Behandling skapar mer skada än nytta

En forskargrupp från både McMaster University i Kanada och University of Virginia i USA slår nu larm om att ett betydligt restriktivare synsätt som beaktar läkaretikens Primum non nocere måste införas när det gäller förskrivning av antidepressiva läkemedel. Forskarna säger att läkemedlen gör mer skada än nytta

Miljontals människor (barn, unga och äldre) föreskrivs antidepressiva läkemedel och påverkas av dem varje år. Antidepressiv medicinering är den mest förskrivna behandlingen vid depression. Antidepressiva läkemedel kan också förskrivas till personer med subklinisk depression och många andra t.e.x dystymi, bipolär depression, schizoaffektiv störning, post psykotisk depression, generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom (med eller utan agorafobi), social fobi, missbruk, anorexi, bulimi, tvångstankar, posttraumatiska stressymtom, kroniska smärtsyndrom etc.

De flesta antidepressiva läkemedel är utformade för att påverka mekanismerna som reglerar signalsubstansen serotonin - ett evolutionärt gammal biokemiskt ämne som finns i växter, djur och svampar. Många neurologiska processer regleras av serotonin hos människor t.ex. aggression, humör och andra känslor, reproduktiv funktion och våra parningsbeteenden, uppmärksamhet och kognitiv utveckling, neuronal tillväxt och död, trombocytaktivering, koagulationsprocessen och elektrolyt balans.

Forskargruppen hävdar en princip inom evolutionärmedicinen som säger att om man stör evolutionärt skapade anpassningar så försämrar detta den biologiska funktionen. Eftersom serotonin reglerar många adaptiva processer kan antidepressiva medel därför få många negativa hälsoeffekter. Forskarna skriver bl.a: "The cumulative effects of antidepressants on the integrity of the brain and peripheral processes could shorten the lifespan considerably. The widely belief that antidepressant medications are both safe and effective was formed in the absence of adequate scientific verification." Ett annat exempel är att medans antidepressiva läkemedel är blygsamt effektiva för att minska depressiva symtom ökar de hjärnans känslighet för framtida depressiva episoder efter att de har upphört att verka. I motsats till en utbredd övertro på psykiatrin, vars forskningsresultat utger sig för att visa att antidepressiva läkemedel främjar neurogenes, måste man förstå att dessa antaganden är bristfyllda eftersom de alltid har använt en metod som i sig inte kan skilja mellan neurogenes och neuronal död. I själva verket så orsakar antidepressiva läkemedel en neuronal skada eller gör så att mogna nervceller återgår till ett omognare stadium. Det här förklarar även varför antidepressiva också orsakar nervcellernas s.k. apoptos eller programmerade död.

Antidepressiva läkemedel kan också orsaka allvarliga utvecklingsproblem, ha negativa effekter på sexualitet och kärleksliv samt ge en ökad risk för hyponatremi (lågt natrium i blodplasman), blödning, stroke och en för tidig död hos äldre. Forskarna stöder slutsatsen att "antidepressiva medel gör generellt mer skada än nytta" genom att störa ett antal adaptiva processer som regleras av serotonin. Det kan dock finnas särskilda villkor när läkemedlens användning är mer välmotiverat t.ex. vid cancersjukdom och återhämtning från stroke. Forskarna drar därför slutsatsen att det är välmotiverat med en förändrad praxis i det informerade samtycket som beaktar en betydligt större försiktighet vid förskrivning av antidepressiva läkemedel. Ta del av rapporten här.

Torbjörn K.A. Eliazon

Dåligt minne och glömska hos äldre

Aj då, glömde du nyårshälsningen!? Glömska, glömmer saker, dåligt minne och kom ihåg och liknande beskrivningar på kognitiva minnessvårigheter kan bero på ett flertal orsaker (t ex ångest, stress, depression, koncentrationsproblem, hormonella rubbningar, utveckling mot Alzheimers sjukdom eller andra demensformer, men t o m ingå som en del av de normala processerna i åldrandet). Åldrandets inverkan på minnet varierar påtagligt beroende på vilka minnesfunktioner som man avser. Vi psykologer pratar ofta om glömskan som bortfall i olika funktioner hos minnet (verbalt och visuellt arbetsminne, visuospatial igenkänning och återgivning, episodiskt och semantiskt långtidsminne, minnesprocesser, sammanbindning etc).

Flera longitudinella forskningsstudier (t ex av Lars Nygren och Lars-Göran Nilsson vid Betulaprojektet i Umeå och av Sherry Willis vid Pennsylvania University, Arthur Kramer vid Illinois University, Jerome Yesavage vid Stanford University samt Michael Marsiske vid University of Florida) visar på betydande individuella skillnader i hur kognition och minne försämras av hög ålder. Många väl utbildade äldre som idag använder god ekonomi till att skaffa sig ökad insikt och kunskap om vad de behöver, kan dock belönas med ett betydligt friskare liv, större självtillfredställande samt att kunna leva längre och mer innehållsrikt än tidigare generationer.

De äldres andel av befolkningen passerar nu de yngre. Människor som fyllt 65 år utgör snart över 20 procent av befolkningen, vilket innebär mer än en fördubbling sedan 1950. År 2040 väntas de äldre människorna utgöra en fjärdedel av hela den svenska befolkningen. Samhället, privat sektor och inte minst en offentlig sektor, måste därför leva upp till nya och högre förväntningar att anpassa sitt utbud av tjänster till de äldre människornas växande behov och efterfrågan, även på en bra hälsoutveckling inom kognitionens och tänkandets område. Glömskan är t ex inte en given bieffekt av ett naturligt åldrande, utan kan i många fall behöva utredas närmare och mer ingående.


När andelen äldre ökar insjuknar allt fler personer i demens. Det blir då allt viktigare att upptäcka demensutvecklingen i ett tidigt skede, eftersom nya mediciner hela tiden utvecklas för att bromsa insjuknandet. Inför verksamhetsåret 2010 erbjuder nu Eliazon därför ett helt nytt kognitivt batteri av vetenskapligt beprövade visuospatsiala tester och psykometriska screeninginstrument som vart och ett för sig, visat stor användbarhet att t ex tidigt upptäcka och predicera Alzheimers sjukdom (och även andra sjukdomar och hjärnskador), långt innan de kan avläsas vid t ex funktionella magnetkameraundersökningar (fMRI). Fördelen är bl a att man tidigt kan bedöma riskmarkörer för vissa tillstånd och undanröja oberättigad oro såväl hos den som genomgår utredningen som hos deras närstående och anhöriga. En nackdel kan vara att en valid och reliabel dikotomisering ökar kraven på resurser för ytterligare differentialdiagnostik, utredning och behandling.

Om personen som genomgår utredningen samtycker till det, kan testresultaten vidare ge aktuella företagsläkare, distriktsläkare och andra vårdgivare ytterligare differentialdiagnostiskt underlag vid svårbedömda diffusa symtom och tecken på ohälsa, med tillägg av en sannolikt tidigare remittering till neurologiska och geriatriska specialister samt förskrivning av uppbromsande behandlingsinsatser (t ex medicinering tidigarelagd i sjukdomsförloppet) för aktuella fall. Den psykometriska utvärderingen går relativt snabbt att administrera, och är en mycket kostnadseffektiv och en billig men bra psykohygienisk investering utan biverkningar för klienten. Testerna tillhandahålls på mottagningar i Östersund (Tidsbeställning tel. 063 - 10 32 50) och Göteborg (tel 031 - 711 20 50).

GOD HÄLSA + BRA MINNE =
GOTT NYTT ÅR - 2010!

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom