Behovet av en positiv och flexibel psykologisk handledning, vägledning, utredning och behandling bara ökar. Det finns gott om forskning som påvisar en hög evidens för att psykologiska insatser av olika slag gör mycket stor nytta inom många områden i samhällslivet.
Barn och ungdomars motivation och utveckling är ett område som behöver uppmärksammas. Utveckling av kunskapsstöd, metoder, åtgärdsprogram och förhållningssätt för utveckling, prevention, samverkan, stöd till föräldrar och vårdnadshavare, sjukvårdspersonal, elevhälsa, rektorer och lärare är mycket angelägna.
Kompetenshöjning och rehabilitering. De höga talen av arbetslöshet och utanförskap (kanske särskilt i gruppen av unga vuxna) behöver mötas med matchning av olika individuella intressen för att bl a höja utbildnings- och kompetensnivåer, fördjupa och stärka yrkeskunnande och rehabiliteringsinsatser. Antalet människor med psykoterapeutiska behov som lider nedstämdhet, depressivitet och ångesttillstånd (t ex fobier) innebär ett stort folkhälsoproblem.
Beteende, livsstil- och attitydförändringar. Många människor lever idag i ovanor och i direkta ekonomiska trångmål med behov av vägledning i hur man ska rekonstruera och sanera sina ekonomiska mellanhavanden, prioritera om i sina livsinställningar, hantera missbruksliknande situationer, beroenden och relationer.
Neuropsykiatriska och psykometriska bedömningar. Minnesförändringar uppstår i ökad omfattning och behöver utredas med en växande andel äldre i befolkningen. För äldre personer finns idag alltför lite möjlighet att få psykologbehandling eller psykometriska undersökningar gjorda inom t ex primärvården. Inom den primärkommunala äldreomsorgen är möjligheten idag närmast obefintlig. Psykometrik eller psykologtester används även vid rekrytering inom näringslivet, studie- och arbetslivsvägledning av arbetssökande på arbetsförmedlingen samt vid allmänpsykologiska bedömningar som t ex. vid utredning av barn med särskilda behov inom skolans område eller lösningsmedelsskador inom industrin.
Kris, omställnings- och konflikthantering. Med ökad tidspress, psykisk belastning, stress, våld- och hotsituationer inom t ex. arbetsliv och i interpersonella relationer, ökar riskerna för helt oväntade händelser och plötsliga förlopp av oförutsägbarhet. I paniken vid händelseutvecklingen och i konfliktens epicentrum vet man ofta inte vad som behöver göras, vart man kan gå eller ens vem man kan ringa till, för att få den hjälp och stöd man behöver i sådana här situationer.
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar