En pillerburk på skolbänken

Är den svarta pedagogiken åter på
frammarch inom den svenska skolan?

-          ett humbug inom naturvetenskapen ?

I grunden är jag utbildad förvaltningssocionom och började min yrkeskarriär i primärkommunen på 70-talet med att hjälpa människor att få materiella saker och behov som bostäder, förskolor, skolor och industrilokaler, förvaltningshus och servicehus för äldre, tillgodosedda. Arkitektur och ingenjörskunskaper skapar goda förutsättningar för människors liv inom detta samhällsområde men byggnadskonsten och den materiella välfärden inrymde människor som jag själv ville lära mig mer om. Jag fick ett erbjudande om att gå psykologutbildningen i mitten på 80-talet och antog erbjudandet. Teoretiskt så skolades jag inom psykologins område på två av landets mest ansedda universitet (Lund resp. Umeå). Praktiskt så lärde jag mig psykologins gränser på en rättspsykiatrisk institution för gravt kriminaliserade psykiatripatienter (Sidsjöns sjukhus Sundsvall). Här insåg jag att sjukvården är den plats man hamnar på (helt avskuren från vardagslivets realiteter och trivialiteter) när man inte längre är mottaglig för psykologiska eller pedagogiska problemlösningar av livspusslet. Jag noterade även att alla dessa trasiga människor varit som du eller jag, och en gång fått lära sig något i hemmet eller skolan. Märkliga psykosociala uppväxtvillkor och bemötanden (Se även min bok PERSPECTIVAE) hade gjort dem annorlunda på sätt att samhället nu bekostade dem nästan ett par miljoner kronor varje år enbart för att uppehålla deras dagliga liv. Sagt och gjort vände jag sjukvården och det diagnostiska sjukvårdstänkandet med dess grundantagande om att ”alla har en diagnos” ryggen, för att i stället som privat entreprenör kunna livnära mig och arbeta förebyggande med psykologiska och pedagogiska metoder inom utbildningsväsendet, arbetsförmedling, företagshälsovård och i en egen privat praktik.

Åren går. Människor jag möter får relativt bra effekter av mina arbetsmetoder och ansträngningar att hjälpa dem när livet kärvat ihop sig. Oftast kan de jag möter gå vidare i sina liv utan att fastna mer kroniskt i sjukvårdssystemet med dess inslag av ifågasatt och ohälsosam droganvändning (se t.ex Whitaker, Robert - Pillerparadoxen). Friställd från sjukvårdstänkandets instrumentella däggdjursinställning till människan (Ja, vi är alla djur, men inte helt ociviliserade eller i en bur!), kan jag efterhand lära ut att psykologin sitter mer i vår ordanvändning, kommunikationen och ömsintheten i våra möten, än i en hjärna som anses innehålla diverse infekterade och kategoriserade spöken! Jag kan demokratiskt öppet kritisera sjukvården för det sistnämda, men också visa psykologins alternativ och möjligheter inom mer vardagsnära livsområden.

Landstingen går på knäna ekonomiskt. Det befolkningsmässigt rätt lilla landstinget i Jämtland är länets största arbetsgivare och omsätter trots fåtalet boende i länet drygt en miljard kronor skattemedel årligen. Många människor i en nödställd situation skulle enligt mitt förmenande kunna bli hjälpt av så mycket pengar men, min bild av landstinget efter 20 år som privat vårdentreprenör inom psykologin i länet är tyvärr allvarligt svärtad och grumlad. Landstinget drivs mycket illa och av en homeopatiskt influerad kuria, på sätt att revisorerna inte ens vill tillstyrka ansvarsfrihet för verksamheten. Personalen säger upp sig själv, omplaceras eller sjukskrivs p.g.a inlåsningseffekter på arbetsmarknaden och långvariga stressjukdomar. Bemanningskostnader och kostnader för pensionsavsättningar skenar. Administratörer kan få remarkabla affektutbrott vid telefonsamtal, ägnar sin tid åt återkommande lönedrivande omorganisationer och ombyggnationer, beviljar konkurerande bisysslor, för ”svart dagbok” av sekretessbelagda handlingar och inriktar ansträngningar av säkerhetsarbete mot kritiker fristående organisationen, baktalar och jagar bort privata vårdentreprenörer, övertalar, erbjuder samarbetsavtal och manipulerar entreprenörers uppdragsgivare till hastigt oöverlagda aktiviteter och långtgående beslut. Märkliga sedvanefrämmande villkor har förekommit vid upphandling och tjänstetillsättningar. Vid granskning, ifrågasättande och frågor utövas en strategisk ostracism med undvikande av att t.ex besvara telefonpåringningar.

Sjukvården och inte minst primärvården och den kroppsliga akutsjukvården fungerar trots knappa ekonomiska resurser och stora kostsamma bemannigsproblem hyfsat bra utifrån min horisont. Landstingets ekonomiska tillskott och buffert i Jämtlands läns landsting liksom i övriga landsting i landet ligger troligen i att man måste göra ett nödvändigt Alexanderhugg i sin organisation där man inte bör dra sig för att i en snabb reform helt hugga bort hela den del av verksamheten som idag präglas av, om inte ren charlatism så åtminstone, ett mycket ifrågasatt pseudoaktigt vetenskapligt stöd, inkompetent ingenjörskonst och kanske ett fullständigt humbug inom självaste naturvetenskapen: Psykiatri, habiliteringsverksamhet samt barn- och ungdomspsykiatrin. Trots mina remisser till de här instanserna har jag upplevt att de tillfört mycket lite av mervärde till t.ex skolor och föräldrar under åren. Utbyggnaden av s.k. psykosociala team har heller inte tillfört så mycket samhällsnytta (vilket utvecklingen av psykiska sjukdomar visar) utan har tvärtom snedvridit konkurrensen och det saknas därtill helt forskningsstöd för att en offentligt finasierad terapi fungerar bättre mot att du själv bekostar din egen terapi genom en försäkring eller lika gärna direkt ur din egen ficka.

Efter 35 års arbete med mänskliga behov  varav 20 års arbete som barn- och ungdomspsykolog har jag belönats med ett omdöme att varna för den svarta pedagogikens princip[1] som genom ett intensifierat och okritiskt samarbete Skola+BUP,  riskerar att få ett allt starkare fotfäste eller genomslag både inom skolorganisationer och psykiatrin i landet. Det är mycket tveksamt, troligen lagstridigt och inte minst sorgligt om nödvändigt stöd i skolan villkoras med att skolbarn tvingas att ta med en pillerburk och en diagnos i pannan till sin skolbänk för att överhuvudtaget få lagstadgad hjälp mot sina skolsvårigheter.

Om du som förälder och vårdnadshavare önskar utreda ditt barns svårigheter via sjukvården är det vidare rimligt att fundera över några ytterligare brydsamma frågor. Sätt dig i ditt barns ställe. Skulle du själv vilja gå igenom en omfattande psykologisk utredning, där allt om dig noggrant penetreras och journalförs? Vilket omdöme om beslutet är det troligt att ditt barn återför till dig senare när barnet själv kommer upp i vuxenlivet? Har föreslagen testadministratör erforderlig kompetens, tid, vana och erfarenhet för en korrekt uttolkning av resultatet inkl. upprättande och uppföljning av åtgärdsprogram? Betänk även långsiktiga stigmatiserande effekter (t.ex i vänkrets och ekonomiskt/socialt liv, humör, självkänsla, motivation osv.) och konsekvenser av beslutet (t.ex framtida utbildning, körkort, förutsättningar i arbetslivet, långtidsverkan av medicinering på inre organ och kroppsligt homeostatiskt system).

Torbjörn Eliazon

Entreprenör

F.d skolpsykolog

---

[1] Begrepp från Miller, Alice,  ’Riv Tigandets Mur’, Wahlström & Widstrand. Stockholm, 1991

En skola för bildning.

Skålans skola - Jämtland

Pedagogisk uttolkning av elev och elevgruppers specifika inlärningsbehov kräver tid, speciell läggning, kompetens och inte sällan, exakt kunskap och mycket lång erfarenhet. Undervisning och skola har en inneboende komplexitet som gör att man brottas med många olika frågeställningar dagligen t.ex:

Vad betyder det i den konkreta pedagogiken (för den faktiska inlärningstilen hos eleven) och den dagliga undervisningssituationen att t.ex en skolpsykolog eller BUP konstaterarat att en elev lider av en specifik funktionsnedsättning (t.ex ADHD/ADD) eller visar sig ha mer generella visuospatsiala eller verbala inlärningssvårigheter?

Hur kan och ska den enskilde läraren eller lärarkollegiet pedagogiskt hantera en avvägning mellan å ena sidan betygskriterier i läroplanen och å andra sidan en myndighetsutövning enl. Skollagen som erbjuder andra tolkningsutrymmen (t.ex stipulerat hänsynstagande till den s.k. Pysparagrafen eller Undantagsbestämmelsen?

Trygghet, kontinuitet, lugn, studiero, entydiga och klara spelregler är nödvändiga ingredienser i en skola med ett större och ett mer intellektualiserande bildningsperspektiv. En sådan kunskapsinhämtning kräver mer tidsmässigt utrymme för eftertanke, utveckling genom självreflekterande processer och stabilare organisatoriska ramar och strukturer. Det kan t.ex gälla god ekonomi, former för föräldramedverkan, ämneskunnig och bra lämpad inspirerande, förebildlig och självständig personal samt goda handledningsmöjligheter och pedagogiskt entusiasmerande chefer.

Hur ska skolpersonal pedagogiskt hantera och förhålla sig till problem som gäller brist på likställdhet, social segregation och politiskt kortsiktiga rävspel, hugskottsliknande förändringsförslag baserat på populism och personligt tyckande i stället för beprövad erfarenhet, ny forskning och vetenskap, plötsligt påkomna ekonomiska sparbeting, desauverande kritik eller en påkommen reformiver som ofta föreläggs skolan och undervisningen?

De här frågorna saknar svart-vita enkla lösningar som överbudsmässigt ofta kastas fram i t.ex den aktuella valdebatten. De rör i stället oftast vid intrikata situationsanpassade ställningstaganden som kräver långsiktigt och kontinuerligt samarbete, fortsatt begrundan mellan olika professioner och yrkesgrupper inom skolan i tillägg av en vettig kvalitetsstyrning (t.ex läroplaner och etikdokument) även efter valdagen. Kanske är det möjligt att själva kommunaliseringen i sig släppte lös ett för fritt högljutt folkligt spekulativt bildningsförakt och ett politiskt tyckande och käbbel om skolan som egentligen bara undergrävt förutsättningarna för kompetens, kontinuerlig professionalism och ett fokus på barn och lärande som en livslång vetgirig utvecklings- och identifikationsprocess. Kanske bör Skolverkets mer övergripande förvaltningsansvar stärkas till ett faktiskt och mer reellt utövat huvudmannaskap för hela skolväsendet i landet.

 

Torbjörn Eliasson

Leg.psykolog/socionom

Casinoskolan...eller världens bästa skola?

Media beskriver den svenska skolan idag i termer av kaos och larmrapporterna duggar tätt samtidigt som de politiska partierna vill bli ägare av skolfrågan inför ett kommande riksdagsval. Men "Världens bästa skola" är knappast ett Casino för snabba klipp eller Quick-fix lösningar. Delvis så tycker jag att den här paniken i skolfrågan behöver nyanseras ganska kraftigt med att vi överlag ända har en förhållandevis välfungerande och mycket bra skola i Sverige med en mycket hög kompetens. Det gäller oavsett om huvudmannen ska vara t.ex. statlig eller kommunal. Här följer dock några andra förbättringsområden som jag finner det mer rimligt att diskutera och som jag noterat att man kan överväga i mitt mångåriga arbete som skolpsykolog, men utan att man direkt krånglar till allting igen med dyrbara reformer för en skola i behov av mer arbetsro.

1.       Bristen och okunskapen om tillämpningen av Skollagens undantagsbestämmelser i kombination med en traditionell fundamentalistisk bokstavstolkning av betygskriterier hos betygssättande lärare (som inte önskar betecknas eller anklagas som ”flummiga” i politisk slagordsretorik) försämrar markant de officiella skolresultaten. Denna ”fundamentalism” riskerar skapa en skola färgat av ett strängare ”svart-vitt” tänkande, brist på nyansering och en lärmiljö som på förhand stressar, diskvalificerar och undandrar motivation och lust hos både de svagaste eleverna inom skolan men även hos de mer särbegåvade d.v.s de riktigt högt begåvade individerna.

2.       Den nya betygsskalan och betygskriterierna idag följer inte alls längre en standardiserad normalfördelningskurva, vilket får till följd att skolan idag (statistiskt sett) inte längre är eller kan anses vara en skola för alla. Det här betyder även att mycket begåvningspotential idag går helt förlorad och kanske även problematiseras felaktigt och i onödan. Betygskriterierna behöver givetvis därför ses över och anpassas rimligare till normalbefolkningen.

3.       Svensk skola har en fantastisk övertro på ny teknik och underskattar ämnesövergripande de grundläggande färdigheternas betydelse för inlärningen (lyssnade, läs- och skrivfärdigheter t. ex skrivstilsträning). Idag kan därför många ungdomar på högstadium och gymnasiet t.ex inte ens skriva sin namnteckning (med en tränad skrivstil) riktigt.

4.       Politiskt käbbel, negativism, brist på tillit, kontinuitet och långsiktighet desauverar värdet på kunskapsbildningen och en lagstiftning och organisatorisk struktur som i sig är fullt tillräcklig och välfungerande (bortsett från lönebildning och en arbetsmarknadspolitisk försörjningskris vad gäller rekrytering av kompetens).

5.       Bristande prioriteringar i myndighetsutövning, t ex oövervägda stängningsbeslut av skolor, i stället för rådgivande stödinsatser till skolor i behov av extra åtgärdsförslag, implementering och uttolkning av ny lagstiftning och svårtolkade föreskrifter, handledning och krishjälp bör mer övervägas.

 

Torbjörn Eliasson

Leg.psykolog/socionom

Träning vid läs- och skrivsvårigheter

Barn med avkodningssvårigheter t ex dyslexi kan nu lära sig att läsa bättre. Ulrika Wolff, docent och specialpedagog inom institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs Universitet sammanfattar här en intressant metod för en ökad fonemisk medvetenhet:

Skolstart - om skolan och tillväxt

Skolan har att möta barns förundran och intresse för framtid och omvärld i en rad stora kritiska frågor. Hur man hanterar och lägger tonvikten i pedagogiken påverkar därför både den enskildes lust att ta emot undervisning som den tillväxt och samhällsutveckling vi förtjänar.

För den generation av människor som idag gått i pension och generationerna före dem, var inte skolan en självklar rättighet. Teoretisk fördjupning och skolning ansågs förbättra en persons livsmöjligheter, generellt och i stort. Skolbildningen skulle utsira sunda och bättre karaktärsdrag, förfina och förädla det bästa hos människan, så att det öppnade upp andra perspektiv och möjligheter till en bra och hälsosam personlig utveckling.

Utbildningen skulle också (och här är medaljens baksida) innebära bättre möjligheter till rikedom, förmögenhetstillväxt och konsumtion.
”Köttbergsgenerationen” blev så till den milda grad fartblinda och giriga av vad kunskapssamhället gett dem i ökad tillväxt och konsumtion att man i brist på måtta och sans åt tills man sprack (Jmf. Monty Python`s Mr Creosote*). Baksmällan av det här tydliggörs idag av en rad tråkiga effekter i form av konvulsioner inom samhällets olika strukturer som; förstoppade hierarkier, ekonomisk härdsmälta i den västeuropeiska och nordamerikanska ekonomin, miljökatastrofer, sinande råvarutillgångar, arbetslöshet, identitetskriser och nya missbruksformer inom familjebildningens område, sekteristiskt våld och återkommande kravaller och försök till ungdomsuppror.

Att den skola och utbildning som skulle ha gjort oss klokare ledde fram till en sådan pervers överkonsumtion, dumdristig girighet och en ibland rätt trist och djurliknande maktkamp om tolkningsföreträdet i samhället, innebär inte att vi ska vägra gå till skolan eller inte delta i skolan och dess pedagogiska arbete (som många ungdomar tyvärr gör, när skolan förlorar rollen som förmedlare av en trovärdig vettig kunskap som möter dagens förundran över hur världen ser ut).

Tvärtom blir det idag ännu viktigare att i och via skolan lära ut mänsklig sans, måttfullhet, förfining, interaktion, informationshantering, kommunikation och en sund personlighetsutveckling med beaktande av olika och komplimenterande könsroller. Det är viktigare än någonsin i kunskapssamhället, att generera ny kunskap, uppfodra ny talang och börja om (utan att överbetona enskilda frågeställningar eller uppgifter).

Vi måste idag peka ännu mer mot skolans roll som vägledare i hur våra teoretiska kunskaper ska brukas och användas och inte minst framhålla och understryka skolans värde och kraftfullhet som påverkare av en samhällsinriktning. Här har alla inom skolan något att tillföra, lära ut och ge. Gå därför till skolan var dag och lär dig stå ut och hantera en värld som synbart ser ut att falla samman! Gå till skolan och använd varenda timme av kunskapsförmedling. Lär dig, att vi hanterar ibland bäst kriser med ytterligare utbildning, mer kunskap och just genom att vi blandar om i kortleken en gång till och börjar om. Tillväxten finns och blommar ut igen i någon form, men genom skolan.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

*Psst..Mr är inte en förkortning av ordet mag-ister! DS.

Ny skollag och svart pedagogik

Hur påverkar utökade betygskriterier, nationella prov och psykometriska mått och utredningar studiemotivation, positiv utveckling, entusiasm och arbetsglädje i skolan? Kommer en ny föreslagen skollag att pressa skolorna i landet till nya utbildningsmässiga stordåd eller till en kommunalekonomisk ättestupa och kunskapsmässig härdsmälta? Innebär förslaget till ny skollag att rektor, lärare och elevhälsan under hot om vitesföreläggande och skolnedläggelser tvingas in i en förstärkt repressiv roll som social polis inom uppfostrans område och som förstahandsinformatörer till sociala och psykiatriska myndigheter? Frågorna och många fler reser sig som delvis berättigade utifrån en av Utbildningsdepartementet föreslagen ny skollag presenterad under sommarlovet 2009 med tänkt giltighet från den 1 juli 2011.

Den gällande skollagen (1985:1100) trädde i kraft den 1 juli 1986. Den är i sin tur resultatet av en främst redaktionell översyn av 1962 års skollag. Lagen har ändrats vid mer än ett sjuttiotal tillfällen sedan 1986. Många inom skolan idag tycks överens om att nuvarande Skollag behöver moderniseras genom att bättre anpassas till ett målstyrt skolväsende och till den ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun. Målstyrningen ska förtydligas och det kommunala ansvaret för utbildningens kvalitet och likvärdighet ska göras ännu tydligare. Den nya skollagen med föreslagen giltighet från den 1 juli 2011, omfattar all utbildning från förskola till och med vuxenutbildning.

Förslagen från skollagsberedningen och Utbildningsdepartementet innebär enligt dem själva bl a

Rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare stärks genom att betydligt fler beslut än idag kan överklagas. Som exempel kan nämnas beslut om åtgärdsprogram och beslut om att neka en elev i kommunal skola viss skolplacering med hänsyn till att detta skulle medföra betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen. Därutöver kommer beslut om skolskjuts att kunna överklagas genom så kallat förvaltningsbesvär, vilket innebär en bredare prövning av beslutet jämfört med den laglighetsprövning enligt kommunallagen som är möjlig idag.

Utredningsskyldighet för rektorer och skärpta krav på skolans elevhälsa (skolhälsovården).

Krav införs på att elevhälsan förutom skolläkare och sjuksköterska, även ska omfatta tillgång till psykolog och kurator. Skollagsberedningen föreslår bestämmelser om en samlad elevhälsa inom förskoleklassen, de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Den personal som finns för elevhälsans insatser ska ha adekvat utbildning, som svarar mot elevernas behov av insatser.

I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De mer generellt inriktade uppgifterna där elevhälsans medverkan är viktig rör elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund som t.ex. arbetet mot kränkande behandling och undervisningen om tobak, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning m.m. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor. I stället för dagens hälsokontroll skall det modernare och bättre begreppet hälsobesök användas i den nya lagen. Ordet hälsobesök förmedlar bättre syftena bakom elevhälsan, dvs. att vara förebyggande och hälsofrämjande. Genom att det införs en tydlig utredningsskyldighet när en elev är i behov av särskilt stöd, försvinner behovet av begreppet elevvård och elevvårdskonferens ur skolförfattningarna. Skärpta krav på tillgång till SYV innebär även att alla elever i grund-, grundsär-, special-, same-, gymnasie- och gymnasiesärskolan samt kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare ska erbjudas studie- och yrkesvägledning.

Många elever stöter någon gång under sin skoltid på svårigheter och behöver under en kortare tid särskilda stödåtgärder. Andra elever behöver stöd kontinuerligt under hela skoltiden på grund av sjukdom, sociala problem, funktionshinder eller svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen av andra orsaker. I vissa fall kan en elev uppvisa andra problem i skolsituationen. Nya bestämmelser om en tydlig utredningsskyldighet om behov av särskilt stöd kommer att finnas i den nya skollagen. Det finns ingen definition av begreppet behov av särskilt stöd i lagen. Det är heller inte möjligt att i lagtext närmare definiera vilka förutsättningar som ska finnas för att stöd ska ges i skolarbetet. Bestämmelserna måste därför bli allmänt hållna och knytas till ett ansvar för skolan att utreda elevens stödbehov.

Utredningsskyldigheten innebär: Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Läraren är m a o skyldig att anmäla till rektor om det kan befaras att en elev inte kommer att nå kunskapskraven. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Utredningsskyligheten gäller även elever som lätt når kunskapskraven eller har speciella talanger som har rätt att få en individanpassad undervisning och uppmuntran att nå ännu längre. Under utredningen ska samråd ske med företrädare för elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska hon eller han ges sådant stöd. För elever i grund-, grundsär-, same-, special- och gymnasieskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att nå kunskapskraven. Elever i förskoleklass eller fritidshem kan behöva stöd för att förebygga svårigheter för eleven att uppnå skolans mål i ett senare skede. Därför föreslås att bestämmelserna om särskilt stöd i 3 kap. även ska gälla för förskoleklass och fritidshem. Bestämmelser om utredningsskyldighet och särskilt stöd kommer också att gälla gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Mer hjälp och stöd och rätt att överklaga åtgärdsprogram.

För tidig upptäckt av behov av åtgärdsprogram för särskilt stöd föreslås bedömningar av nationella prov, goda rutiner för hur personalen ska rapportera till rektor, bra rutiner för hantering av klagomål mot skolan från elever och vårdnadshavare, individuella utvecklingsplaner och löpande utvecklingssamtal. Åtgärdsprogrammet ska utgå från elevens behov, elevens styrkor och svårigheter och en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. Elevens och hennes eller hans vårdnadshavares syn på skolsituationen och förslag till tänkbara lösningar ska också vägas in. Programmet ska omfatta elevens hela skolsituation. Om eleven vistas i fritidshem, kan programmet även omfatta åtgärder under vistelsen där. Det är således viktigt att lägga fokus på hela studiemiljön och inte enbart på den enskilda elevens svårigheter. Åtgärderna ska vara av både kortsiktig och långsiktig karaktär. De ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav och vara möjliga att följa upp och utvärdera. Det bör också framgå vem som är ansvarig för att stödinsatserna genomförs, följs upp och utvärderas.

Rektor ansvarar för att en utredning genomförs, även om någon annan utses att genomföra utredningen. Samråd ska ske med personal från elevhälsan, om det inte anses uppenbart obehövligt. Elevhälsan har i sin nya roll ett vidare ansvar för förebyggande och hälsofrämjande arbete. Beroende på problemens art varierar dock behovet av samarbete t.ex. med den medicinska delen av elevhälsan. Det är väsentligt att det finns lokalt utformade rutiner för rektors samråd med elevhälsopersonalen. Om rektor efter utredningen konstaterar att det inte föreligger något behov av att upprätta ett åtgärdsprogram ska även detta formellt beslutas och dokumenteras. Detta är viktigt eftersom lagberedningen samtidigt föreslår att beslut om åtgärdsprogram och därmed också beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram ska kunna överklagas.

Innehållet i ett åtgärdsprogram eller beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram ska kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. En viktig del i nämndens prövning ska vara kvaliteten på den utredning eller det förfarande som lett fram till ett beslut att upprätta åtgärdsprogram eller inte. Nämnden kan inte genom sin överprövning ge förslag om vad åtgärdsprogrammet ska innehålla, men däremot ha en uppfattning om att eleven borde ges stöd i en annan omfattning eller i en annan form. Nämnden ska därför kunna fastställa eller upphäva beslutet men inte sätta ett annat beslut i det ursprungliga beslutets ställe. Rektor, eller den som rektor gett i uppdrag att utföra en viss uppgift, ska som tidigare nämnts även fatta ett beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram, om utredningen visar att detta inte behövs. Även ett sådant beslut bör enligt Skollagsberedningen kunna överklagas.

Andra viktiga förändringar i den nya skollagen innebär i korthet:

 Stärkt valfrihet för elever med funktionsnedsättning.
 Möjlighet att gå ett extra år. Skolplikten förlängs ett år för bl.a. elever som gått om en årskurs eller börjat skolan ett år senare.
 Stärkta rättigheter för föräldrar med barn i särskolan genom bl a skärpta regler om utredning inför beslut om mottagande i särskolan.
 Alla skolor ska följa kurs- och läroplaner.
 Timplanen bevaras.
 Garanterad undervisningstid ska även gälla friskolor.
 Möjlighet för friskolor att överklaga ”skolpengen”.
 Friskolor ska erbjuda SYV, elevhälsa och skolbibliotek.
 Friskolor får inte avvisa elever med funktionsnedsättning (om kommunen erbjuder bidrag).
 Rektor ska vara pedagogisk ledare i friskolor.
 Skärpta sanktioner, innebär att Skolinspektionens möjligheter att bedriva en tydlig och effektiv tillsyn förbättras genom möjligheten att vitesförelägga både offentliga och enskilda huvudmän samt vidta andra sanktioner. Skolinspektionen får ett tydligt lagstöd för sin tillsyn i skollagen. En sanktionstrappa införs där ambitionen är att så långt som möjligt ha lika sanktioner mot kommuner och mot fristående skolor.
 Sanktionerna innebär även att Skolinspektionen kan själv rätta till missförhållanden, dra in tillstånd för skolor som gång på gång missköter sig samt omedelbart stänga av skolor.
 Möjlighet att visa ut en elev ur klassrummet.
 Kvarsittning behålls, möjlighet till försittning.
 Möjligt att tillfälligt stänga av en grundskolelev.
 En förbättrad integration eftersträvas med en avskaffad befrielse av ”hänsyn till elevens speciella inställning och hemmiljö”, att Skolinspektionen får granska friskolors bidrag, samt att all bidragsberättigad undervisning uttalas vara icke-konfessionell.
 Möjlighet att starta särskilda profilklasser med intagningstester införs, för begåvade elever som behöver eller vill ha extra stimulans. Förbudet mot intagningstester tas bort.
 Förskolan blir en egen skolform.
 Stärkt rätt till förskoleplats inom fyra månader (vite).
 Begreppet förskolechef införs i skollagen med samma krav på behörighet som för rektorer.
 Skolmaten ska vara näringsriktig.
 Kvalitetsredovisningen och den kommunala skolplanen avskaffas.
 Skärpta krav på tillgång till skolbibliotek innebär att alla elever, oavsett om de går i en kommunal eller fristående skola, ska ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även särskolor, specialskolor och sameskolor.
 Godkända betyg får inte läsas upp på komvux.
 Utredningar om flexibel skolstart och möjlighet att överklaga betyg.


Några invändningar, reflektioner och kommentarer
Analysen av skolans svårigheter idag verkar mer korrekt övertänkt än föreslagna lösningar i förslaget, byggda på t ex otydlig ansvarsuppdelning (i skola-föräldra-ansvar), politisk populism, kvasivetenskaplig och ovederhäftig kunskap, hörsägen och s k survey-baserad forskning. Med föreslagna insatser sammantaget riskerar skolans inriktning allvarligt t ex omformas från att vara en samhällsinstitution för pedagogisk glädje, nyfikenhet och utbildning, till att bli ytterligare en bastilj för tvångsåtgärder, problemfokusering och psykologiskt navelskåderi, åtgärdsprogram och behandlingsarbete.

Det goda och det bästa är inte alltid samma sak. Utredarna har på ett uppenbart positivt sätt hörsammat att ökade psykologiska besvär och yttringar som inlärningssvårigheter, familjeproblem, relationsproblem, livsstilsfrågor fått stort fäste och genomslag i många skolors verksamhet. Det innebär inte att det är korrekt eller ens behandlingstekniskt vettigt att det är i skolan och ett skolans ansvar att komma till rätta med aktuell problematik och frågeställningar. Elevhälsan bör m a o inte förstärkas för att dessa frågeställningar ökat, utan eventuellt i sådant fall (om vi antar att skolan har ett delansvar) för att finna vägarna att förvisa dessa ökande psykologiska frågeställningar (och i många fall vanföreställningar) till mer privata arenor utanför den berörda skolans ram (t ex som i Danmark där privat verksamma psykologer och kurativ personal anlitas för att på ett mer diskret sätt lösa upp spörsmål av mer intrikat, personlig och privat natur – utanför skolan).

Det aktuella förslaget, med skarpa krav på huvudmannen för skolan att bedriva löpande utvecklingssamtal (för att bevaka goda och trygga uppväxtvillkor??!) upprätta individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram innebär troligen att skolan skjuter sig själv djupt i foten (som utbildningsministern Jan Björklund som antagit och lagt fram skolberedningens förslag). Föreslagen inriktning för elevhälsan mot generellt inriktade uppgifter som värdegrundsfrågor, arbete mot kränkande behandling och undervisning om tobaksbruk, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning kan fortsättningsvis också studeras via Folkhälsoinstitutets (FHI) och SCB:s statistiska undersökningar, men är fortfarande ytterst för privata familjeangelägenheter och mer korrekt ett fortsatt ansvar för elevernas föräldrar att begrunda.

De flesta lärare i den svenska skolan vill vara lärare och pedagoger och inte substituerande föräldrar (föreslagen lagstiftning förstärker den senare rollen). Föräldrar vill fortsatt betros sitt föräldraskap. Skolinspektion bör inte agera polis, domare och bödel, utan har hellre att agera som goda och erfarna vägvisare i en mildare och mer trygg (hackordning) beslutshierarki. Om en skola (eller dess lagstiftare, lagstiftning, rutiner eller regler) förlorar tillit och devalverar personal och föräldrarnas integritet och ansvar, riskerar den i tillägg ökad misstro och en skolkritisk hållning som inte befrämjar någon elevs studieglädje eller utbildning.

Jag har arbetat med människor i 30 år och specifikt med skolpsykologi/barnpsykologi under halva denna tid. Den nu föreslagna skollagen andas för mycket av halvt militaristiska pekpinnar, storebrorsattityder, repression, tvång och en svart mörk aggressiv pedagogik, som visar för lite prov på hur skolan faktiskt kan återta auktoritet byggd på samvaro i tillit, lustfylld pedagogik, väckt nyfikenhet, entusiasm, intresse och motivation på lärande och undervisning.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Läs, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se

Hitta lediga jobb

Enligt Arbetsförmedlingens senaste bedömning av arbetsmarknaden för perioden maj 2009 till maj 2010 har det blivit betydligt mycket svårare att hitta lediga jobb. Arbetsförmedlingens dystra prognoser sammanfattas i att:

*Tillgången på lediga jobb minskar 2009 och 2010.
*Det finns stora lokala och regionala skillnader.
*Det finns en svacka inom teknik och data men gott om jobb längre fram.
*Bristyrken finns inom vissa yrkesområden som hälso- och sjukvård samt pedagogik.
*Det finns många lediga jobb, men en kraftigt ökad konkurrens inom försäljning och service.
*Det har uppstått en starkt försämrad och bekymmersam arbetsmarknad för administratörer, ekonomer, samhällsvetare, personaltjänstemän och kontorister.
*Det råder en markant lägre efterfrågan på arbetskraft inom byggsektorn.
*Kraftiga fall i sysselsättningen inom tillverkningsyrken.

För 2009 beräknas antalet rekryteringar till cirka 1 miljon och för 2010 beräknas antalet till ca 900 000. Det kan jämföras med att det förekom sammanlagt ca 1,3 miljon rekryteringar 2008. Åren 2011 och 2012 bedöms antalet rekryteringar åter kunna öka något. Sysselsättningen beräknas komma att minska med 260 000 personer åren 2009 och 2010. Nedgången väntas bli bred och för år 2010 kommer sysselsättningen att minska inom samtliga yrkesområden. Störst nedgång väntas liksom år 2009 inom tillverkningsyrken följt av administrativa yrken.

Tabell. Förändring av sysselsatta inom yrkesområden för år 2009,
antal och procentuell förändring
Yrkesområde Antal personer Procent
Datayrken 2 000 + 1,3 %
Ledningsarbete -3 000 -1,3 %
Sjukvård och omsorg -4 000 -0,6 %
Försäljning -6 000 -1,4 %
Teknikyrken -4 000 -1,9 %
Restaurang och service -8 000 -2,6 %
Administrativa yrken -20 000 -2,6 %
Lärare -3 000 -1,0 %
Jordbruk, skogsbruk och fiske -1 000 -1,2 %
Transport -4 000 -2,2 %
Byggnads- och anläggningsarbete -14 000 -6,1 %
Tillverkningsarbete -60 000 -12,8 %

Källa: Arbetsförmedlingen

Effekten av recessionen har i synnerhet slagit hårt mot län med en stor industrisektor eftersom nedgången inom just industrin är den djupaste sedan början av 1990-talet. Exempel är Västra Götaland, Jönköping, Kronoberg, Blekinge, Gävleborg och Västerbotten. Denna utveckling fortsätter också under det närmaste året vilket innebär att många industriyrken kommer att få en mycket hög arbetslöshetsnivå. Den strukturella arbetslösheten stiger påtagligt i de industritäta länen eftersom många av de förlorade industrijobben inte kommer tillbaka. När industrin åter börjar nyrekrytera är sannolikheten stor att kompetenskraven höjs och i första hand efterfrågas då andra och mer kvalificerade yrkesarbetare. Under 2009 och 2010 dras även län med en stor tjänstesektor in i lågkonjunkturen genom den offentliga sektorns neddragning (till följd av tappade skatteintäkter och dåligt skötta upphandlingar). Exempel är Stockholm, Göteborg, Östersund och Uppsala. Dessa neddragningar väntas slå särskilt hårt mot skogslänen och i synnerhet mot de små glesbygdskommunerna (i t ex Jämtland).

