Gecko i Carnegie och Affärsvärlden?

Det är mycket bra att finansinspektionen genom att dra in banktillståndet till Carnegie, nu satt ned foten för uppenbara försök till svindleri, rovdrift och bedrägliga beteenden inom finansvärlden. Det är mindre bra när en etisk och moralisk debatt om t ex bonusavtalen i Carnegie inte längre får väckas eller föras i ledande ekonomiska tidskrifter som Affärsvärlden, (där mina kommentar till Carnegies presskonferens den 11 november helt enkelt censurerades bort genom radering från webbredaktören). Min synpunkt om att girighet och ekopati på Carnegie är strukturellt inbyggd i organisationen (och i många andra liknande organisationer) och inte en effekt av bonusavtalens kortsiktighet (som Carnegies VD hävdade på presskonferensen den 11 november) utan tvärtom (en förefintlig ekopati leder till fullständigt orimliga krav på bonusar), blev en för magstark kommentar att infoga i Affärsvärlden. Man frågar sig varför?

Jag har dristat mig till att varna för att ekopatin kan leda till enorma förmögenhetsförflyttningar och omvälvande händelseförlopp (som tyvärr finanskrisen idag är ett exempel på). Min poäng, som uppenbart skrämmer väldigt många människor, är att det finns en speciell och utbredd form av en mycket grav personlighetsstörning, som man måste beakta inom särskilt bank- och finanssektorn (och som jag har kallat: ekopati). Personlighetsstörningen pekar mot de personlighetsdrag vi återfinner hos många gamblers och t ex den kände filmfiguren Gordon Gecko (starkt mördande aggressiv hållning i ekonomiska spörsmål med en sadistisk underton av stark njutning vid vinst, extremt risktagande, psykopatiskt förslagen och maktlysten, fartblind, låg emotionell intelligens, känslomässig avtrubbning, avstängd empati och inkompetens i etiska, humanistiska och moraliska frågor. Om personlighetstörningen förväxlas t ex med hög beredskap till aktion, aktivitet, förnuftigt risktagande och handling, samt finns förefintlig i ledande chefspositioner kan den givetvis få direkt katastrofala följder för företagets långsiktiga goodwill, investeringar, resursmobilisering och avkastning.

Så länge bank- och finansvärlden idag bortser ifrån existensen av de här uppenbara problemen drabbas trovärdighet, tillit och lönsamhet. Bubblan i finanskrisen och en sund marknadsekonomis överlevnad handlar idag också om att det måste till en kulturrevolution med humanistiska förtecken i de ekonomiska systemen, där man måste våga tala om begrepp som ekopati, personlighetsstörningar, ekopatiska strukturer, stress, utnyttjande, kortsiktighet och kåranda visavi moral, empati, ödmjukhet, sunt beteende, långsiktiga relationer och en förbättrad emotionell intelligens.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Snabba pengar, ekonomi, politik och moral

Lättsinnigt skakar vi gärna av oss de högre moraliska och mänskliga värdena när det gäller användningen av pengar. Ibland under hänvisning till att ”pengar luktar inte”, eller tillstår vi att pengar kan vara ”svarta”, ”gråa”, ”vita” eller ”smutsiga”. Om pengarna t ex i det sista fallet hanteras av kriminella gäng, kommer från omoraliska aktiviteter som sex, sexindustri, sexhandel, smuggling, utpressning, bedrägerier, stölder, barnarbete, medvetna skattebrott osv, reagerar vi kanske. Bara vi inte själva är inblandade i skumrasket!

Att i högre utsträckning (politiskt och nationalekonomiskt) diskutera pengarna och ekonomins ”goda” resp. ”onda” sidor, skulle kunna vara uppfriskande och utvecklande för alla inom makroekonomin, men kanske särskilt inom den ekonomiska politiken, finanspolitiken, produktionen och konsumtionen i samhället.

Partipolitiken skulle med all säkerhet förnyas och bli mer spännande, innehållsrik och intressant för den stora allmänheten. Negativa konsumtionsmönster kunde komma att omprövas, förskjutas och förändras. Investeringarnas planläggning och innehåll finge möjligen andra innebörder och utgångspunkter. Myntets baksida kan bli något mer hälsosamt, godare och mänskligare än hur vi har det idag.

Läs en mer utvecklad artikel om snabba pengar, ekonomi, politik och en annan moral här.

K A T Eliazon