mer om social fobi och andra fobier här

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Stöd ungdomar med vägledning.

2009-01-18T16:16:00.000-08:00

Till följd av lågkonjunktur och finanskris ökar nu arbetslösheten. Dagliga varsel inom viktiga och traditionella industrisektorer på arbetsmarknaden sänker människors framtidstro och tilltro till en positiv ekonomisk utveckling. Prestationskraven på ungdomar i gymnasiet och högstadiet ökar och utslagningen stiger. Familjesplittringen är konstant hög sedan 80-talet. Minst en fjärdedel av alla 17-åringar har upplevt en separation mellan föräldrarna. Separationsrisken är fortfarande ungefär dubbelt så hög bland barn med samboföräldrar som bland barn med gifta föräldrar. Av de barn som kontaktar Bris bor endast 56 % kvar sin ursprungliga kärnfamilj.

Brister i inlärningen och en lägre grad av studiemotivation kan idag noteras redan i årskurs 7. Antal elever som klassats som "hemmasittare" eller ”skolkare” har redan stigit som ett växande problem i årskurs 8 och 9 på högstadiet. Ungdomar som lämnar både grundskolan och gymnasiet utan godkända betyg ökar, liksom behovet av bra lärlingsplatser. Många fler unga riskerar nu få mycket svårt att ta sig in på en reguljär arbetsmarknad. De tappar därmed möjligheter att skaffa egen bostad, försenas i familjebildning och en eget försörjd etablering i vuxenlivet. Socialstyrelsens statistik visar att självmordsbenägenhet och missbruk bland unga flickor och yngre kvinnor ökar på ett oroväckande sätt. Enligt folkhälsoenkäten för 2007 hade unga kvinnor oftare svåra besvär av ängslan, oro eller ångest och känner sig mer stressade. Kvinnor med lägre inkomster (som t ex uppbär sjuk/aktivitetsersättning) eller som helt saknar kontantmarginal har ofta självmordstankar.

Ungdomar försöker förstå, blir ofta bärare, uttolkare och de som utagerar mycket av vuxenvärldens obearbetade aggressivitet, tillkortakommaden och stress. Inte sällan finns en upplevelse av övergivenhet och en känsla av att vara överflödig hos några av dem. Många ungdomar idag kan berätta om att de ständigt blir hänvisade till sina rum, andra vandrar runt ute på stan om kvällarna, några har en nyckel med sig och går hem först när föräldrarna är borta eller sover. Paradoxalt nog är ungdomars högsta önskan idag, oftast mer tid tillsammans med sina föräldrar och andra vuxna personer. Ungdomarna vill ha och behöver vuxna som kan tjäna som vettiga trovärdiga och livsbejakande förebilder, lärare och mentorer i livskunskap och kulturell kompetens. De söker och efterfrågar en uppmärksamhet, inte för den vuxna människans pekpinnar, ifrågasättande krav och bekymmer, utan för en trovärdig vägledning om den vackra vida värld som omger, fascinerar, lockar och samtidigt tidvis frustrerar dem in i missmod.

Vägledningen kan handla om att bättre lära sig förstå: entusiasm, motivation, arbetsglädje, talangutveckling, artikulation, styling av personlighetsdrag, arbetsmarknad, psykosocial arbetsmiljö, alternativa studieval, inlärningssvårigheter, humörsvängningar, beteende problem, ekonomi, familjekonflikter, kamratrelationer, kärleksrelationer, familjebildning, ungt föräldraskap, barnuppfostran, ensamhet, självkänsla, självförtroende, tvångstankar, mobbning, ångestreglering, nedstämdhet, existentiella livsfrågor, självmord, självmordstankar, självdestruktivitet, identitetsfrågor, sorg, fysisk misshandel, kropp, utseende, boende, sexualitet, övergrepp och ofredanden, stress och stresshantering, missbruk inom familjen, skilsmässor och skilsmässoproblem , ätstörningar, könsutveckling, psykisk misshandel, fysisk ohälsa, eget missbruk (spel, droger, sex, mat, shopping etc.), vanvård och omsorgssvikt, graviditet, myndighetsproblem, IT-relaterade problem och olika levnadsöden.

Vi tillhandhåller därför en strukturerad vägledningstjänst omfattande fem (5) stycken samtal (ca 60 min) avsett för ungdomar mellan 13 och 26 år, som ett enda sammanhållet vägledningspaket. Vägledningspaketet kan upphandlas av en beställare (individen själv, föräldrar/förälder, företag, trygghetsstiftelse, försäkringsbolag, skola, socialförvaltning, arbetsförmedling, försäkringskassa) för viss utsedd individs räkning.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom