Det har ifrågasatts om en person i min position gör människar, eller om jag enbart lyssnar eller pratar med någon. Finns det möjligen recept på liv, välmående, njutning och skönhet, på samma sätt som landstinget idag föreskriver motion på recept? Media intresserar sig för de vackra människorna och dem som tyvärr tappar ansiktet och exploateras för ett lösnummer. Sommarhettan består.
Så gör möjligen också skönheten och attraktionen. Många anser utseendet så viktigt, att man utvecklar en extrem form av utseendefixering med svår ångest och tvångstankar, s.k. dysmorfofobi (Body Dysmorphic Disorder BDD). Ibland, till följd av detta även en social fobi.
Frågan om hur vi ser ut är, och blir alltmer intressant, men är också mycket mer komplex än vi inledningsvis anar. Åtta av tio svenskar anser t ex att utseendet har en stor betydelse för t ex vår framgång i jobbet. Emma K. Evesham, denna enastående kvinna - som enligt Lacan inte finns - har diktat en fairy-tale som exklusivt publiceras på Eliazon.com. En sommarläsning om att inte tappa sitt ansikte, om att hellre se bra ut, om ögats aptit, attraktiviteten, skönheten och vår hunger på livet. Läs berättelsen här: Tappa ansiktet?
Ha en fortsatt härlig sommar!
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Eliazon.net är en blogg för författaren Torbjörn K A Eliazon's personliga reflektioner, kommentarer & inlägg om aktuella omvärldshändelser och skeenden, nyhetsflöden, livsstil & hälsa. Besök även Facebooksidan : www.eliazon.eu. Ambitionen hos Eliazon är att på ett naturligt sätt förstå, verka och finnas i den vardag nära människorna, där mänsklig psykologi och kommunikation uppstår, pågår och ständigt blir till. Köp mina böcker här: http://www.NorthernWind.eu
Visar inlägg med etikett prata med någon. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett prata med någon. Visa alla inlägg
torsdag 15 juli 2010
fredag 6 november 2009
Tig i församlingen!
Tala är silver, tiga är guld. Det vi tillåts visa upp som blickfång eller säga andra måste ha en gräns eller bortre punkt som inte får passeras eller exploateras. Detta för att en demokratisk civilisation och en privat sfär i vår tillvaro ska vara möjlig. Tabun och tigande fyller här antagligen en viktig funktion för att skydda människor mot djuriska beteenden och infall, rovdjursögon och allt för hett och öppet affektliv, tror psykolog Torbjörn K A Eliazon.
Tig i församlingen och prata hellre din sanning i slutna, stängda och välisolerade terapirum! En inflammerad debatt har uppstått betr. hur barn exploateras och utnyttjas i media. Vi skulle kunna tro att gränsen för vad jag har kallat ”vår hungriga och rovgiriga blick” förhoppningsvis är nådd, när en person som kallats terapeut med uppenbara yrkesmässiga vanföreställningar viker ut sina egna och sina klienters tillkortakommanden och brister inför miljontals åskådare (sanktionerad av ett Public Service-företag vars affärsidé blivit att slakta det privata med offentlig finansiering). Man kan som en av landets få rakryggade journalister i den aktuella debatten – Kattis Ahlström känna stor sorg, skam och en enorm vanmakt över den kommersialiserade utvecklingen, men skadorna är redan i de aktuella fallen- skedda, om ännu ej fullbordade.
Det finns t o m en stor risk i att man enbart som aktör i debatten, deltar i att förstärka exploateringen och skadorna ytterligare. Men, kan vi då lära något av den och all denna längtan efter - blickfång? Det som den refererade debatten om medias exploatering av barn ytterst handlar om är att en civilisation måste vidmakthålla och värna sina tabun och integritetsregler, för att bestå och fungera demokratiskt och socialt också inom syndriftens område. Idag luckras den privata sfären upp och sönderfaller alltmer i olika privata uttryck för att bli blickfång på offentliga arenor.
Det är lika tveksamt, olämpligt och skadligt att offentligt diskutera enskilda människors privata preferenser, livsval, affekter och känsloliv som det är att tillåta rasistiska personer och partiers (också helt känslostyrda) extrema åsikter i ett samhälle som vill vidmakthålla demokratiska och språkligt kommunikativa ambitioner. Det här gäller alldeles oavsett om den offentliga arenan för det privata uttrycket kallas en självbiografisk bestseller, Facebook, Bilddagboken, Blogger, Skavlan, Här är ditt liv, Ett fall för Louise eller avslöjande journalistik i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Aftonbladet eller Uppdrag Granskning.
Att uppmana människor att helt tiga sönder vissa affektdrivande och polariserande spörsmål är därför en god utarbetad teknik och en klokt avvägd demokratisk handling. Public Service och övriga medias ogenomtänkta övergrepp mot bland annat barn ingår i ett större sammanhang av en kommersiell och konsumtionsstyrd rå exploatering av syndriften och voyeristiskt/exhibitionistiska tendenser och drömmar hos människor. Denna syndrift som är en del av vår varseblivning, styr våra begär, konsumtionsmönster, handlingsberedskap, vårt tittande och seende.Individuellt och i gruppbeteendet. I den allt mer visuellt framställda värld vi konsumerar och har att hantera, accelererar betydelsen för syndriftens fenomenologi och uttryck som blickfång.
Syndriftens inverkan och betydelse måste därför nogsammare beaktas och implementeras i vår lagstiftning, etikettreglerna för våra umgängesformer i t ex media och övervakningssamhället, våra etiska överväganden och ställningstaganden, osv. Individuellt måste vi ta ett större eget ansvar för syndriften så att vi kan glädjas i den i stället för att krossas utav den. Intill detta är allvarligt begrundat och väl beaktat är det klokast att faktiskt helt beslöja sig som de muslimska kvinnorna eller helt tiga i församlingen.
Vad är syndriften?
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se
Tig i församlingen och prata hellre din sanning i slutna, stängda och välisolerade terapirum! En inflammerad debatt har uppstått betr. hur barn exploateras och utnyttjas i media. Vi skulle kunna tro att gränsen för vad jag har kallat ”vår hungriga och rovgiriga blick” förhoppningsvis är nådd, när en person som kallats terapeut med uppenbara yrkesmässiga vanföreställningar viker ut sina egna och sina klienters tillkortakommanden och brister inför miljontals åskådare (sanktionerad av ett Public Service-företag vars affärsidé blivit att slakta det privata med offentlig finansiering). Man kan som en av landets få rakryggade journalister i den aktuella debatten – Kattis Ahlström känna stor sorg, skam och en enorm vanmakt över den kommersialiserade utvecklingen, men skadorna är redan i de aktuella fallen- skedda, om ännu ej fullbordade.
Det finns t o m en stor risk i att man enbart som aktör i debatten, deltar i att förstärka exploateringen och skadorna ytterligare. Men, kan vi då lära något av den och all denna längtan efter - blickfång? Det som den refererade debatten om medias exploatering av barn ytterst handlar om är att en civilisation måste vidmakthålla och värna sina tabun och integritetsregler, för att bestå och fungera demokratiskt och socialt också inom syndriftens område. Idag luckras den privata sfären upp och sönderfaller alltmer i olika privata uttryck för att bli blickfång på offentliga arenor.
Det är lika tveksamt, olämpligt och skadligt att offentligt diskutera enskilda människors privata preferenser, livsval, affekter och känsloliv som det är att tillåta rasistiska personer och partiers (också helt känslostyrda) extrema åsikter i ett samhälle som vill vidmakthålla demokratiska och språkligt kommunikativa ambitioner. Det här gäller alldeles oavsett om den offentliga arenan för det privata uttrycket kallas en självbiografisk bestseller, Facebook, Bilddagboken, Blogger, Skavlan, Här är ditt liv, Ett fall för Louise eller avslöjande journalistik i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Aftonbladet eller Uppdrag Granskning.
Att uppmana människor att helt tiga sönder vissa affektdrivande och polariserande spörsmål är därför en god utarbetad teknik och en klokt avvägd demokratisk handling. Public Service och övriga medias ogenomtänkta övergrepp mot bland annat barn ingår i ett större sammanhang av en kommersiell och konsumtionsstyrd rå exploatering av syndriften och voyeristiskt/exhibitionistiska tendenser och drömmar hos människor. Denna syndrift som är en del av vår varseblivning, styr våra begär, konsumtionsmönster, handlingsberedskap, vårt tittande och seende.Individuellt och i gruppbeteendet. I den allt mer visuellt framställda värld vi konsumerar och har att hantera, accelererar betydelsen för syndriftens fenomenologi och uttryck som blickfång.
Syndriftens inverkan och betydelse måste därför nogsammare beaktas och implementeras i vår lagstiftning, etikettreglerna för våra umgängesformer i t ex media och övervakningssamhället, våra etiska överväganden och ställningstaganden, osv. Individuellt måste vi ta ett större eget ansvar för syndriften så att vi kan glädjas i den i stället för att krossas utav den. Intill detta är allvarligt begrundat och väl beaktat är det klokast att faktiskt helt beslöja sig som de muslimska kvinnorna eller helt tiga i församlingen.
Vad är syndriften?
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se
lördag 15 augusti 2009
Snacka sig snygg
Från balkongen på min takvåning på Kungsgatan 46 i Göteborg kan jag höra gatumusikanternas dragspel och sorlet av strosande och shoppingglada semesterlediga människor. Jag kan se ner mot gatuplanet mitt emot och in till en pittoreskt trevlig parfymbutik med duktig och trevligt tillmötesgående personal som heter Grand Parfymeri. En strid ström besöker dagligen den exquisita lilla butiken, t ex Charlotte Perelli som marknadsför butiken på nätet,och denna dag min egen dotter. Här erbjuds det makeup, smink, krämer, parfym och väldoft i mängder, skönhetsprodukter för ansikte, läppar, kinder, ögon, ögonbryn, hud, naglar, anti-aging preparat och produkter för kroppens både natt- och dagbehandling. Enligt Euromonitor ökar kosmetiska och parfymföretagen sin omsättning i världen med 25% till snart ofattbara 2500 miljarder kronor på bara något år (2012). Den största ökningen sker på BRIK-marknaden d v s i länder som Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. I Europa använder forfarande engelsmännen 43 % mer kosmetiska preparat än genomsnittseuropén. Trender inom det här segmentet av skönhetsindustrin är bl a en kraftig ökning av s k kosmeceutiska preparat och en kraftigt ökad användning av vanliga kosmetiska preparat och dofter bland män. Försäljningen av nagelvårdsprodukter minskar dock sannolikt.
Ingen ens i parfym och kosmetikaindustrin, lika lite som inom plastikkirurgin eller frisörbranchen, vill dock få oss att tro att enbart yttre kosmetika, lite manikyr och väldoft, ett klipp eller ingrepp här eller där, i sig skapar skönhet. Tvärtom, är man i dessa branscher liksom i modets haute couture väl medvetna om de inre kvalitéernas betydelse för och syndriftens inverkan på skönhetsbegreppet och vad vi uppfattar som snyggt, attraktivt, tilltalande och vackert. Tvärtemot vad vi kanske föreställer oss, så uppträder man i dessa branscher med ett ökat intresse för kunden när inre motiv och preferenser, kräsnare val och självmedvetna personer kommer in i butiken. Det här därför att det också ökar försäljningsintäkterna. Det som dock slår mig när jag ser alla människor som går in i parfymaffären är att knappast någon av dem känner till syndriften och åkallandedriften. Inte en enda av dem har sannolikt hört talas om och vet om det som först låter lite revolutionerande, halvt galet eller otroligt, nämligen att det verkligen går att snacka sig snygg och vacker, t.o.m. så att personens spegelbild förändras. När två halvt misstroende, unga och kritiska reportrar vid Sveriges Radio kontaktade mig om saken för ett lite skämtsamt morgonprograms räkning, fick jag ändå tillfälle till att på ett något mer seriöst sätt än reportrarnas ansats, beskriva och utveckla den teoretiska bakgrunden till den nya behandlingsmetoden Beauty Aging Therapy. (Du kan lyssna till intervjun här). Utgångspunkterna för resonemangen i behandlingsmodellen bygger på många års erfarenhet och teoretiskt fördjupningsarbete. En sammanfattning följer här nedan:
Jag har länge vänt mig emot den psykiatriska idén om att låsa psykologin till halvt vidskepliga1800-talsmodeller för hur människor fungerar (i sjukdomsklassificeringen så vidhäftas man t ex fortfarande av att utgå från Emil Kraepelins (1856-1926) klassifikationssystem). Psykologin för mig innebär mer än enbart kusliga och mörka sjukdomsförklaringar. Det är tvärtom ett intressant och stimulerande ämnesområde som utvecklar människor. Psykologin äger en plasticitet, som inte så enkelt låter sig klassificeras, och stiger långt in i även andra vetenskapsfält t ex. ekonomi, religion, politik, pedagogik, litteraturvetenskap, vår kultur och teater. Psykologin styr våra framgångar, våra skratt och skapandets inspiration, ibland tränger den sig in i våra vardagsrum, in i våra hjärtan och kärleksrelationer, begär och skönhetsupplevelser. I all prestationsutövning, t ex idrott, marknadsföring, affärsliv idag är psykologin en helt avgörande faktor för framgång, förtjänst och produktiv utveckling. Psykologi i sin utövning ska därför få människor att växa och resa sig, inte leda till att människor förminskas eller marginaliseras av den.
Kan man då snacka sig snygg? Ordspråket säger: - Som man talar så blir det! Det här innebär att man ska lära sig vara ömsint med sitt tal och i sin ordanvändning. Det är detta alla terapier egentligen handlar om och som var Sigmund Freuds stora (åter)upptäckt när han lanserade talkuren. (Jmfr. "I begynnelsen var Ordet", vilken fras låter oss förstå att Freuds upptäckt talkuren egentligen är Bibelns och mänsklighetens själva nav och utgångspunkt). Svaret på frågan "Kan man då prata sig snygg?" finns m a o redan i vår kristna kulturs ursprungstext Bibeln. Det är orden och snacket som skiljer oss från djuren och gör oss till människor! Duktiga och framstående poeter och författare som Tomas Tranströmer, Augustin Mannerheim, Per Gunnar Evander, Björn Ranelid och Lars Norén har anat och kommit nära de här sambanden, och lever idag ganska gott på detta. Andra "ordbrukare" som lärare, pedagoger, politiker och journalister är mer omedvetna om och inte lika ömsinta till sin ordanvändning . Terapeutens uppgift i talkuren är att lyssna till, begrunda, efterhöra sig om och upptäcka luckorna i den här ömsintheten (som uppträder i form av ångest, ledsamhet, självanklagelser och andra känsloyttringar.)
Snacka sig snygg, betyder och formulerar sig tematiskt olika för människor i olika åldrar. Skönhetsbegreppet blir här m a o alternativa ledande riktmärken eller målsättningar för samtalen eller terapin. Alla människor bär en glöd, ett jubel, en enormt stark skönhetsupplevelse inom sig som uttrycker att hon är hel, snygg och vacker. När vi föds är vi alla fina och vackra. Jämför här, barnets första upptäckt av sig själv i mötet med sin egen spegelbild i spegeln. BARNET JUBLAR - av gädje över att se sig själv som den helhet DET är första gången. (Den här jublande helhetsbilden risker vi sedan tappa efterhand livet lever oss, om vi inte anstränger oss eller, får god vägledande hjälp att komma ihåg bilden via t ex ett rikt kulturliv!) När detta jubel flödar över och bjuds till andra, är vi också alla vackra och tilltalande skönheter. Det är också fundamentet för allt det vi beundrar (och avundas hos andra) och kallar: Ett stort artisteri! Oförlösta det här jublet och den här skönhetsupplevelsen, genomlever vi livet i lidande, psykiska symtom, ångest, nedstämdhet och psykosomatiska vanföreställningar, symtom och kramper. Terapin handlar om att finna (eller parfymera sig med!) den speciella ömsintheten mot sig själv och sin omgivning som individen själv (och ingen annan) behöver, individens egen högst unika, personliga och subjektiva väg, bortom omgivningens krav, fördomar, förväntningar och kulturellt bestämda, vanor och traditioner. Skönhetens väg tar inte avstånd till omgivningen utan uppgår och assimileras i den som en grundförutsättning. Skönhetens väg söker nyfiket och intresserat helhet, och lär sig tåla de revor och några enstaka lapsusar som kan uppträda i dess bild.
Vad pratar man om i terapin?
Ø Något inom psykologin som kallats för självmedvetande, åkallande- och syndrifterna. Det handlar om seendets och tittandets särskilda fenomenologi d v s varför vi ser och betraktar saker på ett visst sätt och hur det strukturerar upplevelsen av vilka vi är och anses vara (Psykologin sprungen ur sjukvårdstänkandet har t ex bortsett från aspekten för att den försvårar eller väsentligen förvirrar rådande teoretiska modeller och behandlingsmetoder).
Ø Existentiella frågor, t ex Göra och Vara, Vad är jag här? D v s vilka förväntningar ställer en viss situation, individen inför. Människans begär och hanteringen av dem.
Ø Målbilder (T e x -Vad är det jag vill ha uppnått, på min ålders höst?)
Ø Historiska erfarenheter och traderat arv
Ø Det unikt personliga skönhetsbegreppet och några andra helt avgörande begrepps definitioner och utformning hos individen viktiga för hennes självskattning
Ø Utseendets presentation och betydelse
Ø Åldrandets kris och betydelse som möjlighet i olika åldersspann
Ø Hantering av tankar och känsloliv på traditionellt psykoterapeutiskt sätt (ångesthantering, stress, ilska, temperament, energitjuvar, miljöns inverkan, existentiella val etc.)
Ø Språkligt och kulturellt acceptabla och sanktionerade artikulationsmöjligheter (t ex. arbete, religion, teater, poesi, konst, musik, rörelse, idrott, dans etc)
Några råd för att bli vacker, behålla eller blomstra ut i sin skönhet:
Ø Återvinn/återskapa det jublande barnet inom dig
Ø Hitta till din unika och personliga subjektivitet (var mycket kräsen i valet av din vägledare)
Ø Reflektera över Din mening med Ditt enda liv
Ø Dumpa relationer som gör dig ofri, utnyttjar din godhet och din låga som brinner inom dig, eller förminskar/förvirrar självkänsla, självförtroende och självuppfattning
Ø Våga stå ensam (men ingen är stark)
Ø Tillåt dig artikulera ditt begär. Ge röst till din längtan och ditt temperament, men avvägt, tränat, reflekterat, tajmat och på ett sätt helst behagfullt för andra.
Ø Njut erfarenhet, visdom och ålder
Ø Med skalden Ulf Lundell: "-Älska dina ärr som medaljer!"
Ø Bjud på dig själv, med en kärleksfull inställning
Ø Lyssna och lär av andra goda föredömen
Snacka sig snygg och vacker, hur vanligt är det?
Formulerat i denna specifika formulering, som primär orsak att börja gå i samtal - hittills väldigt ovanligt. Snacka sig snygg är en helt ny och annan långtidsverkande väldoft, en spännande ny New Queen i snackbutiken. Detta eftersom orsak-verkan-samband av t ex en noterbart ökad karismatisk utstrålning, minskad beteenderepertoar av perfektionism, kontroll och tvång, stärkt självkänsla, bättre kroppshållning, sömn eller en mer attraktiv och vackrare glimt i ögonen, bättre integrering av ett eget subjektivt och intressant mysterium i personligheten, hittills saknat en utarbetad behandlings- och förklaringsmodell och en fördjupat tydlig teoretisering. Av detta följer även att mycket få terapeuter än så länge, kan ta sig an de mycket komplicerade och invecklade frågeställningar som här aktualiseras. En växande bransch av coacher försöker teoretiskt dåligt förberedda, hitta nischer, marknadsandelar och förstå arbetsområdet. Man har förstått att många, särskilt kvinnor, någon gång under livscykeln vill prata med någon utomstående, insatt i intrikata och svåra psykologiska frågeställningar. Tidvis och särskilt under t ex psykoanalysens tidigaste utveckling var inslaget att man gick i terapi som en intellektuell övning eller upptäcktsresa, mer framträdande än idag, när den orsaken mest förekommer hos ett fåtal högutbildade intellektuella grupper och som egenterapiinslag för behandlare vid psykoterapeutiska utbildningar. I USA och många större Västeuropeiska städer har det däremot blivit allt vanligare att anlita psykologer för ren symtombehandling, men även att man använder "skrynklaren" som "alternativ husdoktor", rådgivare och stödjag vid halvsvåra eller mer komplicerade frågeställningar inom privat- och yrkeslivet, t ex skolproblem, relationer, vårdnadstvister, karriärutveckling, minnes- och demensutredningar etc.
Under förutsättning av en seriös teoretisk ram och en erfarenhetsbaserad prövad behandlingsmodell som Beauty Aging Therapy(BAT), är det fullt möjligt att verkligen snacka sig snyggare, skickligare, vackrare som en förstärkande komplementär åtgärd till vad kosmetika, parfym och övrig skönhetsindustri erbjuder. Det här på sätt att personens upplevelse av sin egen spegelbild och personliga utstrålning kommer att förändras.
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se
Ingen ens i parfym och kosmetikaindustrin, lika lite som inom plastikkirurgin eller frisörbranchen, vill dock få oss att tro att enbart yttre kosmetika, lite manikyr och väldoft, ett klipp eller ingrepp här eller där, i sig skapar skönhet. Tvärtom, är man i dessa branscher liksom i modets haute couture väl medvetna om de inre kvalitéernas betydelse för och syndriftens inverkan på skönhetsbegreppet och vad vi uppfattar som snyggt, attraktivt, tilltalande och vackert. Tvärtemot vad vi kanske föreställer oss, så uppträder man i dessa branscher med ett ökat intresse för kunden när inre motiv och preferenser, kräsnare val och självmedvetna personer kommer in i butiken. Det här därför att det också ökar försäljningsintäkterna. Det som dock slår mig när jag ser alla människor som går in i parfymaffären är att knappast någon av dem känner till syndriften och åkallandedriften. Inte en enda av dem har sannolikt hört talas om och vet om det som först låter lite revolutionerande, halvt galet eller otroligt, nämligen att det verkligen går att snacka sig snygg och vacker, t.o.m. så att personens spegelbild förändras. När två halvt misstroende, unga och kritiska reportrar vid Sveriges Radio kontaktade mig om saken för ett lite skämtsamt morgonprograms räkning, fick jag ändå tillfälle till att på ett något mer seriöst sätt än reportrarnas ansats, beskriva och utveckla den teoretiska bakgrunden till den nya behandlingsmetoden Beauty Aging Therapy. (Du kan lyssna till intervjun här). Utgångspunkterna för resonemangen i behandlingsmodellen bygger på många års erfarenhet och teoretiskt fördjupningsarbete. En sammanfattning följer här nedan:
Jag har länge vänt mig emot den psykiatriska idén om att låsa psykologin till halvt vidskepliga1800-talsmodeller för hur människor fungerar (i sjukdomsklassificeringen så vidhäftas man t ex fortfarande av att utgå från Emil Kraepelins (1856-1926) klassifikationssystem). Psykologin för mig innebär mer än enbart kusliga och mörka sjukdomsförklaringar. Det är tvärtom ett intressant och stimulerande ämnesområde som utvecklar människor. Psykologin äger en plasticitet, som inte så enkelt låter sig klassificeras, och stiger långt in i även andra vetenskapsfält t ex. ekonomi, religion, politik, pedagogik, litteraturvetenskap, vår kultur och teater. Psykologin styr våra framgångar, våra skratt och skapandets inspiration, ibland tränger den sig in i våra vardagsrum, in i våra hjärtan och kärleksrelationer, begär och skönhetsupplevelser. I all prestationsutövning, t ex idrott, marknadsföring, affärsliv idag är psykologin en helt avgörande faktor för framgång, förtjänst och produktiv utveckling. Psykologi i sin utövning ska därför få människor att växa och resa sig, inte leda till att människor förminskas eller marginaliseras av den.
Kan man då snacka sig snygg? Ordspråket säger: - Som man talar så blir det! Det här innebär att man ska lära sig vara ömsint med sitt tal och i sin ordanvändning. Det är detta alla terapier egentligen handlar om och som var Sigmund Freuds stora (åter)upptäckt när han lanserade talkuren. (Jmfr. "I begynnelsen var Ordet", vilken fras låter oss förstå att Freuds upptäckt talkuren egentligen är Bibelns och mänsklighetens själva nav och utgångspunkt). Svaret på frågan "Kan man då prata sig snygg?" finns m a o redan i vår kristna kulturs ursprungstext Bibeln. Det är orden och snacket som skiljer oss från djuren och gör oss till människor! Duktiga och framstående poeter och författare som Tomas Tranströmer, Augustin Mannerheim, Per Gunnar Evander, Björn Ranelid och Lars Norén har anat och kommit nära de här sambanden, och lever idag ganska gott på detta. Andra "ordbrukare" som lärare, pedagoger, politiker och journalister är mer omedvetna om och inte lika ömsinta till sin ordanvändning . Terapeutens uppgift i talkuren är att lyssna till, begrunda, efterhöra sig om och upptäcka luckorna i den här ömsintheten (som uppträder i form av ångest, ledsamhet, självanklagelser och andra känsloyttringar.)
Snacka sig snygg, betyder och formulerar sig tematiskt olika för människor i olika åldrar. Skönhetsbegreppet blir här m a o alternativa ledande riktmärken eller målsättningar för samtalen eller terapin. Alla människor bär en glöd, ett jubel, en enormt stark skönhetsupplevelse inom sig som uttrycker att hon är hel, snygg och vacker. När vi föds är vi alla fina och vackra. Jämför här, barnets första upptäckt av sig själv i mötet med sin egen spegelbild i spegeln. BARNET JUBLAR - av gädje över att se sig själv som den helhet DET är första gången. (Den här jublande helhetsbilden risker vi sedan tappa efterhand livet lever oss, om vi inte anstränger oss eller, får god vägledande hjälp att komma ihåg bilden via t ex ett rikt kulturliv!) När detta jubel flödar över och bjuds till andra, är vi också alla vackra och tilltalande skönheter. Det är också fundamentet för allt det vi beundrar (och avundas hos andra) och kallar: Ett stort artisteri! Oförlösta det här jublet och den här skönhetsupplevelsen, genomlever vi livet i lidande, psykiska symtom, ångest, nedstämdhet och psykosomatiska vanföreställningar, symtom och kramper. Terapin handlar om att finna (eller parfymera sig med!) den speciella ömsintheten mot sig själv och sin omgivning som individen själv (och ingen annan) behöver, individens egen högst unika, personliga och subjektiva väg, bortom omgivningens krav, fördomar, förväntningar och kulturellt bestämda, vanor och traditioner. Skönhetens väg tar inte avstånd till omgivningen utan uppgår och assimileras i den som en grundförutsättning. Skönhetens väg söker nyfiket och intresserat helhet, och lär sig tåla de revor och några enstaka lapsusar som kan uppträda i dess bild.
Vad pratar man om i terapin?
Ø Något inom psykologin som kallats för självmedvetande, åkallande- och syndrifterna. Det handlar om seendets och tittandets särskilda fenomenologi d v s varför vi ser och betraktar saker på ett visst sätt och hur det strukturerar upplevelsen av vilka vi är och anses vara (Psykologin sprungen ur sjukvårdstänkandet har t ex bortsett från aspekten för att den försvårar eller väsentligen förvirrar rådande teoretiska modeller och behandlingsmetoder).
Ø Existentiella frågor, t ex Göra och Vara, Vad är jag här? D v s vilka förväntningar ställer en viss situation, individen inför. Människans begär och hanteringen av dem.
Ø Målbilder (T e x -Vad är det jag vill ha uppnått, på min ålders höst?)
Ø Historiska erfarenheter och traderat arv
Ø Det unikt personliga skönhetsbegreppet och några andra helt avgörande begrepps definitioner och utformning hos individen viktiga för hennes självskattning
Ø Utseendets presentation och betydelse
Ø Åldrandets kris och betydelse som möjlighet i olika åldersspann
Ø Hantering av tankar och känsloliv på traditionellt psykoterapeutiskt sätt (ångesthantering, stress, ilska, temperament, energitjuvar, miljöns inverkan, existentiella val etc.)
Ø Språkligt och kulturellt acceptabla och sanktionerade artikulationsmöjligheter (t ex. arbete, religion, teater, poesi, konst, musik, rörelse, idrott, dans etc)
Några råd för att bli vacker, behålla eller blomstra ut i sin skönhet:
Ø Återvinn/återskapa det jublande barnet inom dig
Ø Hitta till din unika och personliga subjektivitet (var mycket kräsen i valet av din vägledare)
Ø Reflektera över Din mening med Ditt enda liv
Ø Dumpa relationer som gör dig ofri, utnyttjar din godhet och din låga som brinner inom dig, eller förminskar/förvirrar självkänsla, självförtroende och självuppfattning
Ø Våga stå ensam (men ingen är stark)
Ø Tillåt dig artikulera ditt begär. Ge röst till din längtan och ditt temperament, men avvägt, tränat, reflekterat, tajmat och på ett sätt helst behagfullt för andra.
Ø Njut erfarenhet, visdom och ålder
Ø Med skalden Ulf Lundell: "-Älska dina ärr som medaljer!"
Ø Bjud på dig själv, med en kärleksfull inställning
Ø Lyssna och lär av andra goda föredömen
Snacka sig snygg och vacker, hur vanligt är det?
Formulerat i denna specifika formulering, som primär orsak att börja gå i samtal - hittills väldigt ovanligt. Snacka sig snygg är en helt ny och annan långtidsverkande väldoft, en spännande ny New Queen i snackbutiken. Detta eftersom orsak-verkan-samband av t ex en noterbart ökad karismatisk utstrålning, minskad beteenderepertoar av perfektionism, kontroll och tvång, stärkt självkänsla, bättre kroppshållning, sömn eller en mer attraktiv och vackrare glimt i ögonen, bättre integrering av ett eget subjektivt och intressant mysterium i personligheten, hittills saknat en utarbetad behandlings- och förklaringsmodell och en fördjupat tydlig teoretisering. Av detta följer även att mycket få terapeuter än så länge, kan ta sig an de mycket komplicerade och invecklade frågeställningar som här aktualiseras. En växande bransch av coacher försöker teoretiskt dåligt förberedda, hitta nischer, marknadsandelar och förstå arbetsområdet. Man har förstått att många, särskilt kvinnor, någon gång under livscykeln vill prata med någon utomstående, insatt i intrikata och svåra psykologiska frågeställningar. Tidvis och särskilt under t ex psykoanalysens tidigaste utveckling var inslaget att man gick i terapi som en intellektuell övning eller upptäcktsresa, mer framträdande än idag, när den orsaken mest förekommer hos ett fåtal högutbildade intellektuella grupper och som egenterapiinslag för behandlare vid psykoterapeutiska utbildningar. I USA och många större Västeuropeiska städer har det däremot blivit allt vanligare att anlita psykologer för ren symtombehandling, men även att man använder "skrynklaren" som "alternativ husdoktor", rådgivare och stödjag vid halvsvåra eller mer komplicerade frågeställningar inom privat- och yrkeslivet, t ex skolproblem, relationer, vårdnadstvister, karriärutveckling, minnes- och demensutredningar etc.
Under förutsättning av en seriös teoretisk ram och en erfarenhetsbaserad prövad behandlingsmodell som Beauty Aging Therapy(BAT), är det fullt möjligt att verkligen snacka sig snyggare, skickligare, vackrare som en förstärkande komplementär åtgärd till vad kosmetika, parfym och övrig skönhetsindustri erbjuder. Det här på sätt att personens upplevelse av sin egen spegelbild och personliga utstrålning kommer att förändras.
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se
onsdag 8 juli 2009
Prata med någon
Vårt behov att prata med någon är urgammalt och det som främst skiljer oss från andra existerande arter av liv på jorden. En annan människa som verkligen känner konsten att lyssna bekräftar behovet att prata som mänskligt och gör oss själva mer sedda som mänskliga (enbart genom att lyssna på vad vi faktiskt säger).
Omvänt, kan vi också säga att den som inte vill lyssna till vad vi försöker säga (eller inte tar sig den nödvändiga tiden att lyssna och försöka förstå), förnekar oss vårt största mänskliga behov. Om vi tvingas till att tiga (genom andras ointresse för vad vi vill prata om) så förlorar vi möjligheten att visa vilka vi är. Vi kan inte längre förmedla vad vi vill, vilka intentioner vi har, vad vi tänker, tycker eller känner inför olika situationer. Vi tvingas genom den andres ointresse bli osynliga i vilka vi är och vad vi skulle velat säga eller uttrycka. Vår mening framgår inte och räknas inte av den som ”slagit på dövörat”. I värsta fall blir vi som djur, tysta, stumma och instängda helt i våra egna instinkter, affektliv och varseblivning.
Tidigt lär vi ut och uppmuntrar våra barn att prata. Sedan skriker vi inte sällan till dem att hålla tyst eller t.o.m. - Tig! Hur kan vi då förstå det mänskliga behovet av att prata med någon mer seriöst och allvarligt, samt bli än bättre på att lyssna? Mycket av vår kommunikation idag (speciellt denna och andra medievärldar) präglas tyvärr av en stark aggressiv narcissism och en egocentriskt färgad envägskommunikation som i korthet innebär: ”- Huvudsaken är att jag får säga mitt, sedan lyssnar jag inte till andras synpunkter eller ger något större utrymme för andras mer utarbetade invändningar!”
Genom att kommunikation och detta att få prata med någon är så grundläggande betydelsefullt för människan (och mänskligheten), har vi skrivit in denna betydelse i våra absolut viktigaste mänskliga dokument. T ex ”I begynnelsen var Ordet” finns angivet på flera ställen i Bibeln. I vår svenska grundlag och som en övergripande demokratisk princip hävdar vi ”yttrandefriheten”. Läkaren Sigmund Freuds största upptäckt psykoanalysen (som fortfarande ligger till grund för mycket i den moderna psykoterapin och psykologin), handlar om ett insisterande på att läkarkåren och hela läkekonsten som sådan måste LYSSNA MER och bättre till klienters faktiskt uttryckta behov (Kritik som fortfarande idag belastar mellanmänskliga relationer, hälso- och sjukvård, rehabiliteringsinstanser som försäkringskassan, arbetsförmedling och psykiatri).
Trots vår längtan efter en sann jämbördig kommunikation, genuina interpersonella möten och autentiskt fördjupade samtal, finns inget grundlagsskydd för att vi också bör lyssna till och respektera varandras yttranden och synpunkter. Att prata med någon är en riktigt bra idé, så länge och under förutsättning utav att vi faktiskt vill mötas, höra och ta emot varandras åsikter.
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Omvänt, kan vi också säga att den som inte vill lyssna till vad vi försöker säga (eller inte tar sig den nödvändiga tiden att lyssna och försöka förstå), förnekar oss vårt största mänskliga behov. Om vi tvingas till att tiga (genom andras ointresse för vad vi vill prata om) så förlorar vi möjligheten att visa vilka vi är. Vi kan inte längre förmedla vad vi vill, vilka intentioner vi har, vad vi tänker, tycker eller känner inför olika situationer. Vi tvingas genom den andres ointresse bli osynliga i vilka vi är och vad vi skulle velat säga eller uttrycka. Vår mening framgår inte och räknas inte av den som ”slagit på dövörat”. I värsta fall blir vi som djur, tysta, stumma och instängda helt i våra egna instinkter, affektliv och varseblivning.
Tidigt lär vi ut och uppmuntrar våra barn att prata. Sedan skriker vi inte sällan till dem att hålla tyst eller t.o.m. - Tig! Hur kan vi då förstå det mänskliga behovet av att prata med någon mer seriöst och allvarligt, samt bli än bättre på att lyssna? Mycket av vår kommunikation idag (speciellt denna och andra medievärldar) präglas tyvärr av en stark aggressiv narcissism och en egocentriskt färgad envägskommunikation som i korthet innebär: ”- Huvudsaken är att jag får säga mitt, sedan lyssnar jag inte till andras synpunkter eller ger något större utrymme för andras mer utarbetade invändningar!”
Genom att kommunikation och detta att få prata med någon är så grundläggande betydelsefullt för människan (och mänskligheten), har vi skrivit in denna betydelse i våra absolut viktigaste mänskliga dokument. T ex ”I begynnelsen var Ordet” finns angivet på flera ställen i Bibeln. I vår svenska grundlag och som en övergripande demokratisk princip hävdar vi ”yttrandefriheten”. Läkaren Sigmund Freuds största upptäckt psykoanalysen (som fortfarande ligger till grund för mycket i den moderna psykoterapin och psykologin), handlar om ett insisterande på att läkarkåren och hela läkekonsten som sådan måste LYSSNA MER och bättre till klienters faktiskt uttryckta behov (Kritik som fortfarande idag belastar mellanmänskliga relationer, hälso- och sjukvård, rehabiliteringsinstanser som försäkringskassan, arbetsförmedling och psykiatri).
Trots vår längtan efter en sann jämbördig kommunikation, genuina interpersonella möten och autentiskt fördjupade samtal, finns inget grundlagsskydd för att vi också bör lyssna till och respektera varandras yttranden och synpunkter. Att prata med någon är en riktigt bra idé, så länge och under förutsättning utav att vi faktiskt vill mötas, höra och ta emot varandras åsikter.
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)