Elitismen i arbetslivet, hetsen och föraktet mot funktionshindrade, sjuka och mindre välmående människor måste minska. Ett sätt att göra det på vore att lämna de korporativistiska storskaliga lösningarna och i stället överväga mindre decentraliserade lösningar där den enskilde individen friare får och kan välja, skriver Torbjörn K A Eliazon.
Jag försöker lära ut att man inte får slå andra människor, absolut inte kvinnor och särskilt inte sparka mot människor som redan ligger. Om en enskild yrkesutövare eller vanlig privatperson skulle agera på det sättet ställs han/hon vanligen inför domstol. Är det då annorlunda om organisationer agerar med motsvarande effekter för t ex en enskild? Ja, uppenbarligen i Sverige, där föraktet för nedbrutna människor, funktionshindrade, sjuka och svaga ökar med följden av en oövertänkt klappjakt och undertoner av fördomar, sifferexercis, Walmartekonomi, könsrasism och diskriminering.
Kvinnor i 40-50-årsåldern särskilt med diagnosen psykiska besvär står inte så högt i kurs just nu. Bor kvinnan därtill i Norrland och tvingats stressa sönder sig själv inom vården, skolan, omsorgen om barnen eller de äldre i samhället, ska hon antingen försörjas av någon penningstark make eller betraktas som en förfärligt flyttbar och flexibel Svarte Petter. Om kvinnan dessutom lider av kroniska sjukdomar som ms, kol eller andra fysiska skador i muskulatur, skelett och rörelseapparat får hon ändå helt skylla sig själv. Åtminstone är det så här som Försäkringskassan, socialförsäkringsministern Cristina Husmark Pehrsson och arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin tycks resonera när man säger sig äntligen vilja bygga en bro mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Något som en del professionellt verksamma egentligen drömt om de sista tjugo åren, som en enda stor KAMRATLIG, samverkande, stor och effektiv Rehabiliteringsmyndighet, (men mer som en sammanläggning av två helt dysfunktionella myndigheter.
Aktuella kvinnor som nu tvingas lämna sjukförsäkringen och infinna sig på Arbetsförmedlingen får förstås avsevärt mindre pengar att leva av. Taket i sjukpenningen är 20 060 kronor i månaden - medan den nya ersättningen på Arbetsförmedlingen högst kan bli 14 906 kronor, och som lägst endast 4 906 kronor. Genom ett obligatoriskt introduktionsprogram hos Arbetsförmedlingen får kvinnorna tre månader på sig att upprätta en individuell plan som sedan måste förverkligas under upp till ett och ett halvt år i Arbetsförmedlingens regi. Kvinnorna har därtill i snitt redan varit inskrivna och valsat runt hos Försäkringskassans många olika rehabiliteringshandläggare i 3-4 år, utan andra åtgärder än dolda insinuationer och förtidspensioneringar. Frågan är vad Försäkringskassan utöver ett ifrågasättande av behandlare och läkare egentligen i övrigt erbjudit kvinnorna de här åren, som Arbetsförmedlingen nu har att lösa med en snabbfix-lösning med s k jobbcoach-kompetens (d v s ett nytt statligt sanktionerat yrke, men helt okänt inom det vetenskapligt beprövade utbildningsområdet)???
Ekopati kan kort sägas vara en slags ekonomiskt rasism eller tyranni som på ibland outgrundliga vägar, (t ex genom dålig chefsstyrning) implementerats och fått stort fotfäste i en organisation. Jag har tidigare beskrivit begreppen ekopati och kvinnomisshandel och ser i min sorg hur den senaste tidens panikartade diskussion kring sjukförsäkringen tyvärr växer till ett kardinalexempel på båda begreppen. De sjaskiga och hänsynslösa strukturer företrädda av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, som tämligen känslokallt, konsekvent lekmannamässigt och inkompetent leker runt med enskilda människors allvarliga liv och hälsa, år ut och år in. Vart har medmänskligheten, empatin, värmen och den positiva tilltron till att vi tids nog löser saker och ting (och utan extrem hets och datumexercis) tagit vägen i de här organisationerna? Det handlar ju väl ändå inte om att sortera äggen i någon slags äggkartong på en fabrik!?
Yngre nytillkommande politiker (som t ex ordföranden i Socialförsäkringsutskottet Gunnar Axén (m), vice ordförande i Socialförsäkringsutskottet Veronica Palm (s), Matilda Ernkrans (s), Mats G Nilsson (m), Fredrick Federley (c), Kalle Larsson (v), Lena Hallengren (s), Emma Henriksson (kd), Jasenko Omanovic (s), Emma Carlsson Löfdahl (fp), Magdalena Streijffert (s) ordförande i Arbetsmarknadsutskottet Hillevi Engström (m), Tomas Tobé (m), Luciano Astudillo (s), Anna König Jerlmyr (m), Josefin Brink (v), Ulf Holm (mp), Annie Johansson (c) behöver inte skämmas över utvecklingen, men måste efterhand lära sig förstå, hantera, ta avstånd från och vädra ut de ingrodda ekopatiska mönstren och strömningarna som tyvärr uppstått i de här verksamheterna.
Önskar man återfå en välfärd också för fler än sina utslitna mödrar och fäder, måste man överväga en snar reformering av den likriktande etiken i frågeställningarna och förstå att snabba korporativistiska storskaliga lösningar inte längre fungerar eller är vägen framåt. Kanske omvärdera om frågorna överhuvudtaget kan handläggas av verksamheter som de etablerade politikerna i den äldre generationen helt uppenbart förlorat all insyn, perspektiv, kontroll eller auktoritet över. Lös upp ett stagnerat Institutionssverige också på detta område. Inför hellre vård och rehabiliteringscheckar och skattemässiga avdragsmöjligheter för privatpersoner också inom rehabiliterings- och hälsoområdet så att de kompetenta, decentraliserade och ofta högst utbildade privata verksamhetsutövarnas möjligheter att hjälpa till blir en aktiv valmöjlighet och en resurs som praktiskt kan användas fullt ut.
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se
Eliazon.net är en blogg för författaren Torbjörn K A Eliazon's personliga reflektioner, kommentarer & inlägg om aktuella omvärldshändelser och skeenden, nyhetsflöden, livsstil & hälsa. Besök även Facebooksidan : www.eliazon.eu. Ambitionen hos Eliazon är att på ett naturligt sätt förstå, verka och finnas i den vardag nära människorna, där mänsklig psykologi och kommunikation uppstår, pågår och ständigt blir till. Köp mina böcker här: http://www.NorthernWind.eu
Visar inlägg med etikett arbetsförmedlingen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett arbetsförmedlingen. Visa alla inlägg
tisdag 8 december 2009
fredag 26 juni 2009
Hitta lediga jobb
Enligt Arbetsförmedlingens senaste bedömning av arbetsmarknaden för perioden maj 2009 till maj 2010 har det blivit betydligt mycket svårare att hitta lediga jobb. Arbetsförmedlingens dystra prognoser sammanfattas i att:
*Tillgången på lediga jobb minskar 2009 och 2010.
*Det finns stora lokala och regionala skillnader.
*Det finns en svacka inom teknik och data men gott om jobb längre fram.
*Bristyrken finns inom vissa yrkesområden som hälso- och sjukvård samt pedagogik.
*Det finns många lediga jobb, men en kraftigt ökad konkurrens inom försäljning och service.
*Det har uppstått en starkt försämrad och bekymmersam arbetsmarknad för administratörer, ekonomer, samhällsvetare, personaltjänstemän och kontorister.
*Det råder en markant lägre efterfrågan på arbetskraft inom byggsektorn.
*Kraftiga fall i sysselsättningen inom tillverkningsyrken.
För 2009 beräknas antalet rekryteringar till cirka 1 miljon och för 2010 beräknas antalet till ca 900 000. Det kan jämföras med att det förekom sammanlagt ca 1,3 miljon rekryteringar 2008. Åren 2011 och 2012 bedöms antalet rekryteringar åter kunna öka något. Sysselsättningen beräknas komma att minska med 260 000 personer åren 2009 och 2010. Nedgången väntas bli bred och för år 2010 kommer sysselsättningen att minska inom samtliga yrkesområden. Störst nedgång väntas liksom år 2009 inom tillverkningsyrken följt av administrativa yrken.
Tabell. Förändring av sysselsatta inom yrkesområden för år 2009,
antal och procentuell förändring
Yrkesområde Antal personer Procent
Datayrken 2 000 + 1,3 %
Ledningsarbete -3 000 -1,3 %
Sjukvård och omsorg -4 000 -0,6 %
Försäljning -6 000 -1,4 %
Teknikyrken -4 000 -1,9 %
Restaurang och service -8 000 -2,6 %
Administrativa yrken -20 000 -2,6 %
Lärare -3 000 -1,0 %
Jordbruk, skogsbruk och fiske -1 000 -1,2 %
Transport -4 000 -2,2 %
Byggnads- och anläggningsarbete -14 000 -6,1 %
Tillverkningsarbete -60 000 -12,8 %
Källa: Arbetsförmedlingen
Effekten av recessionen har i synnerhet slagit hårt mot län med en stor industrisektor eftersom nedgången inom just industrin är den djupaste sedan början av 1990-talet. Exempel är Västra Götaland, Jönköping, Kronoberg, Blekinge, Gävleborg och Västerbotten. Denna utveckling fortsätter också under det närmaste året vilket innebär att många industriyrken kommer att få en mycket hög arbetslöshetsnivå. Den strukturella arbetslösheten stiger påtagligt i de industritäta länen eftersom många av de förlorade industrijobben inte kommer tillbaka. När industrin åter börjar nyrekrytera är sannolikheten stor att kompetenskraven höjs och i första hand efterfrågas då andra och mer kvalificerade yrkesarbetare. Under 2009 och 2010 dras även län med en stor tjänstesektor in i lågkonjunkturen genom den offentliga sektorns neddragning (till följd av tappade skatteintäkter och dåligt skötta upphandlingar). Exempel är Stockholm, Göteborg, Östersund och Uppsala. Dessa neddragningar väntas slå särskilt hårt mot skogslänen och i synnerhet mot de små glesbygdskommunerna (i t ex Jämtland).
Det här betyder att det största antalet lediga jobb kommer att finnas inom bland annat handel, service, restaurang, data samt hälso- och sjukvård i landets starkaste och mest befolkningstäta tillväxtregioner. De regionala skillnaderna i läget på arbetsmarknaden inom olika yrken kommer att öka under de närmaste åren genom att rekryteringsläget kan förväntas skilja sig stort mellan olika branscher/yrken och lokala arbetsmarknader. På sikt är ett minskat intresse för längre teknik- och datautbildningar både en möjlighet och ett problem. Det har inneburit att antalet utbildningsplatser dragits ned och riskerar att innebära en omfattande brist på arbetskraft på fem till tio års sikt. Kortsiktigt väntas färre rekryteringar behöva göras inom hälso- och sjukvårdsyrken samt inom t ex läraryrken. Läget är dock betydligt bättre inom dessa yrken jämfört med yrken inom mer konjunkturkänsliga delar av privata näringslivet. Behovet av personal blir nämligen relativt stort genom många pensioneringar.
Tillgången på arbetssökande inom hälso- och sjukvårdsyrken varierar därtill mellan olika yrken och bedöms inte bli tillräcklig stor inom en del yrken som kräver specialiserad högskoleutbildning. Det sammanhänger främst med för få utbildningsplatser i förhållande till behoven på arbetsmarknaden och regionala skillnader. Arbetslösheten förblir därför på en låg nivå för flera yrken på högskolenivå. Några exempel är läkare, psykologer, tandläkare och specialistutbildade sjuksköterskor. Arbetsmarknadsläget försvagas samtidigt för lägre utbildade vårdbiträden, undersköterskor och skötare. Inom lärarområdet minskar sysselsättningen totalt sett, vilket främst beror på att antalet barn temporärt minskar inom gymnasieskolan samt inom grundskolans högstadium. Efterfrågan på lärare blir störst avseende förskollärare, grundskollärare inom de lägsta årskurserna och yrkeslärare inom gymnasieskolan. På längre sikt växer dock behoven på lärare inom hela grundskolan genom ökade barnkullar och pensionsavgångar.
