Skriket från Lundsbergs skola

Har skolan blivit en plats av våld, avund
politiskt maktspel och ämbetsstyrning?

Det är kanske summan av våra gemensamt sammanvägda sunda förnuft som i sammanfattning skapat våra myndigheternas hårda bestämmelser, men finns där en annan sanning i andra uttolkarens ögon? Är det våld, avund, religion, politik eller t.om. ren kommunism som ligger till grund för stängning av en svensk elitskola?

Stängningen av Lundsbergs skola i Värmland är en mycket illavarslande signal och ett helt igenom ogenomtänkt beslut från en statlig myndighet som politiskt effektiviserar en desavouering av en sittande borgerlig regering och som samtidigt måste genera hela det borgerliga samfundet och det försvagade politiska etablissemanget genom sitt ämbetsvälde. För den borgerlige utbildningsministern Jan Björklund måste beslutet bli något av det mest förödmjukande som han fått vara deltagare i att administrera. Skälen till stängningen är därtill så vidrigt grumliga att de i stället för att motverka våldsanvändning inom den svenska skolan, tvärtom med sin spridningseffekt underblåser och förstärker ytterligare våldsyttringar för att underminera auktoritativa samhällsinstitutioner (som skolan är en del av).

När det gäller avunden så följer den en kommunistisk eller lika gärna en religiöst färgad dogmatism om människors lika värde, men som tyvärr ofta helt konstrasterar mot psykologisk kunskap om mänsklig individualitet, olikhet, plasticitet och mångfald. Med kommunisten och författaren Jan Guillous skadeglada ord och förnöjda leende, kan vi lakoniskt säga att nedläggningen av Lundsberg  inneburit en rolig klasskampsseger! Vad gäller våldet, bör Skolinspektionen och skolverkets företrädare, om inga andra förstått detta,  verka för att all våldsanvändning inte ska bemötas med motvåld, utan med en övertänkt tillrättavisande ordanvändning i stället för att agera ett katastrofalt statuerande exempel på psykologiskt motvåld och en mycket illa genomtänk konsekvenspedagogik som drabbar oskyldiga blint och helt skoningslöst. Hur skulle det t e x ha sett ut om vi jämnade hela Husby i Stockholm till grunden, för att några ungdomar fick för sig att anlägga bränder eller kasta sten mot polisen? Föder inte obetänksam repressivitet mer våld än vad den egentligen syftar att motverka?

Konsekvenspedagogiken som Skolinspektionen i Björklunds anda fullföljt i fallet med Lundsberg följer tyvärr exakt samma över-/underordningsprinciper som elever på den aktuella skolan försökt bränna in i köttet på andra elever. Fy skäms! Nu bränner Skolinspektionen in underordningsprincipen på en skola i Värmland så att skriket hörs i hela landet! Badda såren. Bör inte demokratisk fostran, skola, utbildning, politik bygga på en mer ömsint förlåtande och hyggligt överseende och gärna mer poetiskt beskrivande tillrättavisning eller ordanvändning. Skolan och dess tillsynsmyndigheter bör väl tillse att en god undervisning tillhandahålls, inte försöka undandra vissa grupper av människor sådana möjligheter.

Torbjörn K.A Eliazon

Leg.psykolog/socionom

Legenden Lady Godiva

och när tusen år sedan har gått…..

Åren går, men förändras vi? Denna sedesamma berättelse om en liten händelse för 1000 år sedan tycks mig lika högaktuell och lärorik idag, säger psykologen Torbjörn K A Eliazon.

”Den berör frågor som skattepolitik, val, kärlek, avund, modet, könsrelationer, varumärken, välfärdens och skönhetens rena förbannelse och vår önskan att bli förstådda eller sedda (i alla dess tvetydiga former).”

En fantastisk berättelse, om ett lika fantastiskt liv, ett millenium innan din egen dotters födelse. Men, har vi lärt oss något? Läs den här: Lady Godiva

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Prinsessbröllop mellan Victoria och Daniel:
Därför älskar vi Victoria!

Tig i församlingen!

Tala är silver, tiga är guld. Det vi tillåts visa upp som blickfång eller säga andra måste ha en gräns eller bortre punkt som inte får passeras eller exploateras. Detta för att en demokratisk civilisation och en privat sfär i vår tillvaro ska vara möjlig. Tabun och tigande fyller här antagligen en viktig funktion för att skydda människor mot djuriska beteenden och infall, rovdjursögon och allt för hett och öppet affektliv, tror psykolog Torbjörn K A Eliazon.

Tig i församlingen och prata hellre din sanning i slutna, stängda och välisolerade terapirum! En inflammerad debatt har uppstått betr. hur barn exploateras och utnyttjas i media. Vi skulle kunna tro att gränsen för vad jag har kallat ”vår hungriga och rovgiriga blick” förhoppningsvis är nådd, när en person som kallats terapeut med uppenbara yrkesmässiga vanföreställningar viker ut sina egna och sina klienters tillkortakommanden och brister inför miljontals åskådare (sanktionerad av ett Public Service-företag vars affärsidé blivit att slakta det privata med offentlig finansiering). Man kan som en av landets få rakryggade journalister i den aktuella debatten – Kattis Ahlström känna stor sorg, skam och en enorm vanmakt över den kommersialiserade utvecklingen, men skadorna är redan i de aktuella fallen- skedda, om ännu ej fullbordade.

Det finns t o m en stor risk i att man enbart som aktör i debatten, deltar i att förstärka exploateringen och skadorna ytterligare. Men, kan vi då lära något av den och all denna längtan efter - blickfång? Det som den refererade debatten om medias exploatering av barn ytterst handlar om är att en civilisation måste vidmakthålla och värna sina tabun och integritetsregler, för att bestå och fungera demokratiskt och socialt också inom syndriftens område. Idag luckras den privata sfären upp och sönderfaller alltmer i olika privata uttryck för att bli blickfång på offentliga arenor.

Det är lika tveksamt, olämpligt och skadligt att offentligt diskutera enskilda människors privata preferenser, livsval, affekter och känsloliv som det är att tillåta rasistiska personer och partiers (också helt känslostyrda) extrema åsikter i ett samhälle som vill vidmakthålla demokratiska och språkligt kommunikativa ambitioner. Det här gäller alldeles oavsett om den offentliga arenan för det privata uttrycket kallas en självbiografisk bestseller, Facebook, Bilddagboken, Blogger, Skavlan, Här är ditt liv, Ett fall för Louise eller avslöjande journalistik i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Aftonbladet eller Uppdrag Granskning.

Att uppmana människor att helt tiga sönder vissa affektdrivande och polariserande spörsmål är därför en god utarbetad teknik och en klokt avvägd demokratisk handling. Public Service och övriga medias ogenomtänkta övergrepp mot bland annat barn ingår i ett större sammanhang av en kommersiell och konsumtionsstyrd rå exploatering av syndriften och voyeristiskt/exhibitionistiska tendenser och drömmar hos människor. Denna syndrift som är en del av vår varseblivning, styr våra begär, konsumtionsmönster, handlingsberedskap, vårt tittande och seende.Individuellt och i gruppbeteendet. I den allt mer visuellt framställda värld vi konsumerar och har att hantera, accelererar betydelsen för syndriftens fenomenologi och uttryck som blickfång.

Syndriftens inverkan och betydelse måste därför nogsammare beaktas och implementeras i vår lagstiftning, etikettreglerna för våra umgängesformer i t ex media och övervakningssamhället, våra etiska överväganden och ställningstaganden, osv. Individuellt måste vi ta ett större eget ansvar för syndriften så att vi kan glädjas i den i stället för att krossas utav den. Intill detta är allvarligt begrundat och väl beaktat är det klokast att faktiskt helt beslöja sig som de muslimska kvinnorna eller helt tiga i församlingen.

Vad är syndriften?

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se