Medarbetarens psykosociala tolkning av sin arbetsmiljö, tillit, hopp och förväntningar på en chef blir alltmer avgörande för att förstå vad bra chefer, goda chefsegenskaper eller ett gott ledarskap är för något. Alla företag (eller organisationer) har en struktur för arbetsdelning av makt, auktoritet, samordning av styrning, kontroll, uppföljning för olika uppgifter, produktionsenheter och arbetsinsatser inom företaget. Rutiner, regler och belöningssystem koordinerar verksamheten.
De här strukturerna i verksamheterna styr våra individuella beteenden, men kan också släta ut individuella skillnader och likrikta verksamheter på gott och på ont. Inom organisationspsykologin finner vi också ständigt ett bryderi och hårklyveri, en debatt om skillnaderna mellan begrepp som ledare och chefer respektive ledarskap och chefskap. T ex. chefer anses inta en mer kortsiktig roll, och ledare bör företräda en mer långsiktigt exekutiv inriktning.
Bra ledarskap är närmast en egen svår och komplex konstart som handlar om att försöka påverka och entusiasmera andra människor genom tillägnade, men oftast helt omedvetna, psykologiska metoder och förmågor. Ledaregenskaper kan handla om:
1.Faktorer för identifikation och personutveckling
2.Hög språklig intelligens och begåvning
3.Emotionell och social intelligens
4.Vidsynta, flexibla personlighetsdrag
5.Avsaknad av personlighetstörningar (t ex ekopati)
6.Självförtroende, självkännedom och självinsikt
7.Kritisk analytisk kapacitet och problemlösningförmåga
8.Förmåga till kreativitet, fantasi och idérikedom
9.Kunna lyssna in, vara lyhörd och empatisk för starka energi- och kreativitetsfält inom organisation
10.Träning i att artikulera och kommunicera budskap, samt en personlig stil
11.Förmåga att härbärgera, ta emot, bearbeta och förmedla svåra beslut
12.Kunskap om att engagera, motivera och bekräfta personal
13.Förmåga till konflikt- och riskhantering, samt en långsiktig resursmobilisering
14.Positiv livs- och människosyn
15.Positiv attityd till mångfald och förändring
16.Stabil, trygg, pålitlig, medierande i åtaganden och beslut
17.Hög grad av tillgänglighet och kontinuitet i ledarskapet
Chefens största ansvar är att förmedla kulturen och människosynen (t ex etik, sans och vett) som företaget vill representera för sina konsumenter, affärspartners och anställda. Kunskap, lyhördhet, självkännedom, karisma, utstrålning, emotionell kompetens (att t ex tillåta medarbetarna individuell handlingsfrihet och utläsa potential och kreativ kapacitet), samt framtida målinriktning och ambitioner hos chefen, är därmed en allt viktigare ledaregenskap. Internt i företaget, tjänar ledaren vanligen mest på att bättre och mer nogsamt bekräfta, stödja och belöna medarbetares arbetsinsatser.
Den okritiskt vinstmaximerade, hierarkiska, byråkratiska och organisationsinriktade chefsrollen är i utdöende, inte minst tack vare legitimitetsförlust till följd av misskötsel av belöningssystem, vänskapskorruption och kotteribildning, stora ekonomiska förluster, budgetbesparingar, elefantiasis, lågkonjunktur, global recession och finanskris. Ledarskapet framåt kan därför inte längre vila enbart i det traditionella och tas för given som en fast struktur i organisationen, utan kommer i allt högre utsträckning att måste förtjänas löpande och dagligen.
Det här innebär att många verksamheter idag står inför mycket tuffa omvälvande beslut och remarkabla Alexanderhugg i sina sätt att organisera verksamheten. Den övertygande, visionära, entusiasmerande ledaren med förmåga att synbarligen driva, artikulera och formulera en ny människosyn, den unikt livsbejakande och produktiva företagskulturen, den nya innovativa tjänsten eller produkten, ett nytt hopp och nya budskap för företagandet och produktion, de nyskapande tankarna och realiserbara idéerna, stiger därför fram. För bättre chefer, ledare och ledarskap måste förenklade evalueringsmetoder och rekryteringsinstrument ersättas av kräsnare och djupare kunskapsprövade alternativ. Kontakta oss för detta här
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Eliazon.net är en blogg för författaren Torbjörn K A Eliazon's personliga reflektioner, kommentarer & inlägg om aktuella omvärldshändelser och skeenden, nyhetsflöden, livsstil & hälsa. Besök även Facebooksidan : www.eliazon.eu. Ambitionen hos Eliazon är att på ett naturligt sätt förstå, verka och finnas i den vardag nära människorna, där mänsklig psykologi och kommunikation uppstår, pågår och ständigt blir till. Köp mina böcker här: http://www.NorthernWind.eu
Visar inlägg med etikett landsting. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett landsting. Visa alla inlägg
söndag 1 februari 2009
fredag 23 januari 2009
Landstingen kollapsar
- god hälsa flyttar in
Finanskrisen och lågkonjunkturen gör hålen i plånböckerna ännu större hos de flesta av Sveriges landsting. När skattebetalarna blir arbetslösa så sjunker intäkterna för landstingen, och budgetar och tidigare sparplaner får arbetas om. I Västernorrland fanns det en sparplan på 361 miljoner kronor i november, redan i januari 2009 har den utökats till 550 miljoner, enligt en dagsaktuell undersökning av Dagens Nyheter.
Hittills har tre landsting - Stockholm, Uppsala och Norrbotten - tillsammans varslat fler än tusen personer inom sjukvården. Men det är bara början, fler varsel kommer att läggas under året och man kommer att låta bli att återbesätta vikariat, vakanser och pensionsavgångar. Primärkommunerna brottas också med stora budgetproblem och frågor om utveckling och effektivisering av verksamheterna.
Där man företrädesvis borde arbeta med strategier för att sänka ohälsotal, har många framstående företrädare för landstingen bedrivit sjukvårdsinsatser utifrån grumliga antaganden om att det funnits ”ett särskild synsätt på sjukdomar som har med vanor, attityder och traditioner att göra”. D v s ineffektivitet, dålig behandlingseffekt och resurshantering har i klartext skyllts på hypokondri hos patientgrupper eller klanderlik underställd personal inom den egna organisationen.
I stället för att återkommande diskutera, ändra och framföra vidlyftiga och kostsamma förändrings- och ombyggnadsprojekt, i egen regi starta upp och lägga ned diverse tidsbegränsade EU-projekt, bedriva forskning, utbildning och fortbildning in absurdum, borde landstingens beslutsfattare kritiskt värdera de statistiska fakta- och beslutsunderlagen inom de egna kärnområdena. Man borde bättre sätta sig in i de egna behandlingsmetoderna och fråga sig vilket ansvar de själva och bl a storebrorsattityden och oförmågan till frivillig decentralisering och samarbete med primärkommunerna haft, vad avser bristen på utveckling av långsiktiga behandlingsmetoder, kostnadseffektivare administration och en ekonomisk härdsmälta som kunnat förutses, och nu närmar sig.
Om inte förr, är det nu dags att förstatliga de regionala sjukhusen och snabbt slimma ner (skrota) landstingen och låta sjukvården helt igenom bli privat, decentraliserad, primärkommunal, avknoppad eller kooperativt driven. Landstingets hegemoni på vårdområdet riskerar bl a primärkommunens framtida möjligheter för finansiering av specialistkompetens att kunna möta demografiska förändringar i befolkningen. Den offentligt drivna vården genom landstingen med enorma läckage i form av fortsatt höga ohälsotal och byråkratisk elefantiasis i transferingarna av resurser via t ex försäkringskassorna, kollapsar annars över sig själv. Skattemedel som avsätts till vårdinsatser, försvinner i fortsatt organisationsgrubbel. Dess för innan fortsätter landstingen också att fortsätta driva flera mindre privata vårdalternativ mot helt onödiga konkurser och nedläggelser! Möjligen små, men oftast väletablerade och lokalt bundna företag (utan ett flertal kostnadskrävande mellanskikt) med erfarenhet av slimmad och kostnadseffektiv vård, god arbetsintensitet, med väsentligen högre täckningsbidrag i varje åtgärd, flexibel efterfrågestyrd kvalité och specialisering.
Som själva existensen och behovet av Folkhälsoinstitutet i Sverige och de starkt ökande kostnaderna visar, är det främsta argumentet och den största samhällsekonomiska besparingen för sjukvårdens överflyttning till primärkommunen att sjukvården självklart har en gigantiskt stor pedagogisk uppgift framför sig, för att kunna minska sjukvårdskostnader och ohälsotal.
Sjukvården bör m a o integreras inom det befintliga utbildningsväsendet som idag är kommunalt eller statligt, för att tillföras de kvalificerade pedagogiska instrument och resurser som idag verkar framgångsrikt i skolvärlden. Hälsocentra inom utbildningsväsendets ram kunde också befrämja forskning, generationsmöten och erfarenhetsöverföring. (Många landsting och enskilda läkare inom t ex primärvården idag understryker därtill det preventiva arbetet och friskvårdsarbetets betydelse för en positivare hälsoutveckling).
Genom landstingens kollaps, överflyttning av sjukvårdsresurser och beskattning till kommun och stat, tillförs sjukvården praktisk pedagogisk och kulturell kompetens. Sjukvården blir en hälsobefrämjande verksamhet värd namnet god folkhälsa. Primärkommunal verksamhet och kommunalt självstyre uppgraderas, breddas och får en större roll för människors primära behov, välmående och försörjning.
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Finanskrisen och lågkonjunkturen gör hålen i plånböckerna ännu större hos de flesta av Sveriges landsting. När skattebetalarna blir arbetslösa så sjunker intäkterna för landstingen, och budgetar och tidigare sparplaner får arbetas om. I Västernorrland fanns det en sparplan på 361 miljoner kronor i november, redan i januari 2009 har den utökats till 550 miljoner, enligt en dagsaktuell undersökning av Dagens Nyheter.
Hittills har tre landsting - Stockholm, Uppsala och Norrbotten - tillsammans varslat fler än tusen personer inom sjukvården. Men det är bara början, fler varsel kommer att läggas under året och man kommer att låta bli att återbesätta vikariat, vakanser och pensionsavgångar. Primärkommunerna brottas också med stora budgetproblem och frågor om utveckling och effektivisering av verksamheterna.
Där man företrädesvis borde arbeta med strategier för att sänka ohälsotal, har många framstående företrädare för landstingen bedrivit sjukvårdsinsatser utifrån grumliga antaganden om att det funnits ”ett särskild synsätt på sjukdomar som har med vanor, attityder och traditioner att göra”. D v s ineffektivitet, dålig behandlingseffekt och resurshantering har i klartext skyllts på hypokondri hos patientgrupper eller klanderlik underställd personal inom den egna organisationen.
I stället för att återkommande diskutera, ändra och framföra vidlyftiga och kostsamma förändrings- och ombyggnadsprojekt, i egen regi starta upp och lägga ned diverse tidsbegränsade EU-projekt, bedriva forskning, utbildning och fortbildning in absurdum, borde landstingens beslutsfattare kritiskt värdera de statistiska fakta- och beslutsunderlagen inom de egna kärnområdena. Man borde bättre sätta sig in i de egna behandlingsmetoderna och fråga sig vilket ansvar de själva och bl a storebrorsattityden och oförmågan till frivillig decentralisering och samarbete med primärkommunerna haft, vad avser bristen på utveckling av långsiktiga behandlingsmetoder, kostnadseffektivare administration och en ekonomisk härdsmälta som kunnat förutses, och nu närmar sig.
Om inte förr, är det nu dags att förstatliga de regionala sjukhusen och snabbt slimma ner (skrota) landstingen och låta sjukvården helt igenom bli privat, decentraliserad, primärkommunal, avknoppad eller kooperativt driven. Landstingets hegemoni på vårdområdet riskerar bl a primärkommunens framtida möjligheter för finansiering av specialistkompetens att kunna möta demografiska förändringar i befolkningen. Den offentligt drivna vården genom landstingen med enorma läckage i form av fortsatt höga ohälsotal och byråkratisk elefantiasis i transferingarna av resurser via t ex försäkringskassorna, kollapsar annars över sig själv. Skattemedel som avsätts till vårdinsatser, försvinner i fortsatt organisationsgrubbel. Dess för innan fortsätter landstingen också att fortsätta driva flera mindre privata vårdalternativ mot helt onödiga konkurser och nedläggelser! Möjligen små, men oftast väletablerade och lokalt bundna företag (utan ett flertal kostnadskrävande mellanskikt) med erfarenhet av slimmad och kostnadseffektiv vård, god arbetsintensitet, med väsentligen högre täckningsbidrag i varje åtgärd, flexibel efterfrågestyrd kvalité och specialisering.
Som själva existensen och behovet av Folkhälsoinstitutet i Sverige och de starkt ökande kostnaderna visar, är det främsta argumentet och den största samhällsekonomiska besparingen för sjukvårdens överflyttning till primärkommunen att sjukvården självklart har en gigantiskt stor pedagogisk uppgift framför sig, för att kunna minska sjukvårdskostnader och ohälsotal.
Sjukvården bör m a o integreras inom det befintliga utbildningsväsendet som idag är kommunalt eller statligt, för att tillföras de kvalificerade pedagogiska instrument och resurser som idag verkar framgångsrikt i skolvärlden. Hälsocentra inom utbildningsväsendets ram kunde också befrämja forskning, generationsmöten och erfarenhetsöverföring. (Många landsting och enskilda läkare inom t ex primärvården idag understryker därtill det preventiva arbetet och friskvårdsarbetets betydelse för en positivare hälsoutveckling).
Genom landstingens kollaps, överflyttning av sjukvårdsresurser och beskattning till kommun och stat, tillförs sjukvården praktisk pedagogisk och kulturell kompetens. Sjukvården blir en hälsobefrämjande verksamhet värd namnet god folkhälsa. Primärkommunal verksamhet och kommunalt självstyre uppgraderas, breddas och får en större roll för människors primära behov, välmående och försörjning.
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
onsdag 6 augusti 2008
Google Hälsa på nätet
Google ska visst ha haft invändningar och synpunkter i den i Sverige idag ganska inflammerade FRA-debatten, där det kanske inte är registreringen av människors vanor, utan just detta att någon annan utanför Googles egen kontroll, ska registrera människor och mänskligt beteende. Google är ett företag som strikt sorterar, registrerar all mänsklig produktion av uttryckform på Internet i t ex sökbeteenden, sökordsfraser, 10 olika nivåer i s k pagerank osv.osv. Detta senare cencurerar konsekvent bort all information som Google inte anser nödvändig, på sätt att den mesta informationen aldrig ens blir synlig i sökmotorresultaten.
Google Hälsa är den senaste innovationen som sökmotorföretaget Google nu lanserar som en altruistisk gåva till människorna i världen (och i Sverige). Med en något sunt intigritetshållande attityd en helt befängd och fullständigt häpnadsväckande affärside egentligen! Idén med Google Hälsa innebär att du ska kunna lagra och hantera all din hälsoinformation på en central plats - hos Google. Och det anges vara helt gratis och ostyrt, fastän stora privata amerikanska företag och intressen redan givits stort annonsutrymme som s k hälsopartners! Allt du behöver för att komma igång är ett Google-användarnamn och ett lösenord.
Googles försåtliga argument för lanseringen av Google Hälsa är att du själv ska vara ägare av dina medicinska journaler och ha egen tillgång till dem (men det är förstås Google som du skänker den tillgången till!). Man tycker vidare att det är din information, och att det är du som ska påverka den genom att hålla din läkare uppdaterade med hjälp av information som du inte längre lagrar hos t ex lanstinget, utan hos Google! Google vill på det här sättet undandra både dig och sjukvården onödigt extra pappersarbete varje gång du träffar en ny läkare, hjälpa till att undvika att få samma lab tester gjorda om och om igen, eftersom läkarna som man påstår "inte kan få kopior av dina senaste resultat", förlorat dina journaler på grund av omflyttningar, förändrade rutiner, arbetsuppgifter eller sjukförsäkring etc. Med Google Hälsa erbjuds du att tryggt och säkert komma åt din hälsoinformation var som helst, när som helst. Nejdå, din arbetsgivare, försäkringskassa, eller andra statliga eler överstatliga organisationer eller ens s k hackers ska kunna komma åt informationen. Hädanefter utlovas du att ha full kontroll på hur dina uppgifter hanteras eller säljs.
Informations- och annonsföretaget Google säger sig fullt vilja tro att Din information om Din hälsa tillhör dig, och att du själv måste bestämma hur mycket du vill dela och vem du delar informationen med. Google utlovar att aldrig sälja dina uppgifter och att lagra dina uppgifter lika säkert och på samma privat sätt (som t ex landstinget idag gör i Sverige).
Med Google Hälsa så kan du skapa hälso-profiler online. Man vill att du anger ditt hälsotillstånd, vilka mediciner du använder, allergier som du kanske har, lab resultat osv.osv. Du kan även skapa profiler för andra t ex familjemedlemmar och dina barn (Kanske grannen också?). Google vill att du registrerar journaler från olika vårdgivare, sjukhus och apotek. Du kan även välja från en lista med olika Google Hälsopartners för att ge dina vårdgivare, sjukhus och apotek möjlighet att vidaresända kopior av journaler och recept direkt till Google. På så sätt ska du kunna spara en korrekt historia av ditt medicinska tillstånd, läkemedel och olika testresultat på ett enda ställe.
Google vill nu uppenbart globalisera företagshälsovård, hälso- och sjukvård på ett sätt som kan komma att skada och blottlägga många människor, men samtidigt tillskapa många andra stora ekonomiska förtjänster. Jag känner en stor tveksamhet till att det här ger en bättre hälsa.
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Google Hälsa är den senaste innovationen som sökmotorföretaget Google nu lanserar som en altruistisk gåva till människorna i världen (och i Sverige). Med en något sunt intigritetshållande attityd en helt befängd och fullständigt häpnadsväckande affärside egentligen! Idén med Google Hälsa innebär att du ska kunna lagra och hantera all din hälsoinformation på en central plats - hos Google. Och det anges vara helt gratis och ostyrt, fastän stora privata amerikanska företag och intressen redan givits stort annonsutrymme som s k hälsopartners! Allt du behöver för att komma igång är ett Google-användarnamn och ett lösenord.
Googles försåtliga argument för lanseringen av Google Hälsa är att du själv ska vara ägare av dina medicinska journaler och ha egen tillgång till dem (men det är förstås Google som du skänker den tillgången till!). Man tycker vidare att det är din information, och att det är du som ska påverka den genom att hålla din läkare uppdaterade med hjälp av information som du inte längre lagrar hos t ex lanstinget, utan hos Google! Google vill på det här sättet undandra både dig och sjukvården onödigt extra pappersarbete varje gång du träffar en ny läkare, hjälpa till att undvika att få samma lab tester gjorda om och om igen, eftersom läkarna som man påstår "inte kan få kopior av dina senaste resultat", förlorat dina journaler på grund av omflyttningar, förändrade rutiner, arbetsuppgifter eller sjukförsäkring etc. Med Google Hälsa erbjuds du att tryggt och säkert komma åt din hälsoinformation var som helst, när som helst. Nejdå, din arbetsgivare, försäkringskassa, eller andra statliga eler överstatliga organisationer eller ens s k hackers ska kunna komma åt informationen. Hädanefter utlovas du att ha full kontroll på hur dina uppgifter hanteras eller säljs.
Informations- och annonsföretaget Google säger sig fullt vilja tro att Din information om Din hälsa tillhör dig, och att du själv måste bestämma hur mycket du vill dela och vem du delar informationen med. Google utlovar att aldrig sälja dina uppgifter och att lagra dina uppgifter lika säkert och på samma privat sätt (som t ex landstinget idag gör i Sverige).
Med Google Hälsa så kan du skapa hälso-profiler online. Man vill att du anger ditt hälsotillstånd, vilka mediciner du använder, allergier som du kanske har, lab resultat osv.osv. Du kan även skapa profiler för andra t ex familjemedlemmar och dina barn (Kanske grannen också?). Google vill att du registrerar journaler från olika vårdgivare, sjukhus och apotek. Du kan även välja från en lista med olika Google Hälsopartners för att ge dina vårdgivare, sjukhus och apotek möjlighet att vidaresända kopior av journaler och recept direkt till Google. På så sätt ska du kunna spara en korrekt historia av ditt medicinska tillstånd, läkemedel och olika testresultat på ett enda ställe.
Google vill nu uppenbart globalisera företagshälsovård, hälso- och sjukvård på ett sätt som kan komma att skada och blottlägga många människor, men samtidigt tillskapa många andra stora ekonomiska förtjänster. Jag känner en stor tveksamhet till att det här ger en bättre hälsa.
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)