Få saker består. Det mesta i tillvaron förändras så småningom i ett slags fading-away; konsumeras, rostar, upplöses, förbrukas eller omvandlas. T om våra mer beständiga och långsiktiga relationer utvecklas, byter riktning och innehåll, tynar bort eller omtolkas med ett annat meningsbärande eller kanske nytt och mer beslöjat och vårdande innehåll. I livspusslets stress och av andra olika psykologiska och socioekonomiska variabler, lever människor ibland i en ökad förflackning av tilliten, förtroendet, intimiteten, kommunikationen och den bekräftande närheten i dessa viktigare och betydelsefullare relationer. Det kan gälla privat inom kärlekens områden eller offentligt, t ex inom skolan eller arbetslivet. I värsta fall, fastnar människan i en slags isolerad alienation och en allt större grad av oförmåga att verkligen kunna artikulera sina mest spontana begär, talanger, intressen, förmågor eller den ungdomliga hungern efter trygghet, tröst, lust, åtrå, glädje, mening, romans och livstillfredställelse, som vi alla har och delar. Önskan och den naturliga viljan till en ömsesidig känslomässig närhet, en trygg förbindelse och interpersonell relation med ljusa röster, vänlighet och komplimentaritet kan kännas bortflugen eller efterhand villfaren.
Den här erfarenheten kan väcka känslor av ensamhet, skam, förlägenhet, förnedring, desperation, nedstämdhet och otillräcklighet som även innebära svåra sexuella dysfunktioner (t ex sexmissbruk, nedsatt sexuell lust, anorgasmi, försämrad lubrikation, erektil dysfunktion, förtidig utlösning), lägre självkänsla, försämrat självförtroende, ångest, negativ stress och psykosomatiska svårigheter. Önskningar efter att genuint vilja ge och leverera sant menande prestationer, njutningsupplevelser, känna stolthet, kärlek, vänlighet, förtroende och tillit vänds till en motsats av irritation, tjat, sura miner, ifrågasättande, cynism, känslor av utnyttjande och kritiska invändningar mot ledsamt formulerade fantasier, missuppfattningar eller alltför orealistiska fysiologiska och psykologiska förväntningar.
Tillgängligheten till att återvinna sitt begär i de här sammanhangen är förstås inte enkel och delvis beroende av kontexten för den interpersonella interaktionen som omfattar bl a graden av kvalitet på t ex intimitet och känslornas unikt finstilta utsirling i ingångna relationer, delvis samverkande med en psykologisk och medicinsk hälsa, grad av självmedvetande, sexuella och kulturella sammanhang, kön, biologi, ålder, miljöfaktorer m.m. Begäret i dessa fall, återuppstår inte utav en uppmuntrande klapp på axeln att vederbörande bör tänka positivt eller rycka upp sig, lika lite som att det felaktigt förväxlas med urvattnade lycko- eller sjukvårdsbegrepp. Paradoxalt nog så har t ex behandling med serotoninhämmande antidepressiva läkemedel, sk SSRI-preparat en direkt motsatt och nedbrytande kontraproduktiv inverkan på begäret och dess ekonomi. Det är oftast helt omöjligt att exakt bedöma begärets utformning och mest optimala artikulation hos människor utan att först förstå, granska och utveckla kvaliteten på de villkor som hennes begär ingår i, kopplat bl a till hennes egna känslomässiga intimitetsvillkor, personliga integritet och övriga existentiella förutsättningar. Det viktiga att börja med för den som på det här sättet förlorat lusten för de nära och viktigaste frågorna i livet, är att kontakta någon som faktiskt förstår begärspsykologin och kan erbjuda en riktigt avvägd och anpassad hjälp. Hör därför av dig till oss, vi arbetar för att människor åter ska kunna brinna och verka som solen.
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Eliazon.net är en blogg för författaren Torbjörn K A Eliazon's personliga reflektioner, kommentarer & inlägg om aktuella omvärldshändelser och skeenden, nyhetsflöden, livsstil & hälsa. Besök även Facebooksidan : www.eliazon.eu. Ambitionen hos Eliazon är att på ett naturligt sätt förstå, verka och finnas i den vardag nära människorna, där mänsklig psykologi och kommunikation uppstår, pågår och ständigt blir till. Köp mina böcker här: http://www.NorthernWind.eu
Visar inlägg med etikett stress. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett stress. Visa alla inlägg
lördag 12 februari 2011
måndag 17 januari 2011
Unga till kropp och sinne.
Har du många bollar i luften? Program och åtgärder för stresshantering och regelbunden motion har många fördelar, inklusive möjligheten att det kan fördröja uppkomsten och konsekvenserna av åldrandet. Studier redovisade i British Journal of Sports Medicine (2010) av en grupp ”mindre aktiva” kvinnor (40–74 år), visar att 20 minuters motion som gör dig lite andfådd (d v s även lite ansträngande städning) – faktiskt kan förbättra välbefinnandet, din personliga stil och den psykiska hälsan.
Stresshanteringsprogram (med samma inslag av vad som i Sverige har kallats fysisk aktivitet på recept), som kombinerar regelbunden motion och fortlöpande väglednings- och samtalsstöd är mycket kostnadseffektiva och ger mycket positiva resultat jämfört med andra former av primärvårdsinsatser och fysisk träning i den internationella jämförelsen. Vid uppföljning av stödinsatser såg man betydande förbättringar i välbefinnande och fysisk aktivitet både vid 12 resp. 24 månader (p <0,01). Tyvärr visar forskning att 16-åriga ungdomar idag, i snitt har 10 procent sämre kondition i jämförelse med en motsvarande grupp för 20 år sedan. Det här gäller både killar och tjejer. Andra studier har visat att regelbunden träning i medelåldern gör att kroppen använder syret effektivare för att generera energi, vilket verkar fördröja det biologiska åldrandet med så mycket som 12 år. I tvillingstudier har forskare sett att de som är fysiskt aktiva på sin fritid förefaller biologiskt yngre än sina mindre motionsbenägna syskon.
De flesta vet idag att stresshantering och motion är kopplat till en lägre risk för utveckling av hjärtsjukdom, högt blodtryck, typ 2-diabetes och cancer, men nyare fynd visar dessutom på att inaktivitet i de här avseendena inte enbart gör människor mer sårbara för sjukdomar, utan att det faktiskt kan påskynda och snabba på själva åldrandet och åldrandeprocesserna. Forskarna har funnit att de s k telomererna, eller ändarna på kromosomerna i vårt DNA, förkortas snabbare i den icke förvärvsarbetande befolkningen vilket betyder att dessa människor får ett snabbare cellulärt åldrande.
Genom blodprov från mer än 2.000 tvillingar har forskare extraherat dessa tvillingars DNA. Det visade sig att de tvillingar som utövat minst fysisk träning (i genomsnitt bara 16 minuter i veckan) hade mycket kortare telomerer än de deltagare som utövat mest fysisk aktivitet (i genomsnitt 3 ½ timme per vecka), såsom löpning, tennis eller aerobics. De mest aktiva tvillingarnas telomerer var jämförbara i längd med en inaktiv person som var hela 10 år yngre! Stress och en stressfylld livssituation har visat sig ha motsvarande och kanske t o m större negativ inverkan på telomerlängden hos vårt DNA (se t ex Ohio State University (2007, September 20). Chronic Stress Can Steal Years From Caregivers' Lifetimes. ScienceDaily). Forskarna tror idag att människor som motionerar regelbundet härigenom parallellt borde se till att få en lika bra handledning och en mental träning i sin stresshantering. Stresshanteringen innebär att man skaffar sig en förbättrad kännedom och egenkontroll över sin egen unikt och individuellt sammansatta livssituation och det autonoma nervsystemets inverkan på den biologiska hälsan med olika psykologiska tekniker och interventioner (t ex omvärdering, rekonceptualisering, avslappningsövningar och förändrade kognitiva strategier/förhållningssätt).
Varje människa med alla olika celltyper och vävnader utvecklas från en första befruktad äggcell genom upprepade celldelningar. Den kompletta konstruktionsritningen, som är inskriven i vår arvsmassa, kopieras fullständigt innan varje celldelning, och det är här som telomererna blir betydelsefulla. I mitten av förra seklet stod det klart att arvsmassan utgörs av DNA-trådar i cellkärnan. DNA-trådarna är förpackade i kromosomerna som är 46 stycken hos människor. Nobelpristagarna, Hermann Muller (Medicinpriset 1946) och Barbara McClintock (Medicinpriset 1983), observerade tidigt att kromosomernas ändar, som av Muller döptes till telomerer, var speciella och särskilt stabila. En obesvarad fråga var på vilket sätt telomererna var annorlunda och vilken funktion de egentligen hade?
Telomerernas centrala roll för bevarandet av kromosomernas och arvsmassans stabilitet klargjordes senare av nobelpristagarna i medicin 2009. Elizabeth (Liz) Blackburn, Jack Szostak och Carol Greider fick nobelpriset för upptäckten av hur kromosomerna faktiskt skyddas av telomerer och enzymet telomeras. Blackburn och Szostak visade först telomerernas starkt skyddande funktion och hur denna är konserverad i hela utvecklingskedjan samt, återfinns i alla högre stående organismer inklusive människor. Blackburn och Carol Greider upptäckte sedan ett enzym som kan tillverka telomerens DNA. Det allra första beviset för detta enzyms existens kom på juldagen 1984. Enzymet fick namnet telomeras. Det visade sig vara helt unikt i sin uppbyggnad genom att det förlänger livslängden på kromosomen och består av en enzymatiskt aktiv proteinkomponent samt en RNA-komponent som mall för bildandet av nytt telomer-DNA. Kunskapen om telomerer och telomeras har därefter lett till viktiga insikter inom många olika områden, som stressforskning, åldrande, cancergåtans lösning, den fysiska aktivitetens betydelse osv.
En telomeren är m a o en mycket liten region med repetitiva DNA i slutet av en kromosom, som skyddar slutet av kromosomen från försämring vid kromosomens replikering. Vid replikering förmår cellen inte kopiera den yttersta änden på telomeren. Det innebär att för varje celldelning blir kromosomerna något kortare och äldre personer får alltså naturligt, något kortare kromosomer än yngre människor. Det har föreslagits att människan från början har en full uppsättning telomersekvens, dock är telomeraset deaktiverat och för varje DNA-replikation (celldelning) förkortas telomersekvensen med 50-100 nukleotider. För en normal cell med en telomersekvens på 10 000 nukleotider, innebär detta 100 till 200 celldelningar innan telomeret slutar skydda cellen. Då detta händer kommer cellen att sluta dela sig. I sitt arbete publicerat 1978 upptäckte Blackburn & Gall att telomererna med sina enkla DNA-sekvenser komponerar kromosomens avslutning med en förkortande mekanism som normalt begränsar cellen till ett fast givet antal divisioner. Psykobiologiska studier med djurförsök har visat att detta är ansvarigt för åldrandet på cellnivå och sätter en bortre gräns för cellens livslängd. Telomerer och telomerlängden har härefter betraktats som en biomarkör av stress och åldrande som därmed skyddar cellens kromosomer från olika avvikelser som kan leda till cancertillväxt och ser till att cellerna dör när deras telomerer har konsumeras. De flesta cancerformer anses därför vara resultatet utav sådana "odödliga" celler, som på olika sätt lyckas kringgå den förprogrammerade självförstörelsen.
Telomererna verkar därför spela en central roll i cellernas öde och åldrande genom att justera cellulära svar på stress och tillväxtstimulering på grundval av tidigare celldelningar och DNA-skador. De är inblandade i en mängd olika sjukdomar inklusive dyskeratosis congenita (en ärftlig form av svårt tidigt åldrande), aplastisk anemi (en benmärgssjukdom), lungfibros och cancer. Telomererna utgör både ett hinder för tumörtillväxt men bidrar också till en förlust av celler med åldern. Det verkar inte finnas någon specifik förkortning av telomererna i cortex hos klienter med psykiska sjukdomar som depression om man ska tilltro forskningsresultat redovisade i Frankrike. Andra resultat t ex en studie i Tyskland 2010 (Leibniz Institute for Age Research) går i en motsatt riktning. Nobelpristagaren Liz Blackburn (se video nedan) har däremot visat hur för övrigt helt friska kvinnor som inte lärt sig hantera sin stress och som lever under mycket höga prestationskrav, ångest och stressnivåer kan få förkortade telomerer. Förkortningen av telomerer hos kvinnor i avsaknaden av en korrekt stresshantering motsvarar i genomsnitt en avkortad livslängd med ett helt decenium (mätt i levnadsår) när forskarna jämfört dem med kvinnor som inte levt under samma stress eller stressfyllda villkor. Telomerlängden ansågs främst bli negativt påverkade av de förhöjda stresshormonerna (katekolaminer och kortisol). Det verkar därför som att en låg leukocyt telomeras är en tidig markör för risk för hjärtkärlsjukdom vilken förkortar telomererna som ett resultat av kronisk stress och avsaknad av insatser för en riktig stresshantering. Kunskapen är positiv och visar samtidigt hur kvinnor både kan leva sina liv längre, som genom att faktiskt ta emot rätt hjälp, vägledning, stöd och råd, kan föryngra sig själva avsevärt till såväl kropp som sinne.
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Stresshanteringsprogram (med samma inslag av vad som i Sverige har kallats fysisk aktivitet på recept), som kombinerar regelbunden motion och fortlöpande väglednings- och samtalsstöd är mycket kostnadseffektiva och ger mycket positiva resultat jämfört med andra former av primärvårdsinsatser och fysisk träning i den internationella jämförelsen. Vid uppföljning av stödinsatser såg man betydande förbättringar i välbefinnande och fysisk aktivitet både vid 12 resp. 24 månader (p <0,01). Tyvärr visar forskning att 16-åriga ungdomar idag, i snitt har 10 procent sämre kondition i jämförelse med en motsvarande grupp för 20 år sedan. Det här gäller både killar och tjejer. Andra studier har visat att regelbunden träning i medelåldern gör att kroppen använder syret effektivare för att generera energi, vilket verkar fördröja det biologiska åldrandet med så mycket som 12 år. I tvillingstudier har forskare sett att de som är fysiskt aktiva på sin fritid förefaller biologiskt yngre än sina mindre motionsbenägna syskon.
De flesta vet idag att stresshantering och motion är kopplat till en lägre risk för utveckling av hjärtsjukdom, högt blodtryck, typ 2-diabetes och cancer, men nyare fynd visar dessutom på att inaktivitet i de här avseendena inte enbart gör människor mer sårbara för sjukdomar, utan att det faktiskt kan påskynda och snabba på själva åldrandet och åldrandeprocesserna. Forskarna har funnit att de s k telomererna, eller ändarna på kromosomerna i vårt DNA, förkortas snabbare i den icke förvärvsarbetande befolkningen vilket betyder att dessa människor får ett snabbare cellulärt åldrande.
Genom blodprov från mer än 2.000 tvillingar har forskare extraherat dessa tvillingars DNA. Det visade sig att de tvillingar som utövat minst fysisk träning (i genomsnitt bara 16 minuter i veckan) hade mycket kortare telomerer än de deltagare som utövat mest fysisk aktivitet (i genomsnitt 3 ½ timme per vecka), såsom löpning, tennis eller aerobics. De mest aktiva tvillingarnas telomerer var jämförbara i längd med en inaktiv person som var hela 10 år yngre! Stress och en stressfylld livssituation har visat sig ha motsvarande och kanske t o m större negativ inverkan på telomerlängden hos vårt DNA (se t ex Ohio State University (2007, September 20). Chronic Stress Can Steal Years From Caregivers' Lifetimes. ScienceDaily). Forskarna tror idag att människor som motionerar regelbundet härigenom parallellt borde se till att få en lika bra handledning och en mental träning i sin stresshantering. Stresshanteringen innebär att man skaffar sig en förbättrad kännedom och egenkontroll över sin egen unikt och individuellt sammansatta livssituation och det autonoma nervsystemets inverkan på den biologiska hälsan med olika psykologiska tekniker och interventioner (t ex omvärdering, rekonceptualisering, avslappningsövningar och förändrade kognitiva strategier/förhållningssätt).
Varje människa med alla olika celltyper och vävnader utvecklas från en första befruktad äggcell genom upprepade celldelningar. Den kompletta konstruktionsritningen, som är inskriven i vår arvsmassa, kopieras fullständigt innan varje celldelning, och det är här som telomererna blir betydelsefulla. I mitten av förra seklet stod det klart att arvsmassan utgörs av DNA-trådar i cellkärnan. DNA-trådarna är förpackade i kromosomerna som är 46 stycken hos människor. Nobelpristagarna, Hermann Muller (Medicinpriset 1946) och Barbara McClintock (Medicinpriset 1983), observerade tidigt att kromosomernas ändar, som av Muller döptes till telomerer, var speciella och särskilt stabila. En obesvarad fråga var på vilket sätt telomererna var annorlunda och vilken funktion de egentligen hade?
Telomerernas centrala roll för bevarandet av kromosomernas och arvsmassans stabilitet klargjordes senare av nobelpristagarna i medicin 2009. Elizabeth (Liz) Blackburn, Jack Szostak och Carol Greider fick nobelpriset för upptäckten av hur kromosomerna faktiskt skyddas av telomerer och enzymet telomeras. Blackburn och Szostak visade först telomerernas starkt skyddande funktion och hur denna är konserverad i hela utvecklingskedjan samt, återfinns i alla högre stående organismer inklusive människor. Blackburn och Carol Greider upptäckte sedan ett enzym som kan tillverka telomerens DNA. Det allra första beviset för detta enzyms existens kom på juldagen 1984. Enzymet fick namnet telomeras. Det visade sig vara helt unikt i sin uppbyggnad genom att det förlänger livslängden på kromosomen och består av en enzymatiskt aktiv proteinkomponent samt en RNA-komponent som mall för bildandet av nytt telomer-DNA. Kunskapen om telomerer och telomeras har därefter lett till viktiga insikter inom många olika områden, som stressforskning, åldrande, cancergåtans lösning, den fysiska aktivitetens betydelse osv.
En telomeren är m a o en mycket liten region med repetitiva DNA i slutet av en kromosom, som skyddar slutet av kromosomen från försämring vid kromosomens replikering. Vid replikering förmår cellen inte kopiera den yttersta änden på telomeren. Det innebär att för varje celldelning blir kromosomerna något kortare och äldre personer får alltså naturligt, något kortare kromosomer än yngre människor. Det har föreslagits att människan från början har en full uppsättning telomersekvens, dock är telomeraset deaktiverat och för varje DNA-replikation (celldelning) förkortas telomersekvensen med 50-100 nukleotider. För en normal cell med en telomersekvens på 10 000 nukleotider, innebär detta 100 till 200 celldelningar innan telomeret slutar skydda cellen. Då detta händer kommer cellen att sluta dela sig. I sitt arbete publicerat 1978 upptäckte Blackburn & Gall att telomererna med sina enkla DNA-sekvenser komponerar kromosomens avslutning med en förkortande mekanism som normalt begränsar cellen till ett fast givet antal divisioner. Psykobiologiska studier med djurförsök har visat att detta är ansvarigt för åldrandet på cellnivå och sätter en bortre gräns för cellens livslängd. Telomerer och telomerlängden har härefter betraktats som en biomarkör av stress och åldrande som därmed skyddar cellens kromosomer från olika avvikelser som kan leda till cancertillväxt och ser till att cellerna dör när deras telomerer har konsumeras. De flesta cancerformer anses därför vara resultatet utav sådana "odödliga" celler, som på olika sätt lyckas kringgå den förprogrammerade självförstörelsen.
Telomererna verkar därför spela en central roll i cellernas öde och åldrande genom att justera cellulära svar på stress och tillväxtstimulering på grundval av tidigare celldelningar och DNA-skador. De är inblandade i en mängd olika sjukdomar inklusive dyskeratosis congenita (en ärftlig form av svårt tidigt åldrande), aplastisk anemi (en benmärgssjukdom), lungfibros och cancer. Telomererna utgör både ett hinder för tumörtillväxt men bidrar också till en förlust av celler med åldern. Det verkar inte finnas någon specifik förkortning av telomererna i cortex hos klienter med psykiska sjukdomar som depression om man ska tilltro forskningsresultat redovisade i Frankrike. Andra resultat t ex en studie i Tyskland 2010 (Leibniz Institute for Age Research) går i en motsatt riktning. Nobelpristagaren Liz Blackburn (se video nedan) har däremot visat hur för övrigt helt friska kvinnor som inte lärt sig hantera sin stress och som lever under mycket höga prestationskrav, ångest och stressnivåer kan få förkortade telomerer. Förkortningen av telomerer hos kvinnor i avsaknaden av en korrekt stresshantering motsvarar i genomsnitt en avkortad livslängd med ett helt decenium (mätt i levnadsår) när forskarna jämfört dem med kvinnor som inte levt under samma stress eller stressfyllda villkor. Telomerlängden ansågs främst bli negativt påverkade av de förhöjda stresshormonerna (katekolaminer och kortisol). Det verkar därför som att en låg leukocyt telomeras är en tidig markör för risk för hjärtkärlsjukdom vilken förkortar telomererna som ett resultat av kronisk stress och avsaknad av insatser för en riktig stresshantering. Kunskapen är positiv och visar samtidigt hur kvinnor både kan leva sina liv längre, som genom att faktiskt ta emot rätt hjälp, vägledning, stöd och råd, kan föryngra sig själva avsevärt till såväl kropp som sinne.
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
fredag 1 januari 2010
Dåligt minne och glömska hos äldre
Aj då, glömde du nyårshälsningen!? Glömska, glömmer saker, dåligt minne och kom ihåg och liknande beskrivningar på kognitiva minnessvårigheter kan bero på ett flertal orsaker (t ex ångest, stress, depression, koncentrationsproblem, hormonella rubbningar, utveckling mot Alzheimers sjukdom eller andra demensformer, men t o m ingå som en del av de normala processerna i åldrandet). Åldrandets inverkan på minnet varierar påtagligt beroende på vilka minnesfunktioner som man avser. Vi psykologer pratar ofta om glömskan som bortfall i olika funktioner hos minnet (verbalt och visuellt arbetsminne, visuospatial igenkänning och återgivning, episodiskt och semantiskt långtidsminne, minnesprocesser, sammanbindning etc).
Flera longitudinella forskningsstudier (t ex av Lars Nygren och Lars-Göran Nilsson vid Betulaprojektet i Umeå och av Sherry Willis vid Pennsylvania University, Arthur Kramer vid Illinois University, Jerome Yesavage vid Stanford University samt Michael Marsiske vid University of Florida) visar på betydande individuella skillnader i hur kognition och minne försämras av hög ålder. Många väl utbildade äldre som idag använder god ekonomi till att skaffa sig ökad insikt och kunskap om vad de behöver, kan dock belönas med ett betydligt friskare liv, större självtillfredställande samt att kunna leva längre och mer innehållsrikt än tidigare generationer.
De äldres andel av befolkningen passerar nu de yngre. Människor som fyllt 65 år utgör snart över 20 procent av befolkningen, vilket innebär mer än en fördubbling sedan 1950. År 2040 väntas de äldre människorna utgöra en fjärdedel av hela den svenska befolkningen. Samhället, privat sektor och inte minst en offentlig sektor, måste därför leva upp till nya och högre förväntningar att anpassa sitt utbud av tjänster till de äldre människornas växande behov och efterfrågan, även på en bra hälsoutveckling inom kognitionens och tänkandets område. Glömskan är t ex inte en given bieffekt av ett naturligt åldrande, utan kan i många fall behöva utredas närmare och mer ingående.
När andelen äldre ökar insjuknar allt fler personer i demens. Det blir då allt viktigare att upptäcka demensutvecklingen i ett tidigt skede, eftersom nya mediciner hela tiden utvecklas för att bromsa insjuknandet. Inför verksamhetsåret 2010 erbjuder nu Eliazon därför ett helt nytt kognitivt batteri av vetenskapligt beprövade visuospatsiala tester och psykometriska screeninginstrument som vart och ett för sig, visat stor användbarhet att t ex tidigt upptäcka och predicera Alzheimers sjukdom (och även andra sjukdomar och hjärnskador), långt innan de kan avläsas vid t ex funktionella magnetkameraundersökningar (fMRI). Fördelen är bl a att man tidigt kan bedöma riskmarkörer för vissa tillstånd och undanröja oberättigad oro såväl hos den som genomgår utredningen som hos deras närstående och anhöriga. En nackdel kan vara att en valid och reliabel dikotomisering ökar kraven på resurser för ytterligare differentialdiagnostik, utredning och behandling.
Om personen som genomgår utredningen samtycker till det, kan testresultaten vidare ge aktuella företagsläkare, distriktsläkare och andra vårdgivare ytterligare differentialdiagnostiskt underlag vid svårbedömda diffusa symtom och tecken på ohälsa, med tillägg av en sannolikt tidigare remittering till neurologiska och geriatriska specialister samt förskrivning av uppbromsande behandlingsinsatser (t ex medicinering tidigarelagd i sjukdomsförloppet) för aktuella fall. Den psykometriska utvärderingen går relativt snabbt att administrera, och är en mycket kostnadseffektiv och en billig men bra psykohygienisk investering utan biverkningar för klienten. Testerna tillhandahålls på mottagningar i Östersund (Tidsbeställning tel. 063 - 10 32 50) och Göteborg (tel 031 - 711 20 50).
GOD HÄLSA + BRA MINNE =
GOTT NYTT ÅR - 2010!
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Flera longitudinella forskningsstudier (t ex av Lars Nygren och Lars-Göran Nilsson vid Betulaprojektet i Umeå och av Sherry Willis vid Pennsylvania University, Arthur Kramer vid Illinois University, Jerome Yesavage vid Stanford University samt Michael Marsiske vid University of Florida) visar på betydande individuella skillnader i hur kognition och minne försämras av hög ålder. Många väl utbildade äldre som idag använder god ekonomi till att skaffa sig ökad insikt och kunskap om vad de behöver, kan dock belönas med ett betydligt friskare liv, större självtillfredställande samt att kunna leva längre och mer innehållsrikt än tidigare generationer.
De äldres andel av befolkningen passerar nu de yngre. Människor som fyllt 65 år utgör snart över 20 procent av befolkningen, vilket innebär mer än en fördubbling sedan 1950. År 2040 väntas de äldre människorna utgöra en fjärdedel av hela den svenska befolkningen. Samhället, privat sektor och inte minst en offentlig sektor, måste därför leva upp till nya och högre förväntningar att anpassa sitt utbud av tjänster till de äldre människornas växande behov och efterfrågan, även på en bra hälsoutveckling inom kognitionens och tänkandets område. Glömskan är t ex inte en given bieffekt av ett naturligt åldrande, utan kan i många fall behöva utredas närmare och mer ingående.
När andelen äldre ökar insjuknar allt fler personer i demens. Det blir då allt viktigare att upptäcka demensutvecklingen i ett tidigt skede, eftersom nya mediciner hela tiden utvecklas för att bromsa insjuknandet. Inför verksamhetsåret 2010 erbjuder nu Eliazon därför ett helt nytt kognitivt batteri av vetenskapligt beprövade visuospatsiala tester och psykometriska screeninginstrument som vart och ett för sig, visat stor användbarhet att t ex tidigt upptäcka och predicera Alzheimers sjukdom (och även andra sjukdomar och hjärnskador), långt innan de kan avläsas vid t ex funktionella magnetkameraundersökningar (fMRI). Fördelen är bl a att man tidigt kan bedöma riskmarkörer för vissa tillstånd och undanröja oberättigad oro såväl hos den som genomgår utredningen som hos deras närstående och anhöriga. En nackdel kan vara att en valid och reliabel dikotomisering ökar kraven på resurser för ytterligare differentialdiagnostik, utredning och behandling.
Om personen som genomgår utredningen samtycker till det, kan testresultaten vidare ge aktuella företagsläkare, distriktsläkare och andra vårdgivare ytterligare differentialdiagnostiskt underlag vid svårbedömda diffusa symtom och tecken på ohälsa, med tillägg av en sannolikt tidigare remittering till neurologiska och geriatriska specialister samt förskrivning av uppbromsande behandlingsinsatser (t ex medicinering tidigarelagd i sjukdomsförloppet) för aktuella fall. Den psykometriska utvärderingen går relativt snabbt att administrera, och är en mycket kostnadseffektiv och en billig men bra psykohygienisk investering utan biverkningar för klienten. Testerna tillhandahålls på mottagningar i Östersund (Tidsbeställning tel. 063 - 10 32 50) och Göteborg (tel 031 - 711 20 50).
GOD HÄLSA + BRA MINNE =
GOTT NYTT ÅR - 2010!
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
onsdag 3 december 2008
Glad Nyhet: Ny metod ger positiv effekt
Är du mer stressad, orolig, olustig, pessimistisk, bekymrad, nedstämd, ångestfylld eller sorgsen i tider av finanskris, ekonomisk recession, lågkonjuktur, arbetslöshet, höga sjukskrivningstal, miljöförstöring och annan problemfokusering? Det finns trevligare nyheter och mer positiva tendenser:
Beauty Aging Therapy ™ - BAT är en ny positivt inriktad psykoterapeutisk samtalsmetod, med teoretisk grund i en tidigare beprövad vidare eklektisk psykoterapeutisk ram. Utgångspunkten är tal, kommunikation, estetik, livsglädje, erfarenhet, närvaro och kreativt skapande. BAT-metoden väcker den låga som brinner inom oss när lusten tryter. Några huvudsyften är bl a att höja självkänslan, entusiasmen och motivationen, samt ge deltagaren en vidgad upplevelse av mer välmående, framgång, vila, lugn och ro, skönhet, elegans och karisma i sin livssituation.
Sedan 2002 har den nya BAT-metoden efterhand utvecklats genom personliga möten om mer än 3-4 samtalssessioner i traditionella s k stödsamtal, personlig vägledning, handledning och terapi (n=63). För aktuella personer som i individuellt anpassad form genomgått dessa samtal hos Eliazon har metoden speciellt tagit hänsyn till faktorer som ålder, utbildningsbakgrund och tidigare erfarenheter och preferenser. Vid genomförda utvärderingar av nöjaktighet har samtalsmetoden visat sig på ett godkänt, bra eller to m mycket bra sätt bl a
1.stärkt deltagarens förmåga att känna entusiasm och motivation
2.stärkt deltagarens förmåga att göra rätt saker
3.stärkt deltagarens förmåga att upprätthålla eller skapa ett intresse,
4.stärkt deltagarens förmåga att erfara skönhet
5.stärkt deltagarens förmåga att artikulera din elegans och karisma (utstrålning)
6.minskat emotionell och kognitiv stress
7.ökat deltagarens legitimitet och respekt i interaktionen med andra människor
8.ökat deltagarens personliga insikter
9.förbättrat deltagarens möjligheter till effektivare eller klokare beslut
10.stärkt deltagarens personliga integritet
11.förändrat besvärande eller dåliga ovanor
12.förstärkt och förbättrat goda vanor
13.förändrat negativt resp. positivt tänkande
14.förändrat negativa resp. positiva beteenden
15.neutraliserat obehagliga minnen och erfarenheter
16.stärkt deltagarens sätt att förmedla sig genom resonemang, ordval och tal
17.ökat deltagarens självkännedom
18.höjt deltagarens självkänsla
19.ökat deltagarens självförtroende
20.stärkt deltagarens glädje
21.ökat deltagarens kreativitet
22.stärkt deltagaren i sin självbehärskning.
23.förbättrat deltagarens mellanmänskliga relationer
24.förenklat för deltagaren i hennes sociala samspel
25.ökat deltagarens subjektiva medvetenhet
26.gett deltagaren en positivare kroppsuppfattning
27.haft en positiv inverkan på deltagarens yrkesmässiga efterfrågan
28.förbättrat deltagarens karriärmöjligheter
29.ökat deltagarens sexuella attraktionskraft
30.förbättrat deltagarens möjligheter till vila och avslappning
31.förändrat negativa somatiska processer (orolig mage, blodtryck, huvudvärk, sömnsvårigheter etc)
32.förbättrat den livssituation som deltagaren har idag
Du finner mer information om bakomliggande teorier till den här mycket lovande samtalsmetoden här. Om du önskar boka tid för ytterligare information, utbildning, träning eller behandling kan du göra detta här.
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Beauty Aging Therapy ™ - BAT är en ny positivt inriktad psykoterapeutisk samtalsmetod, med teoretisk grund i en tidigare beprövad vidare eklektisk psykoterapeutisk ram. Utgångspunkten är tal, kommunikation, estetik, livsglädje, erfarenhet, närvaro och kreativt skapande. BAT-metoden väcker den låga som brinner inom oss när lusten tryter. Några huvudsyften är bl a att höja självkänslan, entusiasmen och motivationen, samt ge deltagaren en vidgad upplevelse av mer välmående, framgång, vila, lugn och ro, skönhet, elegans och karisma i sin livssituation.
Sedan 2002 har den nya BAT-metoden efterhand utvecklats genom personliga möten om mer än 3-4 samtalssessioner i traditionella s k stödsamtal, personlig vägledning, handledning och terapi (n=63). För aktuella personer som i individuellt anpassad form genomgått dessa samtal hos Eliazon har metoden speciellt tagit hänsyn till faktorer som ålder, utbildningsbakgrund och tidigare erfarenheter och preferenser. Vid genomförda utvärderingar av nöjaktighet har samtalsmetoden visat sig på ett godkänt, bra eller to m mycket bra sätt bl a
1.stärkt deltagarens förmåga att känna entusiasm och motivation
2.stärkt deltagarens förmåga att göra rätt saker
3.stärkt deltagarens förmåga att upprätthålla eller skapa ett intresse,
4.stärkt deltagarens förmåga att erfara skönhet
5.stärkt deltagarens förmåga att artikulera din elegans och karisma (utstrålning)
6.minskat emotionell och kognitiv stress
7.ökat deltagarens legitimitet och respekt i interaktionen med andra människor
8.ökat deltagarens personliga insikter
9.förbättrat deltagarens möjligheter till effektivare eller klokare beslut
10.stärkt deltagarens personliga integritet
11.förändrat besvärande eller dåliga ovanor
12.förstärkt och förbättrat goda vanor
13.förändrat negativt resp. positivt tänkande
14.förändrat negativa resp. positiva beteenden
15.neutraliserat obehagliga minnen och erfarenheter
16.stärkt deltagarens sätt att förmedla sig genom resonemang, ordval och tal
17.ökat deltagarens självkännedom
18.höjt deltagarens självkänsla
19.ökat deltagarens självförtroende
20.stärkt deltagarens glädje
21.ökat deltagarens kreativitet
22.stärkt deltagaren i sin självbehärskning.
23.förbättrat deltagarens mellanmänskliga relationer
24.förenklat för deltagaren i hennes sociala samspel
25.ökat deltagarens subjektiva medvetenhet
26.gett deltagaren en positivare kroppsuppfattning
27.haft en positiv inverkan på deltagarens yrkesmässiga efterfrågan
28.förbättrat deltagarens karriärmöjligheter
29.ökat deltagarens sexuella attraktionskraft
30.förbättrat deltagarens möjligheter till vila och avslappning
31.förändrat negativa somatiska processer (orolig mage, blodtryck, huvudvärk, sömnsvårigheter etc)
32.förbättrat den livssituation som deltagaren har idag
Du finner mer information om bakomliggande teorier till den här mycket lovande samtalsmetoden här. Om du önskar boka tid för ytterligare information, utbildning, träning eller behandling kan du göra detta här.
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
tisdag 19 februari 2008
Folkhälsominister skapar psykisk ohälsa
I en intervju för Rapport publicerad 19 februari 2008, säger folkhälsominister Maria Larsson att vi måste bryta "ett tabu" och "våga prata mer om att vi mår dåligt". Folkhälsoministern vill därför införa utbildning i "första hjälpen" vid psykisk ohälsa. I samband med konferensen och mässan Psykisk hälsa på Stockholmsmässan, säger Maria Larsson att hon oroas av larmrapporterna om framförallt unga kvinnors hälsa, och har därför gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till hur alla ska kunna ta hand om psyksjuka.
Folkhälsoministerns förslag och uppmaning är inte bara häpnadsväckande ogenomtänkt och okunnigt, utan kan i tillägg vara ett direkt företagsekonomiskt dyrbart budskap och en livshotande farlig och hälsosvådlig idé för enskilda individer. Som en åtgärd mot en (statistiskt inte helt fastställd) ökning av den psykiska ohälsan, riskerar hon dessutom att skjuta sig själv rejält i foten.
Innan vi ens tänker tanken att vi vill ställa frågor om psykisk ohälsa bör vi först ha helt klart för oss hur intrikat komplicerad och svårtolkad de här frågeställningarna egentligen är. Flera av de främsta vetenskapsmännen och de mest erfarna och vana psykoanalytiska uttolkarna i världen har t om försökt sammanfatta kunskapsområdet i enkla matematiska formler och differentialdiagnostiska manualer, men misslyckats i att reda ut den psykisk ohälsans komplexitet och plasticitet i vardagsarbetet. Att "bryta tabun" kan i de här fallen många gånger innebära att vi lyfter locket till grytor med närmast stark vulkanisk aktivitet och att vi väcker björnar (och starka inre krafter) som fortfarande sover. Prat om galenskap, är sällan vare sig en bra eller produktiv samtalslek, lika lite på våra arbetsställen som i hemmet. För neurotiker förvärrar därtill "pratet" vanligen regression och symtombild. Glöm inte talesättet: "Som vi talar, så blir det"
Folkhälsoministerns förslag kräver onödiga extraresurser och förleder människor bort från de viktigaste frågorna på våra skolor och arbetsplatser: Hur hanterar vi strukturell och organisatorisk inbyggd ekopati? Hur förbättrar vi och ger en god, väl anpassad, kompetent och effektiv företagshälsovård? Hur hanterar vi stress och missbruk?
K A T Eliazon
Folkhälsoministerns förslag och uppmaning är inte bara häpnadsväckande ogenomtänkt och okunnigt, utan kan i tillägg vara ett direkt företagsekonomiskt dyrbart budskap och en livshotande farlig och hälsosvådlig idé för enskilda individer. Som en åtgärd mot en (statistiskt inte helt fastställd) ökning av den psykiska ohälsan, riskerar hon dessutom att skjuta sig själv rejält i foten.
Innan vi ens tänker tanken att vi vill ställa frågor om psykisk ohälsa bör vi först ha helt klart för oss hur intrikat komplicerad och svårtolkad de här frågeställningarna egentligen är. Flera av de främsta vetenskapsmännen och de mest erfarna och vana psykoanalytiska uttolkarna i världen har t om försökt sammanfatta kunskapsområdet i enkla matematiska formler och differentialdiagnostiska manualer, men misslyckats i att reda ut den psykisk ohälsans komplexitet och plasticitet i vardagsarbetet. Att "bryta tabun" kan i de här fallen många gånger innebära att vi lyfter locket till grytor med närmast stark vulkanisk aktivitet och att vi väcker björnar (och starka inre krafter) som fortfarande sover. Prat om galenskap, är sällan vare sig en bra eller produktiv samtalslek, lika lite på våra arbetsställen som i hemmet. För neurotiker förvärrar därtill "pratet" vanligen regression och symtombild. Glöm inte talesättet: "Som vi talar, så blir det"
Folkhälsoministerns förslag kräver onödiga extraresurser och förleder människor bort från de viktigaste frågorna på våra skolor och arbetsplatser: Hur hanterar vi strukturell och organisatorisk inbyggd ekopati? Hur förbättrar vi och ger en god, väl anpassad, kompetent och effektiv företagshälsovård? Hur hanterar vi stress och missbruk?
K A T Eliazon
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)