Arbetsförmedlingen har tagit fram en rapport om arbetsmarknadsläget (2009-06-26) utifrån bedömd efterfrågan av olika yrkeskategorier under det närmsta året. Denna rapport redovisar ett s k bristindex, vilket är ett viktat medelvärde av landets arbetsförmedlingsområdens bedömningar för yrket, där bedömningarna indexerats enligt följande: 1=stort överskott på arbetssökande;2=visst överskott på sökande; 3=balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft; 4=viss brist på sökande och 5=stor brist på sökande. Detta index ger oss därför ytterligare vägledning för fortsatt jobb- och karriärplanering:
Brist/ efterfrågan på arbetskraft:
Läkare 4,13, Operationssjuksköterskor 4,10, Sjuksköterskor, psykiatrisk vård 4,01 Lantmätare 4,00,Maskinbefäl, fartyg 4,00, Förskollärare 3,99, Gymnasielärare i yrkesämnen 3,93, Röntgensjuksköterskor 3,84,Akutsjuksköterskor 3,82, Distriktssköterskor 3,78, VVS-ingenjör 3,75, Kockar 3,73, Tandläkare 3,71,
Styckare 3,70, Geriatriksjuksköterskor 3,69, Barnsjuksköterskor 3,68, Slaktare 3,64, Specialpedagoger 3,64, Civilingenjörer, elkraft 3,63, Revisorer 3,59, Kranförare 3,56, Barnmorskor 3,55, Redovisningsekonomer 3,49, Fritidspedagoger 3,46, Företagssäljare 3,43, Lastbilsmekaniker 3,42, Konditorer 3,41, Psykologer 3,38, Isoleringsmontörer 3,38, Bagare 3,37, Civilingenjörer, bygg och anläggning 3,37, Elingenjörer och eltekniker 3,31, Låssmed 3,30, GIS-ingenjör 3,30, Glasmästare/glastekniker 3,29, Optiker 3,28, Tandhygienister 3,28, Byggnadsplåtslagare 3,27, IT-strateg, IT-analytiker 3,26, Sjuksköterskor (grundutbildade) 3,26, Driftmaskinister 3,26, Systemerare/programmerare 3,25, Programmerare 3,66, Systemerare, systemutvecklare 3,66, Civilingenjörer, elektronik och teleteknik 3,25, Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 3,25,
VVS-montörer 3,25, Kriminalvårdare 3,23, Socialsekreterare 3,23, Kuratorer 3,23, Smeder 3,23, Lackerare 3,23, Anläggningsmaskinförare 3,23, Civilingenjörer, maskin 3,22, Apotekare 3,22,Dietister 3,20, Logoped 3,20 , Biståndsbedömare 3,17,Transportledare/-planerare 3,15 ,Telefonförsäljare 3,14,Ingenjörer och tekniker inomgruvteknik och metall 3,13, Universitets- och högskolelärare 3,12, Polismän 3,10, Logistiker 3,09, Tunnplåtslagare exkl.byggnadsplåtslagare 3,08, Studie- och yrkesvägledare 3,08, Veterinär 3,07, Bilmekaniker 3,07, Tandsköterskor 3,07, Gymnasielärare i historia, samhällskunskap 3,07, Gymnasielärare i matematik 3,07,
Gymnasielärare i språk 3,07, Gymnasielärare naturvetenskapliga ämnen 3,07, Läkarsekreterare 3,05, Flygledare 3,04, Djuruppfödare/djurskötare 3,04, Lantmästare 3,03, Barista/kaffebartender 3,03, Grovplåtslagare 3,02, Bussförare 3,02, Maskinreparatörer 3,02, Bartenders 3,02, Styr- och reglertekniker 3,02, Skogsmästare 3,01, Civilingenjörer, gruvteknikoch metallurgi 3,01,
Balans/visst överskott på arbetssökande:
Arbetsterapeuter 3,00, Brandmän 3,00, Agronomer 3,00, Fartygsbefäl 3,00, Fysiker 3,00,Förare av skogsmaskiner 3,00, Lokförare 3,00, Skogsarbetare 3,00, Takmontörer 3,00, Taxiförare 3,00,Tågmästare 3,00 , Biomedicinska analytiker 3,00 , Sjukgymnaster 2,99 ,Maskiningenjörer ochmaskintekniker 2,99, Jägmästare 2,99 ,Gymnasielärare i praktiskaestetiska ämnen 2,96, Ingenjörer och tekniker inom elektronik och tele 2,95, Verktygsmakare 2,94, Golvläggare 2,94 ,Gruvarbetare 2,92,Gymnasielärare i allmänna ämnen 2,92, Speditör 2,92,Receptarier 2,91,Frisörer 2,89 Betongarbetare 2,89, Guld- och silversmeder 2,87, Anläggningsarbetare 2,86,Försäkringstjänstemän 2,84,Servitörer 2,83,Fotvårdsspecialister 2,83,Skötare och vårdare 2,81,Miljö- och hälsoskyddsinspektör 2,80, Jurister 2,79 ,Behandlingsassistenter 2,79, Plattsättare 2,79,Väktare 2,79,Inköpare 2,77,Fritidsledare 2,75,Gjutare 2,73,Arkitekter 2,70,Målare 2,69, Servicetekniker, IT 2,68,Processoperatörer, kemisk basindustri 2,67,Resebyråtjänstemän 2,67, Tidningsdistributörer 2,64,Banktjänstemän 2,62,Datatekniker (nätverkstekniker) 2,62, Maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror 2,62,Elmontörer 2,61, Svetsare 2,61,Ekonomiassistenter/löneassistenter 2,61, Fastighetsmäklare 2,60,Personliga assistenter 2,59,Linjemontör elkraft 2,58,Civilingenjörer, kemi 2,58, Trädgårdsarbetare 2,58, Bibliotekarier 2,57, Laboratorieingenjörer 2,55,Flygmekaniker 2,55, Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 2,55, Installationselektriker 2,55,CNC-operatörer 2,51, Maskinoperatörer, kemisk industri 2,51,Brevbärare 2,50,Kemiingenjörer och kemitekniker 2,50,Geologer 2,50,Kemister 2,50, Grundskollärare, inriktning mot tidigare år 2,48, Piloter 2,48,Murare 2,47, Personaltjänstemän 2,46, Lastbils- och långtradarförare 2,45, Processoperatörer , trä- pappersoch massaindustri 2,44, Hudterapeuter 2,43, Grundskollärare, inriktning mot senare år 2,41,Renhållnings- och återvinningsarbetare 2,39, Flygvärdinnor 2,38,Utredare i offentlig förvaltning 2,34, Friskvårdkonsulent (friskvård) 2,31, Verkstadsmekaniker 2,29, Marknadsanalytiker, marknadsförare 2,29,Maskinoperatörer, trävaruindustri 2,28,Organisationsutvecklare 2,28, Värdepappersmäklare 2,27,Maskinoperatörer, livsmedelsindustri 2,27, Journalister 2,27, Massörer 2,24, Undersköterskor 2,23,Parkarbetare 2,23, Informatörer 2,23, Fotograf 2,22, Processoperatörer vid stål- och metallverk 2,18, Samhälls- och språkvetare 2,16, Fastighetsskötare 2,15, Bilförsäljare 2,13, Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 2,13, Godshanterare, expressbud 2,13,Träarbetare 2,10, Montörer, el- och teleutrustning 2,07,Grovarbetare inom bygg och anläggning 2,04.
Stort överskott på arbetssökande:
Matroser 2,00, Köks- och restaurangbiträden 1,99, Biologer 1,98, Reseledare 1,98, Vaktmästare 1,95, Truckförare 1,89, Administratör/sekreterare 1,88,Städare/lokalvårdare 1,86, Fordonsmontörer 1,83, Receptionister 1,81, Försäljare, dagligvaror 1,80, Vårdbiträden 1,77, Barnskötare 1,76, Försäljare, fackhandel 1,72, Montörer, metall, gummi och plast 1,65, Lagerarbetare 1,56
Om du önskar finna mer detaljerade yrkesprognoser kan du hitta dem i Arbetsförmedlingens vägledningsapplikation: Yrkeskompassen. Yrkeskompassen erbjuder med sin länkning till SCB utsikter, trender och prognoser för olika utbildningsgrupper. Tillgång och efterfrågan på arbetskraft inom olika yrkeskategorier prognostiseras här fram ända till år 2030.
Eliazon ger vägledning om arbetsmarknadens villkor, behov, krav och omvandling i en dynamisk och föränderlig marknadsekonomi. Vi rehabiliterar människor tillbaka till businesspreferens, arbetsmarknad eller företag och kan hjälpa till med direktmatchning mot de lediga jobb som finns samt arbetsgivarnas olika förväntningar i t ex platsannonser. Därtill stöder vi anställda, ledning och företag i omställningsarbete, outplacement och svåra beslut och situationer och förbättrar arbetsklimatet, det ekonomiska utfallet och effektiviteten av olika rehabiliteringsinsatser på arbetsplatser. Vi erbjuder alltid en effektiv framtidsorienterad vägledning till människor som söker jobb. Kontakta mig vid ytterligare intresse för frågor avseende jobb, arbete och personlig karriärutveckling, så berättar jag mer.
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
*Tillgången på lediga jobb minskar 2009 och 2010.
*Det finns stora lokala och regionala skillnader.
*Det finns en svacka inom teknik och data men gott om jobb längre fram.
*Bristyrken finns inom vissa yrkesområden som hälso- och sjukvård samt pedagogik.
*Det finns många lediga jobb, men en kraftigt ökad konkurrens inom försäljning och service.
*Det har uppstått en starkt försämrad och bekymmersam arbetsmarknad för administratörer, ekonomer, samhällsvetare, personaltjänstemän och kontorister.
*Det råder en markant lägre efterfrågan på arbetskraft inom byggsektorn.
*Kraftiga fall i sysselsättningen inom tillverkningsyrken.
För 2009 beräknas antalet rekryteringar till cirka 1 miljon och för 2010 beräknas antalet till ca 900 000. Det kan jämföras med att det förekom sammanlagt ca 1,3 miljon rekryteringar 2008. Åren 2011 och 2012 bedöms antalet rekryteringar åter kunna öka något. Sysselsättningen beräknas komma att minska med 260 000 personer åren 2009 och 2010. Nedgången väntas bli bred och för år 2010 kommer sysselsättningen att minska inom samtliga yrkesområden. Störst nedgång väntas liksom år 2009 inom tillverkningsyrken följt av administrativa yrken.
Tabell. Förändring av sysselsatta inom yrkesområden för år 2009,
antal och procentuell förändring
Yrkesområde Antal personer Procent
Datayrken 2 000 + 1,3 %
Ledningsarbete -3 000 -1,3 %
Sjukvård och omsorg -4 000 -0,6 %
Försäljning -6 000 -1,4 %
Teknikyrken -4 000 -1,9 %
Restaurang och service -8 000 -2,6 %
Administrativa yrken -20 000 -2,6 %
Lärare -3 000 -1,0 %
Jordbruk, skogsbruk och fiske -1 000 -1,2 %
Transport -4 000 -2,2 %
Byggnads- och anläggningsarbete -14 000 -6,1 %
Tillverkningsarbete -60 000 -12,8 %
Källa: Arbetsförmedlingen
Effekten av recessionen har i synnerhet slagit hårt mot län med en stor industrisektor eftersom nedgången inom just industrin är den djupaste sedan början av 1990-talet. Exempel är Västra Götaland, Jönköping, Kronoberg, Blekinge, Gävleborg och Västerbotten. Denna utveckling fortsätter också under det närmaste året vilket innebär att många industriyrken kommer att få en mycket hög arbetslöshetsnivå. Den strukturella arbetslösheten stiger påtagligt i de industritäta länen eftersom många av de förlorade industrijobben inte kommer tillbaka. När industrin åter börjar nyrekrytera är sannolikheten stor att kompetenskraven höjs och i första hand efterfrågas då andra och mer kvalificerade yrkesarbetare. Under 2009 och 2010 dras även län med en stor tjänstesektor in i lågkonjunkturen genom den offentliga sektorns neddragning (till följd av tappade skatteintäkter och dåligt skötta upphandlingar). Exempel är Stockholm, Göteborg, Östersund och Uppsala. Dessa neddragningar väntas slå särskilt hårt mot skogslänen och i synnerhet mot de små glesbygdskommunerna (i t ex Jämtland).
Det här betyder att det största antalet lediga jobb kommer att finnas inom bland annat handel, service, restaurang, data samt hälso- och sjukvård i landets starkaste och mest befolkningstäta tillväxtregioner. De regionala skillnaderna i läget på arbetsmarknaden inom olika yrken kommer att öka under de närmaste åren genom att rekryteringsläget kan förväntas skilja sig stort mellan olika branscher/yrken och lokala arbetsmarknader. På sikt är ett minskat intresse för längre teknik- och datautbildningar både en möjlighet och ett problem. Det har inneburit att antalet utbildningsplatser dragits ned och riskerar att innebära en omfattande brist på arbetskraft på fem till tio års sikt. Kortsiktigt väntas färre rekryteringar behöva göras inom hälso- och sjukvårdsyrken samt inom t ex läraryrken. Läget är dock betydligt bättre inom dessa yrken jämfört med yrken inom mer konjunkturkänsliga delar av privata näringslivet. Behovet av personal blir nämligen relativt stort genom många pensioneringar.
Tillgången på arbetssökande inom hälso- och sjukvårdsyrken varierar därtill mellan olika yrken och bedöms inte bli tillräcklig stor inom en del yrken som kräver specialiserad högskoleutbildning. Det sammanhänger främst med för få utbildningsplatser i förhållande till behoven på arbetsmarknaden och regionala skillnader. Arbetslösheten förblir därför på en låg nivå för flera yrken på högskolenivå. Några exempel är läkare, psykologer, tandläkare och specialistutbildade sjuksköterskor. Arbetsmarknadsläget försvagas samtidigt för lägre utbildade vårdbiträden, undersköterskor och skötare. Inom lärarområdet minskar sysselsättningen totalt sett, vilket främst beror på att antalet barn temporärt minskar inom gymnasieskolan samt inom grundskolans högstadium. Efterfrågan på lärare blir störst avseende förskollärare, grundskollärare inom de lägsta årskurserna och yrkeslärare inom gymnasieskolan. På längre sikt växer dock behoven på lärare inom hela grundskolan genom ökade barnkullar och pensionsavgångar.
Arbetsförmedlingen har tagit fram en rapport om arbetsmarknadsläget (2009-06-26) utifrån bedömd efterfrågan av olika yrkeskategorier under det närmsta året. Denna rapport redovisar ett s k bristindex, vilket är ett viktat medelvärde av landets arbetsförmedlingsområdens bedömningar för yrket, där bedömningarna indexerats enligt följande: 1=stort överskott på arbetssökande;2=visst överskott på sökande; 3=balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft; 4=viss brist på sökande och 5=stor brist på sökande. Detta index ger oss därför ytterligare vägledning för fortsatt jobb- och karriärplanering:
Brist/ efterfrågan på arbetskraft:
Läkare 4,13, Operationssjuksköterskor 4,10, Sjuksköterskor, psykiatrisk vård 4,01 Lantmätare 4,00,Maskinbefäl, fartyg 4,00, Förskollärare 3,99, Gymnasielärare i yrkesämnen 3,93, Röntgensjuksköterskor 3,84,Akutsjuksköterskor 3,82, Distriktssköterskor 3,78, VVS-ingenjör 3,75, Kockar 3,73, Tandläkare 3,71,
Styckare 3,70, Geriatriksjuksköterskor 3,69, Barnsjuksköterskor 3,68, Slaktare 3,64, Specialpedagoger 3,64, Civilingenjörer, elkraft 3,63, Revisorer 3,59, Kranförare 3,56, Barnmorskor 3,55, Redovisningsekonomer 3,49, Fritidspedagoger 3,46, Företagssäljare 3,43, Lastbilsmekaniker 3,42, Konditorer 3,41, Psykologer 3,38, Isoleringsmontörer 3,38, Bagare 3,37, Civilingenjörer, bygg och anläggning 3,37, Elingenjörer och eltekniker 3,31, Låssmed 3,30, GIS-ingenjör 3,30, Glasmästare/glastekniker 3,29, Optiker 3,28, Tandhygienister 3,28, Byggnadsplåtslagare 3,27, IT-strateg, IT-analytiker 3,26, Sjuksköterskor (grundutbildade) 3,26, Driftmaskinister 3,26, Systemerare/programmerare 3,25, Programmerare 3,66, Systemerare, systemutvecklare 3,66, Civilingenjörer, elektronik och teleteknik 3,25, Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 3,25,
VVS-montörer 3,25, Kriminalvårdare 3,23, Socialsekreterare 3,23, Kuratorer 3,23, Smeder 3,23, Lackerare 3,23, Anläggningsmaskinförare 3,23, Civilingenjörer, maskin 3,22, Apotekare 3,22,Dietister 3,20, Logoped 3,20 , Biståndsbedömare 3,17,Transportledare/-planerare 3,15 ,Telefonförsäljare 3,14,Ingenjörer och tekniker inomgruvteknik och metall 3,13, Universitets- och högskolelärare 3,12, Polismän 3,10, Logistiker 3,09, Tunnplåtslagare exkl.byggnadsplåtslagare 3,08, Studie- och yrkesvägledare 3,08, Veterinär 3,07, Bilmekaniker 3,07, Tandsköterskor 3,07, Gymnasielärare i historia, samhällskunskap 3,07, Gymnasielärare i matematik 3,07,
Gymnasielärare i språk 3,07, Gymnasielärare naturvetenskapliga ämnen 3,07, Läkarsekreterare 3,05, Flygledare 3,04, Djuruppfödare/djurskötare 3,04, Lantmästare 3,03, Barista/kaffebartender 3,03, Grovplåtslagare 3,02, Bussförare 3,02, Maskinreparatörer 3,02, Bartenders 3,02, Styr- och reglertekniker 3,02, Skogsmästare 3,01, Civilingenjörer, gruvteknikoch metallurgi 3,01,
Balans/visst överskott på arbetssökande:
Arbetsterapeuter 3,00, Brandmän 3,00, Agronomer 3,00, Fartygsbefäl 3,00, Fysiker 3,00,Förare av skogsmaskiner 3,00, Lokförare 3,00, Skogsarbetare 3,00, Takmontörer 3,00, Taxiförare 3,00,Tågmästare 3,00 , Biomedicinska analytiker 3,00 , Sjukgymnaster 2,99 ,Maskiningenjörer ochmaskintekniker 2,99, Jägmästare 2,99 ,Gymnasielärare i praktiskaestetiska ämnen 2,96, Ingenjörer och tekniker inom elektronik och tele 2,95, Verktygsmakare 2,94, Golvläggare 2,94 ,Gruvarbetare 2,92,Gymnasielärare i allmänna ämnen 2,92, Speditör 2,92,Receptarier 2,91,Frisörer 2,89 Betongarbetare 2,89, Guld- och silversmeder 2,87, Anläggningsarbetare 2,86,Försäkringstjänstemän 2,84,Servitörer 2,83,Fotvårdsspecialister 2,83,Skötare och vårdare 2,81,Miljö- och hälsoskyddsinspektör 2,80, Jurister 2,79 ,Behandlingsassistenter 2,79, Plattsättare 2,79,Väktare 2,79,Inköpare 2,77,Fritidsledare 2,75,Gjutare 2,73,Arkitekter 2,70,Målare 2,69, Servicetekniker, IT 2,68,Processoperatörer, kemisk basindustri 2,67,Resebyråtjänstemän 2,67, Tidningsdistributörer 2,64,Banktjänstemän 2,62,Datatekniker (nätverkstekniker) 2,62, Maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror 2,62,Elmontörer 2,61, Svetsare 2,61,Ekonomiassistenter/löneassistenter 2,61, Fastighetsmäklare 2,60,Personliga assistenter 2,59,Linjemontör elkraft 2,58,Civilingenjörer, kemi 2,58, Trädgårdsarbetare 2,58, Bibliotekarier 2,57, Laboratorieingenjörer 2,55,Flygmekaniker 2,55, Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 2,55, Installationselektriker 2,55,CNC-operatörer 2,51, Maskinoperatörer, kemisk industri 2,51,Brevbärare 2,50,Kemiingenjörer och kemitekniker 2,50,Geologer 2,50,Kemister 2,50, Grundskollärare, inriktning mot tidigare år 2,48, Piloter 2,48,Murare 2,47, Personaltjänstemän 2,46, Lastbils- och långtradarförare 2,45, Processoperatörer , trä- pappersoch massaindustri 2,44, Hudterapeuter 2,43, Grundskollärare, inriktning mot senare år 2,41,Renhållnings- och återvinningsarbetare 2,39, Flygvärdinnor 2,38,Utredare i offentlig förvaltning 2,34, Friskvårdkonsulent (friskvård) 2,31, Verkstadsmekaniker 2,29, Marknadsanalytiker, marknadsförare 2,29,Maskinoperatörer, trävaruindustri 2,28,Organisationsutvecklare 2,28, Värdepappersmäklare 2,27,Maskinoperatörer, livsmedelsindustri 2,27, Journalister 2,27, Massörer 2,24, Undersköterskor 2,23,Parkarbetare 2,23, Informatörer 2,23, Fotograf 2,22, Processoperatörer vid stål- och metallverk 2,18, Samhälls- och språkvetare 2,16, Fastighetsskötare 2,15, Bilförsäljare 2,13, Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 2,13, Godshanterare, expressbud 2,13,Träarbetare 2,10, Montörer, el- och teleutrustning 2,07,Grovarbetare inom bygg och anläggning 2,04.
Stort överskott på arbetssökande:
Matroser 2,00, Köks- och restaurangbiträden 1,99, Biologer 1,98, Reseledare 1,98, Vaktmästare 1,95, Truckförare 1,89, Administratör/sekreterare 1,88,Städare/lokalvårdare 1,86, Fordonsmontörer 1,83, Receptionister 1,81, Försäljare, dagligvaror 1,80, Vårdbiträden 1,77, Barnskötare 1,76, Försäljare, fackhandel 1,72, Montörer, metall, gummi och plast 1,65, Lagerarbetare 1,56
Om du önskar finna mer detaljerade yrkesprognoser kan du hitta dem i Arbetsförmedlingens vägledningsapplikation: Yrkeskompassen. Yrkeskompassen erbjuder med sin länkning till SCB utsikter, trender och prognoser för olika utbildningsgrupper. Tillgång och efterfrågan på arbetskraft inom olika yrkeskategorier prognostiseras här fram ända till år 2030.
Eliazon ger vägledning om arbetsmarknadens villkor, behov, krav och omvandling i en dynamisk och föränderlig marknadsekonomi. Vi rehabiliterar människor tillbaka till businesspreferens, arbetsmarknad eller företag och kan hjälpa till med direktmatchning mot de lediga jobb som finns samt arbetsgivarnas olika förväntningar i t ex platsannonser. Därtill stöder vi anställda, ledning och företag i omställningsarbete, outplacement och svåra beslut och situationer och förbättrar arbetsklimatet, det ekonomiska utfallet och effektiviteten av olika rehabiliteringsinsatser på arbetsplatser. Vi erbjuder alltid en effektiv framtidsorienterad vägledning till människor som söker jobb. Kontakta mig vid ytterligare intresse för frågor avseende jobb, arbete och personlig karriärutveckling, så berättar jag mer.
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)