Det här betyder att det största antalet lediga jobb kommer att finnas inom bland annat handel, service, restaurang, data samt hälso- och sjukvård i landets starkaste och mest befolkningstäta tillväxtregioner. De regionala skillnaderna i läget på arbetsmarknaden inom olika yrken kommer att öka under de närmaste åren genom att rekryteringsläget kan förväntas skilja sig stort mellan olika branscher/yrken och lokala arbetsmarknader. På sikt är ett minskat intresse för längre teknik- och datautbildningar både en möjlighet och ett problem. Det har inneburit att antalet utbildningsplatser dragits ned och riskerar att innebära en omfattande brist på arbetskraft på fem till tio års sikt. Kortsiktigt väntas färre rekryteringar behöva göras inom hälso- och sjukvårdsyrken samt inom t ex läraryrken. Läget är dock betydligt bättre inom dessa yrken jämfört med yrken inom mer konjunkturkänsliga delar av privata näringslivet. Behovet av personal blir nämligen relativt stort genom många pensioneringar.

Tillgången på arbetssökande inom hälso- och sjukvårdsyrken varierar därtill mellan olika yrken och bedöms inte bli tillräcklig stor inom en del yrken som kräver specialiserad högskoleutbildning. Det sammanhänger främst med för få utbildningsplatser i förhållande till behoven på arbetsmarknaden och regionala skillnader. Arbetslösheten förblir därför på en låg nivå för flera yrken på högskolenivå. Några exempel är läkare, psykologer, tandläkare och specialistutbildade sjuksköterskor. Arbetsmarknadsläget försvagas samtidigt för lägre utbildade vårdbiträden, undersköterskor och skötare. Inom lärarområdet minskar sysselsättningen totalt sett, vilket främst beror på att antalet barn temporärt minskar inom gymnasieskolan samt inom grundskolans högstadium. Efterfrågan på lärare blir störst avseende förskollärare, grundskollärare inom de lägsta årskurserna och yrkeslärare inom gymnasieskolan. På längre sikt växer dock behoven på lärare inom hela grundskolan genom ökade barnkullar och pensionsavgångar.

Arbetsförmedlingen har tagit fram en rapport om arbetsmarknadsläget (2009-06-26) utifrån bedömd efterfrågan av olika yrkeskategorier under det närmsta året. Denna rapport redovisar ett s k bristindex, vilket är ett viktat medelvärde av landets arbetsförmedlingsområdens bedömningar för yrket, där bedömningarna indexerats enligt följande: 1=stort överskott på arbetssökande;2=visst överskott på sökande; 3=balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft; 4=viss brist på sökande och 5=stor brist på sökande. Detta index ger oss därför ytterligare vägledning för fortsatt jobb- och karriärplanering:

Brist/ efterfrågan på arbetskraft:
Läkare 4,13, Operationssjuksköterskor 4,10, Sjuksköterskor, psykiatrisk vård 4,01 Lantmätare 4,00,Maskinbefäl, fartyg 4,00, Förskollärare 3,99, Gymnasielärare i yrkesämnen 3,93, Röntgensjuksköterskor 3,84,Akutsjuksköterskor 3,82, Distriktssköterskor 3,78, VVS-ingenjör 3,75, Kockar 3,73, Tandläkare 3,71,
Styckare 3,70, Geriatriksjuksköterskor 3,69, Barnsjuksköterskor 3,68, Slaktare 3,64, Specialpedagoger 3,64, Civilingenjörer, elkraft 3,63, Revisorer 3,59, Kranförare 3,56, Barnmorskor 3,55, Redovisningsekonomer 3,49, Fritidspedagoger 3,46, Företagssäljare 3,43, Lastbilsmekaniker 3,42, Konditorer 3,41, Psykologer 3,38, Isoleringsmontörer 3,38, Bagare 3,37, Civilingenjörer, bygg och anläggning 3,37, Elingenjörer och eltekniker 3,31, Låssmed 3,30, GIS-ingenjör 3,30, Glasmästare/glastekniker 3,29, Optiker 3,28, Tandhygienister 3,28, Byggnadsplåtslagare 3,27, IT-strateg, IT-analytiker 3,26, Sjuksköterskor (grundutbildade) 3,26, Driftmaskinister 3,26, Systemerare/programmerare 3,25, Programmerare 3,66, Systemerare, systemutvecklare 3,66, Civilingenjörer, elektronik och teleteknik 3,25, Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 3,25,
VVS-montörer 3,25, Kriminalvårdare 3,23, Socialsekreterare 3,23, Kuratorer 3,23, Smeder 3,23, Lackerare 3,23, Anläggningsmaskinförare 3,23, Civilingenjörer, maskin 3,22, Apotekare 3,22,Dietister 3,20, Logoped 3,20 , Biståndsbedömare 3,17,Transportledare/-planerare 3,15 ,Telefonförsäljare 3,14,Ingenjörer och tekniker inomgruvteknik och metall 3,13, Universitets- och högskolelärare 3,12, Polismän 3,10, Logistiker 3,09, Tunnplåtslagare exkl.byggnadsplåtslagare 3,08, Studie- och yrkesvägledare 3,08, Veterinär 3,07, Bilmekaniker 3,07, Tandsköterskor 3,07, Gymnasielärare i historia, samhällskunskap 3,07, Gymnasielärare i matematik 3,07,
Gymnasielärare i språk 3,07, Gymnasielärare naturvetenskapliga ämnen 3,07, Läkarsekreterare 3,05, Flygledare 3,04, Djuruppfödare/djurskötare 3,04, Lantmästare 3,03, Barista/kaffebartender 3,03, Grovplåtslagare 3,02, Bussförare 3,02, Maskinreparatörer 3,02, Bartenders 3,02, Styr- och reglertekniker 3,02, Skogsmästare 3,01, Civilingenjörer, gruvteknikoch metallurgi 3,01,


Balans/visst överskott på arbetssökande:
Arbetsterapeuter 3,00, Brandmän 3,00, Agronomer 3,00, Fartygsbefäl 3,00, Fysiker 3,00,Förare av skogsmaskiner 3,00, Lokförare 3,00, Skogsarbetare 3,00, Takmontörer 3,00, Taxiförare 3,00,Tågmästare 3,00 , Biomedicinska analytiker 3,00 , Sjukgymnaster 2,99 ,Maskiningenjörer ochmaskintekniker 2,99, Jägmästare 2,99 ,Gymnasielärare i praktiskaestetiska ämnen 2,96, Ingenjörer och tekniker inom elektronik och tele 2,95, Verktygsmakare 2,94, Golvläggare 2,94 ,Gruvarbetare 2,92,Gymnasielärare i allmänna ämnen 2,92, Speditör 2,92,Receptarier 2,91,Frisörer 2,89 Betongarbetare 2,89, Guld- och silversmeder 2,87, Anläggningsarbetare 2,86,Försäkringstjänstemän 2,84,Servitörer 2,83,Fotvårdsspecialister 2,83,Skötare och vårdare 2,81,Miljö- och hälsoskyddsinspektör 2,80, Jurister 2,79 ,Behandlingsassistenter 2,79, Plattsättare 2,79,Väktare 2,79,Inköpare 2,77,Fritidsledare 2,75,Gjutare 2,73,Arkitekter 2,70,Målare 2,69, Servicetekniker, IT 2,68,Processoperatörer, kemisk basindustri 2,67,Resebyråtjänstemän 2,67, Tidningsdistributörer 2,64,Banktjänstemän 2,62,Datatekniker (nätverkstekniker) 2,62, Maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror 2,62,Elmontörer 2,61, Svetsare 2,61,Ekonomiassistenter/löneassistenter 2,61, Fastighetsmäklare 2,60,Personliga assistenter 2,59,Linjemontör elkraft 2,58,Civilingenjörer, kemi 2,58, Trädgårdsarbetare 2,58, Bibliotekarier 2,57, Laboratorieingenjörer 2,55,Flygmekaniker 2,55, Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 2,55, Installationselektriker 2,55,CNC-operatörer 2,51, Maskinoperatörer, kemisk industri 2,51,Brevbärare 2,50,Kemiingenjörer och kemitekniker 2,50,Geologer 2,50,Kemister 2,50, Grundskollärare, inriktning mot tidigare år 2,48, Piloter 2,48,Murare 2,47, Personaltjänstemän 2,46, Lastbils- och långtradarförare 2,45, Processoperatörer , trä- pappersoch massaindustri 2,44, Hudterapeuter 2,43, Grundskollärare, inriktning mot senare år 2,41,Renhållnings- och återvinningsarbetare 2,39, Flygvärdinnor 2,38,Utredare i offentlig förvaltning 2,34, Friskvårdkonsulent (friskvård) 2,31, Verkstadsmekaniker 2,29, Marknadsanalytiker, marknadsförare 2,29,Maskinoperatörer, trävaruindustri 2,28,Organisationsutvecklare 2,28, Värdepappersmäklare 2,27,Maskinoperatörer, livsmedelsindustri 2,27, Journalister 2,27, Massörer 2,24, Undersköterskor 2,23,Parkarbetare 2,23, Informatörer 2,23, Fotograf 2,22, Processoperatörer vid stål- och metallverk 2,18, Samhälls- och språkvetare 2,16, Fastighetsskötare 2,15, Bilförsäljare 2,13, Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 2,13, Godshanterare, expressbud 2,13,Träarbetare 2,10, Montörer, el- och teleutrustning 2,07,Grovarbetare inom bygg och anläggning 2,04.

Stort överskott på arbetssökande:
Matroser 2,00, Köks- och restaurangbiträden 1,99, Biologer 1,98, Reseledare 1,98, Vaktmästare 1,95, Truckförare 1,89, Administratör/sekreterare 1,88,Städare/lokalvårdare 1,86, Fordonsmontörer 1,83, Receptionister 1,81, Försäljare, dagligvaror 1,80, Vårdbiträden 1,77, Barnskötare 1,76, Försäljare, fackhandel 1,72, Montörer, metall, gummi och plast 1,65, Lagerarbetare 1,56

Om du önskar finna mer detaljerade yrkesprognoser kan du hitta dem i Arbetsförmedlingens vägledningsapplikation: Yrkeskompassen. Yrkeskompassen erbjuder med sin länkning till SCB utsikter, trender och prognoser för olika utbildningsgrupper. Tillgång och efterfrågan på arbetskraft inom olika yrkeskategorier prognostiseras här fram ända till år 2030.

Eliazon ger vägledning om arbetsmarknadens villkor, behov, krav och omvandling i en dynamisk och föränderlig marknadsekonomi. Vi rehabiliterar människor tillbaka till businesspreferens, arbetsmarknad eller företag och kan hjälpa till med direktmatchning mot de lediga jobb som finns samt arbetsgivarnas olika förväntningar i t ex platsannonser. Därtill stöder vi anställda, ledning och företag i omställningsarbete, outplacement och svåra beslut och situationer och förbättrar arbetsklimatet, det ekonomiska utfallet och effektiviteten av olika rehabiliteringsinsatser på arbetsplatser. Vi erbjuder alltid en effektiv framtidsorienterad vägledning till människor som söker jobb. Kontakta mig vid ytterligare intresse för frågor avseende jobb, arbete och personlig karriärutveckling, så berättar jag mer.


K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom