Litteratur & Böcker

Beställ våra böcker till lägst pris här (finns även i Internetbokhandeln): Litteratur & Böcker

tisdag 26 januari 2016

Kompetensutveckling och handledning i konflikt- och krisprevention - Psych Up Security


Hitta våra böcker till lägst pris här: Litteratur & Böcker (finns även i Internetbokhandeln)

Enligt SVT – Nyheter (2016-01-24) är det många unga män från Marocko och andra länder i Nordafrika som finns i Sverige just nu. Individerna grupperar sig med varandra och gruppen som helhet har blivit ett stort problem för polisen och andra myndigheter. SVT Nyheter uppger att man intervjuat en polis som vill vara anonym men som bland annat har arbetat med de grupper av killar som rör sig i och kring Stockholms city: – De här killarna är ett enormt problem för oss. De snor grejer överallt och misshandlar ordningsvakter på centralen. Tar tjejer mellan benen och ger dem örfilar när de säger ifrån. Alla poliser vet om det här, säger han , men arbetssituationen i Stockholm är katastrofal. – Jag skulle aldrig släppa iväg mina barn till T-centralen, det skulle ingen polis göra, avslutar han.

Vi bor i ett land som länge varit förskonat från psykologiskt traumatiska händelser. 200 år har gått utan krig i landet. Allt verkade länge tryggt, säkert och förutsägbart. När andra drabbas och man själv samtidigt klarar sig, utvecklas efter en tid en känsla av osårbarhet; "det kan inte hända här", eller "det händer inte mig". På fackspråk kallas detta fenomen personlig osårbarhet. Det är rätt och slätt ett förnekande eller en förträngning som även kan gälla grupper, befolkning och en hel nation. En illusion om osårbarhet som gör chocken desto starkare när någonting oförutsett inträffar.

Efter mordet på statsminister Palme och det radioaktiva nedfallet från Tjernobyl 1986 har som bekant en lång rad händelser mer eller mindre skakat om oss. Europas största enstaka katastrofer i fredstid, förlisningen av Estonia och tsunamikatastrofen, annandag jul 2004 innebar ett ohyggligt högt antal döda människor. Listan på utbrott av krigs- och terrorliknande vansinnesdåd och mordhandlingar har efterhand blivit lång och fruktansvärd. Idag lever vi mitt uppe i en flyktingkatastrof som påminner om folkvandringens tidevarv. Enligt BRÅ anmäldes under 2015 drygt 1,5 miljoner brott i Sverige, vilket är en ökning med 60 100 brott eller 4 procent jämfört med året innan. Det totala antalet anmälda brott till polis, tull och åklagare har ökat kraftigt sedan 1950. Under den senaste tioårsperioden (2006–2015) har antalet anmälda brott ökat med 273 000 brott (+22 %). Utvecklingen av samtliga anmälda brott har ökat kontinuerligt sedan 1975. Av dem som utfört kriminella handlingar återfaller ca 40% i nya brott. Förbättrade levnadsvillkor som inneburit en ökad tillgång på stöldbegärliga varor kombinerat med minskad social kontroll människor emellan uppges orsaka eskaleringen i antalet brott.

Gemensamt vid den här typen av kriminell aktivitet, kriser, katastrofer eller händelser är:
• Allvarliga hot mot människor, miljö och materia.
• Flera sammanfallande händelser som tycks skapa kedjereaktioner, skapar i sig ytterligare nya och helt oförutsedda situationer.
• Svårigheter vid värdering av situationen, som från en början kan se helt obetydlig eller ofarlig ut, men som efterhand visar sig bli alltmer kritisk och prövande.
• Förlust av kontroll och överblick..
• Begränsad information och mycket tunna beslutsunderlag.
• Eskalering, antingen p g a krisens inneboende krafter eller därför att den initiala hanteringen förstärker krisen.
• Behov av beslutsfattande under stor tidsnöd.
• Höga krav på flexibilitet och smidighet.
• Mycket stort grupptryck.
• Stort pådrag och intresse från media (tidningspress, radio, TV och nyhetsrapportörer).
• Långa och fysiskt-psykiskt utmattande arbetspass för inblandad beredskapspersonal.

Det som gäller för de stora katastroferna har också i många avsnitt (t ex attityden: "det kan inte hända här", eller "det händer inte mig") lika stor relevans för de "mindre" katastroferna och kriserna av vardagskaraktär t ex vid tillgrepp och inbrott, hot och våld, skilsmässor, mediadrev, trafik- och arbetsplatsolyckor, integrations-, boende- och skolkonflikter m.m. Vardagshändelser i vilka många kan tvingas stå nakna, blottställda och ensamma idag bl a till följd av ekonomiska hinder, kompetensbrist och inte sällan långa väntetider till möjliga stödfunktioner. Polismyndigheten, försvarsmakten eller t ex räddningstjänsten, arbetar både med förebyggande arbete, planering och kontinuerliga inspektioner, samt finns tillgängliga "stand by"i akuta, "skarpa" lägen och situationer. Vårt Psych Up Security™ program innebär avtal om kontinuerligt löpande abonnemang av vissa specificerade och särskilt avgränsade psykologtjänster, när den här typen av oförutsedda behov och händelser uppstår på motsvarande sätt inom den mänskliga psykologins många vardagsområden t.ex. på jobbet, i skolan, i relationen, med barnen och i barnuppfostran, i föreningslivet eller, överallt där mänskliga möten och kommunikation uppstår, och relationer utvecklas och skapas.

Psych Up Security™ blir här en relativt billig och lättillgänglig försäkringslik lösning när jag t ex inte vet hur jag ska bemöta medarbetarnas konflikter och krav på arbetsplatsen, när jag inte vet vilka utbildningsråd eller uppfostran jag ska ge mitt barn, eller den där grannen eller kompisen som var dag tycks möta mig vid garageinfarten med sin aggressions-, skilsmässo- eller stressproblematik. Ibland kanske undran "bara" gäller enstaka arbetsuppgifter med psykologiska implikationer som jag likt polismannen i ingressen helt "kört fast" i att försöka lösa eller skulle behöva handledning i att klara utav att uthärda eller se alternativa handlingsvägar inom. Kort och gott: Psych Up Security™är lösningen för den (familj, företag eller organisation) som tidvis har behov av en utomstående "husdoktor" eller ”specialist” att tillkalla, men inom psykologins många områden.

Om vi definierar en kris, som kanske en svår, eller åtminstone en kritisk period i livet när vårt handlingssätt blir helt avgörande för våra framtida möjligheter, handlingsfrihet och dessutom kanske att vårt goda anseende står på spel, blir Psych Up Security™ avgörande för hur vi kan lösa krisen och komma ur den. Psych Up Security™ tar fasta på behovet av just bl a en utvecklad krishantering och hjälper dig eller din verksamhet uppnå psykologisk stillhet, balans, stabilitet, kontroll, överblickbar distans, vettiga ställningstaganden, beslutsvägar och förberedelser, när den psykologiskt oförutsägbara kusligheten plötsligt sköljer in i vår vardag, produktivitet och välmående. Enda förutsättningen för Psych Up Security™ (psykologisk tryghet, säkerhet och uppbackning, trots instabilitet) är egentligen giltigheten i att den (privatperson, familj, verksamhet eller företag) som har ingått avtalet om Psych Up Security™, löpande fullföljt betalning av en abonnemangsavgift enligt villkor i upprättade ramavtal. Abonnemanget Psych Up Security™, gäller givetvis i första hand för psykologiska kriser, konfliktungar, frågeställningar och förvecklingar uppkomna till följd av sådant som visar sig uppstå efter att abonnemanget trätt i kraft eller för egna neurotiska åkommor och yttringar (t ex fobier, tvångstankar) som uppkommit efter att abonnemangsavtalet trätt i kraft.

Avtal om Psych Up Security™ är en strategisk och klokt avvägd investering på en i förhand gjord rimlig verklighetsanalys och riskbedömning, och kan näppeligen tecknas när individen eller verksamheten redan står handfallen mitt i en pågående krisutveckling. Pris, behov och insatser prövas därför i proportion till och skäligen mot övriga delar av innehållet i Psych Up Security™ - abonnemanget.

Genom Psych Up Security™ - avtal kan du försäkra dig om följande om du någon gång i ett framtidsperspektiv känner dig tvingad att ta emot psykologisk vägledning:

Akut Säkerhet – (när olyckan är framme):
• Ständig tillgång till avropbar professionellt erfaren "stand-by" beredskap.
• Garanterad kontakt med leg. psykolog och/eller en licensierad Psych Up Security Manager inom 24 timmar.
• Kris- och konflikthantering.
• Möjlighet att avropa vetenskapligt beprövade utredningar, åtgärds- och behandlingsprogram.
• Coachning av informationsansvariga och nyckelpersoner.

Prevention säkerhet – kontinuerlig genomgång, utveckling och uppföljning (delvis beroende av Psych Up Security™-avtalets omfattning)
• Kontinuerlig till Psych Up Security™ -avtalet anpassad genomgång, inventering, riskbedömning och uppföljning av psykosociala behov och insatser.
• Psykosociala skyddsronder (på arbetsställen).
• Personutveckling och coachning (av rollförväntningar, psykologiska strategier, handlingssätt, kommunikation, vägledning och styrning ).
• Operativ krisberedskap och systematisk krishantering. Fallgropar och risker. Problemlösning och stress i kritiska situationer.
• Psykometrisk testning, utrednings- och behandlingsinsatser.
• Fortbildnings- och utbildningsinslag
• Ångest-, stress-, aggressivitets- och konflikthantering.
• Motivation, entusiasm och kreativitet.
• Program och handlingsplaner vid hot, våld, missbruk och addiktion.
• Kommunikationsträning (bl a riskkommunikation och empatisk kommunikation), utveckling av strategier för informationsinhämtning och informationshantering.

Övrigt:
• Abonnemang erbjuds mot olika arvodesnivåer beroende av bl a antal människor som omfattas av avtalet.
• Företaget Eliazon - Qilin Psykologkonsult HB (916594-8523) innehar F-Skattsedel och är delvis momsredovisningsbefriat (sjukvårdstjänster), moms kan dock komma att utgå på viss typ av tjänst (utbildningsinslag), beroende av skattelagstiftning.
• Eliazon - Qilin Psykologkonsult har erforderlig ansvarsförsäkring och följer t ex socialstyrelsens och skolverkets riktlinjer för journalföring.
• Företaget Eliazon - Qilin Psykologkonsult HB bedriver sedan 1989 psykologisk mottagning, behandling, utredning, forskning och utbildning, under varumärkesnamnet "Eliazon" och har ändamålsenliga lokaler och sitt säte i Östersund.
• Ytterligare information om företagets ägare, och dess verksamhet inom vetenskapsområdet psykologi återfinns under webbadressen: www.Eliazon.com
• Visste du att enligt Internetbaserade sökmotorföretagen Google, Teoma, Altavista, Overture, MSN och Yahoos rankinglistor senaste åren, är Qilin Psykologkonsult och "Eliazon" (i konkurrensen av miljoner andra aktörer) en av världens mer ledande enskilda aktörer inom ämnesområden som gäller krishantering, barnpsykologi, psykologer vetenskapsfält, psykologisk marknadsföring, psykologiska artiklar och psykologisk hälsa.

Kontakta Eliazon idag! 063 - 10 32 50

www.Eliazon.tel

tisdag 13 oktober 2015

Jul och Julklappstider

Julen är barnens högtid, men passa på och köp boken "Skolan och barnets utveckling" i bokhandeln till de vuxna i deras närhet! Just nu hittar du boken som billigast i den här bokhandeln (följ bildlänken):
Bokomslag Skolan och barnets utveckling : Individen i flocken (häftad)

torsdag 27 augusti 2015

Skolan och barnets utveckling

Författaren presenterar boken "Skolan och barnets utveckling"

Posted by Skolan och barnets utveckling on den 27 augusti 2015

tisdag 7 april 2015

En pillerburk på skolbänken


Är den svarta pedagogiken åter på
frammarch inom den svenska skolan?
-          ett humbug inom naturvetenskapen ?

I grunden är jag utbildad förvaltningssocionom och började min yrkeskarriär i primärkommunen på 70-talet med att hjälpa människor att få materiella saker och behov som bostäder, förskolor, skolor och industrilokaler, förvaltningshus och servicehus för äldre, tillgodosedda. Arkitektur och ingenjörskunskaper skapar goda förutsättningar för människors liv inom detta samhällsområde men byggnadskonsten och den materiella välfärden inrymde människor som jag själv ville lära mig mer om. Jag fick ett erbjudande om att gå psykologutbildningen i mitten på 80-talet och antog erbjudandet. Teoretiskt så skolades jag inom psykologins område på två av landets mest ansedda universitet (Lund resp. Umeå). Praktiskt så lärde jag mig psykologins gränser på en rättspsykiatrisk institution för gravt kriminaliserade psykiatripatienter (Sidsjöns sjukhus Sundsvall). Här insåg jag att sjukvården är den plats man hamnar på (helt avskuren från vardagslivets realiteter och trivialiteter) när man inte längre är mottaglig för psykologiska eller pedagogiska problemlösningar av livspusslet. Jag noterade även att alla dessa trasiga människor varit som du eller jag, och en gång fått lära sig något i hemmet eller skolan. Märkliga psykosociala uppväxtvillkor och bemötanden (Se även min bok PERSPECTIVAE) hade gjort dem annorlunda på sätt att samhället nu bekostade dem nästan ett par miljoner kronor varje år enbart för att uppehålla deras dagliga liv. Sagt och gjort vände jag sjukvården och det diagnostiska sjukvårdstänkandet med dess grundantagande om att ”alla har en diagnos” ryggen, för att i stället som privat entreprenör kunna livnära mig och arbeta förebyggande med psykologiska och pedagogiska metoder inom utbildningsväsendet, arbetsförmedling, företagshälsovård och i en egen privat praktik.

Åren går. Människor jag möter får relativt bra effekter av mina arbetsmetoder och ansträngningar att hjälpa dem när livet kärvat ihop sig. Oftast kan de jag möter gå vidare i sina liv utan att fastna mer kroniskt i sjukvårdssystemet med dess inslag av ifågasatt och ohälsosam droganvändning (se t.ex Whitaker, Robert - Pillerparadoxen). Friställd från sjukvårdstänkandets instrumentella däggdjursinställning till människan (Ja, vi är alla djur, men inte helt ociviliserade eller i en bur!), kan jag efterhand lära ut att psykologin sitter mer i vår ordanvändning, kommunikationen och ömsintheten i våra möten, än i en hjärna som anses innehålla diverse infekterade och kategoriserade spöken! Jag kan demokratiskt öppet kritisera sjukvården för det sistnämda, men också visa psykologins alternativ och möjligheter inom mer vardagsnära livsområden.
Landstingen går på knäna ekonomiskt. Det befolkningsmässigt rätt lilla landstinget i Jämtland är länets största arbetsgivare och omsätter trots fåtalet boende i länet drygt en miljard kronor skattemedel årligen. Många människor i en nödställd situation skulle enligt mitt förmenande kunna bli hjälpt av så mycket pengar men, min bild av landstinget efter 20 år som privat vårdentreprenör inom psykologin i länet är tyvärr allvarligt svärtad och grumlad. Landstinget drivs mycket illa och av en homeopatiskt influerad kuria, på sätt att revisorerna inte ens vill tillstyrka ansvarsfrihet för verksamheten. Personalen säger upp sig själv, omplaceras eller sjukskrivs p.g.a inlåsningseffekter på arbetsmarknaden och långvariga stressjukdomar. Bemanningskostnader och kostnader för pensionsavsättningar skenar. Administratörer kan få remarkabla affektutbrott vid telefonsamtal, ägnar sin tid åt återkommande lönedrivande omorganisationer och ombyggnationer, beviljar konkurerande bisysslor, för ”svart dagbok” av sekretessbelagda handlingar och inriktar ansträngningar av säkerhetsarbete mot kritiker fristående organisationen, baktalar och jagar bort privata vårdentreprenörer, övertalar, erbjuder samarbetsavtal och manipulerar entreprenörers uppdragsgivare till hastigt oöverlagda aktiviteter och långtgående beslut. Märkliga sedvanefrämmande villkor har förekommit vid upphandling och tjänstetillsättningar. Vid granskning, ifrågasättande och frågor utövas en strategisk ostracism med undvikande av att t.ex besvara telefonpåringningar.
Sjukvården och inte minst primärvården och den kroppsliga akutsjukvården fungerar trots knappa ekonomiska resurser och stora kostsamma bemannigsproblem hyfsat bra utifrån min horisont. Landstingets ekonomiska tillskott och buffert i Jämtlands läns landsting liksom i övriga landsting i landet ligger troligen i att man måste göra ett nödvändigt Alexanderhugg i sin organisation där man inte bör dra sig för att i en snabb reform helt hugga bort hela den del av verksamheten som idag präglas av, om inte ren charlatism så åtminstone, ett mycket ifrågasatt pseudoaktigt vetenskapligt stöd, inkompetent ingenjörskonst och kanske ett fullständigt humbug inom självaste naturvetenskapen: Psykiatri, habiliteringsverksamhet samt barn- och ungdomspsykiatrin. Trots mina remisser till de här instanserna har jag upplevt att de tillfört mycket lite av mervärde till t.ex skolor och föräldrar under åren. Utbyggnaden av s.k. psykosociala team har heller inte tillfört så mycket samhällsnytta (vilket utvecklingen av psykiska sjukdomar visar) utan har tvärtom snedvridit konkurrensen och det saknas därtill helt forskningsstöd för att en offentligt finasierad terapi fungerar bättre mot att du själv bekostar din egen terapi genom en försäkring eller lika gärna direkt ur din egen ficka.
Efter 35 års arbete med mänskliga behov  varav 20 års arbete som barn- och ungdomspsykolog har jag belönats med ett omdöme att varna för den svarta pedagogikens princip[1] som genom ett intensifierat och okritiskt samarbete Skola+BUP,  riskerar att få ett allt starkare fotfäste eller genomslag både inom skolorganisationer och psykiatrin i landet. Det är mycket tveksamt, troligen lagstridigt och inte minst sorgligt om nödvändigt stöd i skolan villkoras med att skolbarn tvingas att ta med en pillerburk och en diagnos i pannan till sin skolbänk för att överhuvudtaget få lagstadgad hjälp mot sina skolsvårigheter.
Om du som förälder och vårdnadshavare önskar utreda ditt barns svårigheter via sjukvården är det vidare rimligt att fundera över några ytterligare brydsamma frågor. Sätt dig i ditt barns ställe. Skulle du själv vilja gå igenom en omfattande psykologisk utredning, där allt om dig noggrant penetreras och journalförs? Vilket omdöme om beslutet är det troligt att ditt barn återför till dig senare när barnet själv kommer upp i vuxenlivet? Har föreslagen testadministratör erforderlig kompetens, tid, vana och erfarenhet för en korrekt uttolkning av resultatet inkl. upprättande och uppföljning av åtgärdsprogram? Betänk även långsiktiga stigmatiserande effekter (t.ex i vänkrets och ekonomiskt/socialt liv, humör, självkänsla, motivation osv.) och konsekvenser av beslutet (t.ex framtida utbildning, körkort, förutsättningar i arbetslivet, långtidsverkan av medicinering på inre organ och kroppsligt homeostatiskt system).

Torbjörn Eliazon
Entreprenör
F.d skolpsykolog





[1] Begrepp från Miller, Alice,  Riv Tigandets Mur’, Wahlström & Widstrand. Stockholm, 1991

onsdag 3 september 2014

En skola för bildning.


Skålans skola - Jämtland
Pedagogisk uttolkning av elev och elevgruppers specifika inlärningsbehov kräver tid, speciell läggning, kompetens och inte sällan, exakt kunskap och mycket lång erfarenhet. Undervisning och skola har en inneboende komplexitet som gör att man brottas med många olika frågeställningar dagligen t.ex:

Vad betyder det i den konkreta pedagogiken (för den faktiska inlärningstilen hos eleven) och den dagliga undervisningssituationen att t.ex en skolpsykolog eller BUP konstaterarat att en elev lider av en specifik funktionsnedsättning (t.ex ADHD/ADD) eller visar sig ha mer generella visuospatsiala eller verbala inlärningssvårigheter?

Hur kan och ska den enskilde läraren eller lärarkollegiet pedagogiskt hantera en avvägning mellan å ena sidan betygskriterier i läroplanen och å andra sidan en myndighetsutövning enl. Skollagen som erbjuder andra tolkningsutrymmen (t.ex stipulerat hänsynstagande till den s.k. Pysparagrafen eller Undantagsbestämmelsen?

Trygghet, kontinuitet, lugn, studiero, entydiga och klara spelregler är nödvändiga ingredienser i en skola med ett större och ett mer intellektualiserande bildningsperspektiv. En sådan kunskapsinhämtning kräver mer tidsmässigt utrymme för eftertanke, utveckling genom självreflekterande processer och stabilare organisatoriska ramar och strukturer. Det kan t.ex gälla god ekonomi, former för föräldramedverkan, ämneskunnig och bra lämpad inspirerande, förebildlig och självständig personal samt goda handledningsmöjligheter och pedagogiskt entusiasmerande chefer.

Hur ska skolpersonal pedagogiskt hantera och förhålla sig till problem som gäller brist på likställdhet, social segregation och politiskt kortsiktiga rävspel, hugskottsliknande förändringsförslag baserat på populism och personligt tyckande i stället för beprövad erfarenhet, ny forskning och vetenskap, plötsligt påkomna ekonomiska sparbeting, desauverande kritik eller en påkommen reformiver som ofta föreläggs skolan och undervisningen?

De här frågorna saknar svart-vita enkla lösningar som överbudsmässigt ofta kastas fram i t.ex den aktuella valdebatten. De rör i stället oftast vid intrikata situationsanpassade ställningstaganden som kräver långsiktigt och kontinuerligt samarbete, fortsatt begrundan mellan olika professioner och yrkesgrupper inom skolan i tillägg av en vettig kvalitetsstyrning (t.ex läroplaner och etikdokument) även efter valdagen. Kanske är det möjligt att själva kommunaliseringen i sig släppte lös ett för fritt högljutt folkligt spekulativt bildningsförakt och ett politiskt tyckande och käbbel om skolan som egentligen bara undergrävt förutsättningarna för kompetens, kontinuerlig professionalism och ett fokus på barn och lärande som en livslång vetgirig utvecklings- och identifikationsprocess. Kanske bör Skolverkets mer övergripande förvaltningsansvar stärkas till ett faktiskt och mer reellt utövat huvudmannaskap för hela skolväsendet i landet.
 
Torbjörn Eliasson
Leg.psykolog/socionom

tisdag 18 februari 2014

Är du en liten stjärna?



Nils Asther
Filmstjärnan Nils Asthers memoarer är för den som är intresserad av psykologi, självutveckling, identitetsbildning, karriär, framgång, förebilder och ansvarsfrågor, en intressant och betecknande bra beskrivning av en närmast sjuklig grad av lidelsefull ansvarslöshet, som jag därför hädanefter vill beteckna som asterisk. Med en mer psykologisk diagnostisk terminologi skulle vi kunna (på engelska) benämna den här särskilda störningen av en gränslös och närmast hysterisk ansvarslöshet som ”Asthery”! Termen och Nils Asthers självbeskrivning och existentiella levnadsöde, visar på patologiska svårigheter inom följande områden:

Ansvar. En remarkabel oförmåga till eget ansvarstagande när livsproblemen hopar sig, med bl.a aggressionsutbrott, flyktbeteende och undanflykter.

Relationer. Uttalat stort behov av andra människors bekräftelse och uppskattning. Återkommande och allvarliga relationsproblem med inslag av missbruk (mat, sex, alkohol- och droger), nedstämdhetsperioder med egna självanklagelser, skuld- och övergivenhetskänslor som varvas med uttryckfyllt hat, desauvering och missfirmelser av kärleksobjekt osv.

Självkänsla. Mycket låg och osund självkänsla präglad av rotlöshet och brist på förståelse av egna behov och ett antaget Fadersnamn.

Självinsikt. Partiell eller fullständig omedvetenhet om egen negativ narcissim och hur det egna uppträdandet och ens egna handlingar eller egen framtoning kan uppfattas hos andra. Kör på ett upprepande sätt över andra, tar inte till sig råd, visar emotionell oförståelse och likgiltighet (psykopati), mobbar eller uppträder cyniskt eller uppträder överlägset och ironiskt.

Grandiositet. Starkt hybrisliknande självförtroende med en egocentrisk självupptagenhet och divalater.

Drivkrafter. Stora inslag av avundsjuka, skam, cynism, förakt, revanchlystnad, maktanspråk, perfektionism, ångest och inte minst nedsatt nöjaktighet.

Identitet. Identitetsproblem med upplevelse av främlingsskap och bristande tillhörighet och stora svårigheter av anpassning visavi omgivningen (även i sexuell orientering).

Planering. Luststyrd och njutningslysten här-och-nu personlighet, med nedsatt förmåga till struktur, organisation och konsolidering (t.ex ekonomisk översikt och planering).

Asterisk betyder ”liten stjärna” och brukar symboliskt betecknas med *. Berättelsen om svensken Nils Asthers liv (som han själv ansåg var tragiskt och upplevde med paranoida förtecken) är i sanning berättelsen om en historiskt mycket stor och egentligen väldigt framstående filmaktör som ändå själv betraktade sig som en liten stjärna och idag mest också belackas och hånas som en liten overksam asterix i filmvärlden. I en yttre åskådares ögon blir ändå den här ”goddagspilts-tillvaron” något drömlikt och eftersträvansvärt, speciellt som kontrast till de liv vi själva oftast lever. Fåtalet människor idag känner till Asther överhuvudtaget eller har hört talas om honom trots en Hollywood-karriär som får t.ex skådespelerskan Greta Garbos karriär att förblekna. Tillsammans med Garbo -  ”den evigt stora stjärnan” - förkroppsligade Nils Asther myten om ”skönhetens helvete”, som innebär att en människa värdesätts enbart på sina yttre attribut och sin ytligt påvisbara rikedom. Konsumismen idag vill nog få oss alla att försöka göra den här Ikarosresan som de här bägge filmstjärnorna gjorde, och ekonomin i samhället och politikens villkor följer gärna efter. Bristen på ansvarsfullhet d.v.s ingen vill egentligen ta ansvar, blir ett Kafka-liknande Svarte-Petter spel i alla de moderna och oftast starkt byråkratiserade riterna och sammanhangen, kanske särskilt när det gäller de riktiga kärnfrågorna:  Vem ska vi tro på, förlita oss till eller rösta på? Vem tar ett genuint och äkta ansvar (efter valdagen) i att lösa skolans problem, miljön, bubbelekonomin osv?

Asther vann t.om ikonen Garbos hjärta, men var rådvill ur stånd att förvalta det på ett klokt, ansvarsfyllt och tillitsfyllt sätt. I bl. a trafiksituationer, vid bilratten sägs även Garbo själv ha varit lika asterisk som Asther:

- Flytta på dig kärring, nu kommer Garbo!!
 
Torbjörn K A Eliazon
Leg.psykolog/socionom

tisdag 10 december 2013

Casinoskolan...eller världens bästa skola?

Media beskriver den svenska skolan idag i termer av kaos och larmrapporterna duggar tätt samtidigt som de politiska partierna vill bli ägare av skolfrågan inför ett kommande riksdagsval. Men "Världens bästa skola" är knappast ett Casino för snabba klipp eller Quick-fix lösningar. Delvis så tycker jag att den här paniken i skolfrågan behöver nyanseras ganska kraftigt med att vi överlag ända har en förhållandevis välfungerande och mycket bra skola i Sverige med en mycket hög kompetens. Det gäller oavsett om huvudmannen ska vara t.ex. statlig eller kommunal. Här följer dock några andra förbättringsområden som jag finner det mer rimligt att diskutera och som jag noterat att man kan överväga i mitt mångåriga arbete som skolpsykolog, men utan att man direkt krånglar till allting igen med dyrbara reformer för en skola i behov av mer arbetsro.

1.       Bristen och okunskapen om tillämpningen av Skollagens undantagsbestämmelser i kombination med en traditionell fundamentalistisk bokstavstolkning av betygskriterier hos betygssättande lärare (som inte önskar betecknas eller anklagas som ”flummiga” i politisk slagordsretorik) försämrar markant de officiella skolresultaten. Denna ”fundamentalism” riskerar skapa en skola färgat av ett strängare ”svart-vitt” tänkande, brist på nyansering och en lärmiljö som på förhand stressar, diskvalificerar och undandrar motivation och lust hos både de svagaste eleverna inom skolan men även hos de mer särbegåvade d.v.s de riktigt högt begåvade individerna.

2.       Den nya betygsskalan och betygskriterierna idag följer inte alls längre en standardiserad normalfördelningskurva, vilket får till följd att skolan idag (statistiskt sett) inte längre är eller kan anses vara en skola för alla. Det här betyder även att mycket begåvningspotential idag går helt förlorad och kanske även problematiseras felaktigt och i onödan. Betygskriterierna behöver givetvis därför ses över och anpassas rimligare till normalbefolkningen.

3.       Svensk skola har en fantastisk övertro på ny teknik och underskattar ämnesövergripande de grundläggande färdigheternas betydelse för inlärningen (lyssnade, läs- och skrivfärdigheter t. ex skrivstilsträning). Idag kan därför många ungdomar på högstadium och gymnasiet t.ex inte ens skriva sin namnteckning (med en tränad skrivstil) riktigt.

4.       Politiskt käbbel, negativism, brist på tillit, kontinuitet och långsiktighet desauverar värdet på kunskapsbildningen och en lagstiftning och organisatorisk struktur som i sig är fullt tillräcklig och välfungerande (bortsett från lönebildning och en arbetsmarknadspolitisk försörjningskris vad gäller rekrytering av kompetens).

5.       Bristande prioriteringar i myndighetsutövning, t ex oövervägda stängningsbeslut av skolor, i stället för rådgivande stödinsatser till skolor i behov av extra åtgärdsförslag, implementering och uttolkning av ny lagstiftning och svårtolkade föreskrifter, handledning och krishjälp bör mer övervägas.

 

Torbjörn Eliasson
Leg.psykolog/socionom

onsdag 13 november 2013

En blick på skönhet


Skönheten som objekt ligger som en ouppnåelig sinnlig bild utanför betraktaren, med ett avundsvärt löfte om att det finns något eller någonting mer att tillgodose, någonting mer att försöka begripa, se, förstå, erövra eller besitta. Någonting mer - att känna och uppleva en fullständig otillräcklighet inför, någonting mer som kan erbjuda värme, glädje och spänning i en kylig, hård, rå och delvis miljömässigt ruinerad och överbefolkad värld.

Benvenuto Cellini's saltkar, Wien
Skönheten väcker en åtrå, ett begär och en blick efter en slags verklighetsflykt bort från sorgen, rädslan, utsattheten i ett liv av ansvar, rutiner, krav och förpliktelser. Skönheten erbjuder att vi kanske vänder oss om, en uppstannade närvaro, en paus av njutning, nya intressanta upptäckter eller kanske blott en avslappnande vila. Jakten eller konsumtionen av skönhet (t.ex hos shopaholic’s) har närt människor och människors drömmar som en mycket meningsfull och riktigt kreativt skapande existentiell aktivitet i alla tider. Läs mer...
 
Torbjörn K.A. Eliazon

fredag 30 augusti 2013

Skriket från Lundsbergs skola


Har skolan blivit en plats av våld, avund
politiskt maktspel och ämbetsstyrning?
Det är kanske summan av våra gemensamt sammanvägda sunda förnuft som i sammanfattning skapat våra myndigheternas hårda bestämmelser, men finns där en annan sanning i andra uttolkarens ögon? Är det våld, avund, religion, politik eller t.om. ren kommunism som ligger till grund för stängning av en svensk elitskola?

Stängningen av Lundsbergs skola i Värmland är en mycket illavarslande signal och ett helt igenom ogenomtänkt beslut från en statlig myndighet som politiskt effektiviserar en desavouering av en sittande borgerlig regering och som samtidigt måste genera hela det borgerliga samfundet och det försvagade politiska etablissemanget genom sitt ämbetsvälde. För den borgerlige utbildningsministern Jan Björklund måste beslutet bli något av det mest förödmjukande som han fått vara deltagare i att administrera. Skälen till stängningen är därtill så vidrigt grumliga att de i stället för att motverka våldsanvändning inom den svenska skolan, tvärtom med sin spridningseffekt underblåser och förstärker ytterligare våldsyttringar för att underminera auktoritativa samhällsinstitutioner (som skolan är en del av).

När det gäller avunden så följer den en kommunistisk eller lika gärna en religiöst färgad dogmatism om människors lika värde, men som tyvärr ofta helt konstrasterar mot psykologisk kunskap om mänsklig individualitet, olikhet, plasticitet och mångfald. Med kommunisten och författaren Jan Guillous skadeglada ord och förnöjda leende, kan vi lakoniskt säga att nedläggningen av Lundsberg  inneburit en rolig klasskampsseger! Vad gäller våldet, bör Skolinspektionen och skolverkets företrädare, om inga andra förstått detta,  verka för att all våldsanvändning inte ska bemötas med motvåld, utan med en övertänkt tillrättavisande ordanvändning i stället för att agera ett katastrofalt statuerande exempel på psykologiskt motvåld och en mycket illa genomtänk konsekvenspedagogik som drabbar oskyldiga blint och helt skoningslöst. Hur skulle det t e x ha sett ut om vi jämnade hela Husby i Stockholm till grunden, för att några ungdomar fick för sig att anlägga bränder eller kasta sten mot polisen? Föder inte obetänksam repressivitet mer våld än vad den egentligen syftar att motverka?

Konsekvenspedagogiken som Skolinspektionen i Björklunds anda fullföljt i fallet med Lundsberg följer tyvärr exakt samma över-/underordningsprinciper som elever på den aktuella skolan försökt bränna in i köttet på andra elever. Fy skäms! Nu bränner Skolinspektionen in underordningsprincipen på en skola i Värmland så att skriket hörs i hela landet! Badda såren. Bör inte demokratisk fostran, skola, utbildning, politik bygga på en mer ömsint förlåtande och hyggligt överseende och gärna mer poetiskt beskrivande tillrättavisning eller ordanvändning. Skolan och dess tillsynsmyndigheter bör väl tillse att en god undervisning tillhandahålls, inte försöka undandra vissa grupper av människor sådana möjligheter.


Torbjörn K.A Eliazon
Leg.psykolog/socionom

fredag 31 maj 2013

Dansterapi gör en människa glad

Livia Eliasson 2005Dansterapi är en konstnärlig form av uttryckande dans, man dansar efter ett speciellt rörelsemönster. Det är en terapiform som gör att, man lär känna sin kropp bättre av rörelser. Man träffar andra personer som också dansar. Det är lika som när man målar eller ritar, man är kreativ. Man blir positiv och vill måla eller dansa mer, man glömmer bort det som är tråkigt. Man blir glad av dans. Man behöver inte prata utan man dansar bara och lyssnar på musiken.

Dansterapi kan hjälpa människor från olika länder att kommunicera erfarenheten t.ex från krig, våld och förstörelse. Både gamla och unga kan gå på dansterapi. Många människor frågar ifall man måste kunna dansa för att gå på dansterapi. Svaret är nej. Man går ju på dansterapi för att må bra, kunna kommunicera och förmedla sig bättre.

Ni bör därför gärna köpa boken
Dansens helande kraft” det är därifrån som jag har fått all information. Författaren heter Monika Thelin som själv är utbildad danspedagog.

Livia Eliasson (praktikant)

lördag 4 maj 2013

Förbiser skola och sjukvård elevers visuospatsiala räknesvårigheter?

Riskerar drygt 100 000 elever att inte få den hjälp och det stöd som de är berättigade till i den svenska skolan? Förskrivs läkemedel på felaktiga grunder inom sjukvården?







"Everything we see could also be otherwise"
Ludwig Wittgenstein
Ur: Tractatus Logico Philosophicus 
Enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10 definieras inlärningssvårigheter i matematik som en specifik räknesvårighet (F81.2). Cirka 6% av eleverna kan bedömas ha matematiska inlärningssvårigheter, vilket innebär att det rör sig om drygt 100 000 elever i Sverige läsåret (2012/13). Dyskalkyliker, d v s de som har dyskalkyli, är som regel normalbegåvade men uppvisar enligt neuropsykolog Björn Adler, problem med delar av den kognitiva processen där det särskilt handlar om specifika- eller speciella matematiksvårigheter. Lärarutbildaren Eva-Stina Källgården som föreläst på Matematikbiennetten har i en polemik med Adler (och WHO:s klassifikationssystem) gått så långt som att enligt SVT påstå att dyskalkyli är ”en bluffdiagnos som inte finns”.

Studien Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) från 2011 visar tyvärr att de svenska resultaten och resultatutvecklingen i matematik från mellanstadiet till högstadiet är klart under resultaten för EU/OECD-länderna i genomsnitt. Kanske beror detta delvis på att vi så tydligt sticker huvudet i sanden och inte vill tillstå problemet med specifika matematiksvårigheter för många elever? Enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten, (SPSM) är matematiksvårigheter ett omfattande och komplext begrepp som kan bero på en mängd olika orsaker. SPSM lyfter fram förskollärarnas och förskolans tidiga pedagogiska roll att stimulera ”matematiska lekar” som på olika sätt ska utveckla barnets mängduppfattning samt förståelse för mönster och samband.

SPSM förordar att förskolan ska kommunicera grundläggande matematiska begrepp i barnens vardagliga miljö och hänvisar till behovet av en indviduell anpassning med ett varierat sätt att lösa problem och att man efterhand introducerar olika laborativa pedagogiska material för barn med speciellt konstaterade svårigheter. Förskolans möjligheter att hantera den här pedagogiska uppgiften beror förstås på resurstilldelningen och förskolans pedagogiska kompetens. Enligt Skolverkets lägesrapport (2013-05)gick det hösten 2012 i genomsnitt 5,3 barn per årsarbetare och 10,1 barn per förskollärare (årsarbetare) i förskolan (I fristående förskolor är förskollärartätheten lägre (12,8 barn per förskollärare) jämfört med i kommunala förskolor (9,6 barn per förskollärare). Antalet barn inskrivna i förskolan har inte varit högre än idag (nästan 95%), eller ca 480 000 elever (motsvarande siffror för grundskolan är 900 000 elever, gymnasieskolan 352 000, grundsärskolan 9600 samt sameskolan 160 elever. Den kommunala vuxenutbildningen har ca 200 000 elever, varav 102 400 elever i Sfi).

Vid en funktionell hjärnavbildning (fMRI) visar barn med dyskalkyli en påvisbar reducerad aktivering i IPS (intraparietala sulcus) när de får till uppgift att jämföra olika kvantiteter. Andra undersökningar har påvisat reducerad grå substans i IPS hos individer med dyskalkyli. Man har också visat att förbindelserna mellan olika kritiska hjärnområden relaterade till IPS är sämre utvecklade. En genomgång av aktuellt forskningsområde om dyskalkyli gjord av professor Ingvar Lundberg och spec.pedagog Görel Sterner vid Nationellt centrum för matematikutbildning i Göteborg 2009 visar på det berättigade i att diskutera fenomenet räknesvårigheter och att problemet faktiskt existerar som en funktionsnedsättning i sig. ”Det förefaller troligt att det finns ett samband mellan räkneförmåga och senare framgång i livet i fråga om lön och arbetstillfredsställelse (se t ex Leuven, Osterbeek & van Ophen, 2004). Men även i vardagslivet kan problem med enklare räkning leda till många bekymmer. Privatekonomin blir svår att hantera rationellt och samhällsinformation som t ex presenteras i diagram och kurvor kan bli svåra att tolka.”

Orsakerna till en funktionsnedsättning när det specifikt gäller att lära sig räkna kan bero på många saker. Forskning med funktionell hjärnavbildning (fMRI) tyder också på att användningen av den mentala tallinjen genomgår en utveckling som är beroende av erfarenheter. Barn i åldern 8–12 år skiljer sig från vuxna i fråga om graden av neural aktivitet i parietala (hjässloben) och prefrontala (i pannloben) områden när de löser aritmetiska uppgifter. Vuxna aktiverar mest IPS. Cohen Kadosh m fl (2007) demonstrerade den kritiska betydelsen av IPS genom att, med en teknik som kallas transmagnetisk stimulation, störa aktiviteten i IPS och framkallade därigenom samma osäkra räkneförmåga som utmärker personer med dyskalkyli. Forskarna hade alltså lyckats få till stånd en experimentellt framkallad och högst tillfällig dyskalkyli. Barn visar signifikant lägre aktivitet i IPS men har större aktivitet i de prefrontala områden som är ansvariga för uppmärksamhet och exekutiva funktioner i arbetsminnet (Kucian m fl 2005). Mönstret ändras under utvecklingen och aktiviteten i IPS ökar samtidigt som aktiviteten i främre (prefrontala) områden minskar (Rivera m fl, 2005).

Barn med dyskalkyli uppvisar ett annat mönster av hjärnaktivitet. För det första tycks aktiviteten i både prefrontala områden och IPS vara lägre hos barn med dyskalkyli än hos åldersmatchade jämförelsebarn (Kucian m fl, 2006). För det andra kunde man inte se någon s.k SNARC-effekt (Spatial numeric association of response codes, se t ex (Gevers m fl, 2006; Daar & Pratt, 2008) hos dessa barn (Bachot m fl, 2005). Uppgiften i SNARC-testet är att trycka ned en knapp så fort som möjligt för att markera vilket tal som är störst. Det visar sig då att högerhanden är snabbare än vänsterhanden om talet är stort, medan vänsterhanden reagerar snabbare för små tal. Denna effekt anses vara ett stöd för föreställningen om en medfödd mental tallinje som ordnar talen från vänster till höger i storleksordning.

En tydlig SNARC-effekt kan man inte se hos barn förrän i 8-årssåldern då en tallinje börjar bli etablerad (Berch m fl, 1999). I början är de höga talen på tallinjen sammanpressade som på en logaritmisk skala. Allt eftersom utvecklingen fortskrider tycks emellertid den mentala tallinjen bli mer och mer lineär (Siegler & Booth, 2004). Man kan möjligen tolka detta som att barn med dyskalkyli är drabbade både av en dåligt fungerande tallinje och brister i uppmärksamhetsfunktioner. Men eftersom vi inte har någon entydig avgränsning av dyskalkyli får vi tolka resultat av detta slag med viss försiktighet. I tvillingstudier har man även kunnat visa att det finns en tydlig ärftlighet när det gäller vissa räknesvårigheter (Alarcon m fl, 1997).

Lärare och föräldrar vars barn kämpar med matematiksvårigheter sätter ofta sitt hopp till att en intensiv extrainsatt specialundervisning ska vara det bästa sättet att hjälpa dem bemästra viktiga färdigheter, men en ny forskningsstudie från Stanford University School of Medicine (som släpptes måndagen 2013-04-29) visar att det inte alltid fungerar på det sättet. Studien utfördes på 24 tredje-klassare och utformades som ett sätt att förstå varför vissa barn gynnas mer än andra av specialundervisning i matematik. Studien inleddes med tester av arbetsminne, läsning och matematisk förmåga. Barnen genomgick också hjärnavbildning med en funktionell och strukturell magnetisk resonanstomografi (MRI) vilken avslöjade anslutningskapacitet, storlek och form på olika delar i hjärnan. Därefter gav man barnen enskild specialundervisning, åtta till nio timmar per vecka under sammanlagt 8 veckor.

En betydande förbättring i aritmetisk problemlösning från räknande till mer avancerad faktainhämtning kunde mycket riktigt observerats när eleven fått denna särskilda specialundervisning. Snabbheten och noggrannheten i problemlösningen ökade med specialundervisningen, men några barn förbättras betydligt mer än andra utav den. Förbättringen enskilt varierade kraftigt från 8 procent till 198 procent! Därefter undersökte forskarna om skillnader i beteenden och hjärnans anatomi även kunde förutsäga individuella skillnader i förbättring av den aritmetiska prestationen med stöd av specialundervisningen. Överraskande nog så fann man inga beteendemässiga faktorer, inklusive intelligenskvot, arbetsminne eller en noterad matematisk talang i förväg som kunde förutspå prestationshöjningen.

Däremot förutspådde volymstorleken på hippocampus prestationsförbättringarna och då särskilt den grå substansen av neuroner i höger hippocampus (10 %). Dessutom förutspådde en inneboende funktionell och snabb uppkopplingskapacitet hos hippocampus mot det dorsolaterala och ventrolaterala prefrontala cortex (viktiga områden för kognitiv kontroll och bildande av långtidsminnen) och de basala ganglierna (hanterar vanebildning och processuell minneslagring) avsevärda förbättringar i matematikprestationen (15%). Elever med bättre utveckling i den högra hippocampusregionen och en större sammanlänkning mellan hippocampus och de andra två strukturerna förbättrade m.a.o deras aritmetiska problemlösning färdigheter mer, vilket förklarar upp till 55 procent av variationen i förbättring efter den matematiska specialundervisningen, enligt forskarna.

Forskarna vid Stanford University belägger därmed att det finns stora individuella skillnader i morfometri (t.ex mängden grå substans, som verkar påverka spatsial förmåga) och anslutningskapacitet mellan olika centrala delar av hjärnan som egentligen bestämmer utfallet av insatt specialundervisning. Dessa är förknippade med all inlärning och minne, men utgörs i första hand inte alls av de speciella regioner i hjärnan som normalt anses vara involverade i aritmetisk beräkning (IPS). Hjärnans allmänna morfometri och konnektivitet anses därför vara de starkaste prediktorerna för en lyhörd anpassning av specialundervisning till barn. Mer allmänt tror forskargruppen därför att kvantitativa MRI-mått på hjärnans struktur och organisation kan ge pricksäkrare markörer av talangfullhet, utvecklingskapacitet och skicklighet än vad t.ex en beteendemässiga uppskattningar kan göra. I en intervju i Reuters sammanfattar en av forskarna – professor Vinod Menon - att precis som när vuxna lärt sig att jonglera ökar mängden grå substans inom andra områden i hjärnan ansvariga för en rumsligt/spatsial uppmärksamhet. På motsvarande sätt hoppas Menon så småningom kunna utnyttja hjärnans plasticitet och hitta motsvarande träningsmetoder för att pumpa upp en tillväxt av grå substans och ökad konnektivitet runt områden som är relevanta för lärande av aritmetik. Detta möjligen redan innan eleverna påbörjar specialpedagogiska insatser i matematik. Då kan eleverna kanske bättre tillgodogöra sig undervisningen.

Forskningsresultaten bekräftar en tendens som undertecknad noterat inom skolan i ett praktiskt psykometriskt undersökningsarbete genom de senaste femton åren. Många elever som har konstaterade visuospatsiala svårigheter riskerar nämligen här misstas lida av utbrändhetssymtom (skoltrötthet och dropouts) och mer allvarliga utvecklingsstörningar som lett fram till i efterhand konstaterat felaktiga placeringar inom särskolan eller ibland till diagnosticerade beteendestörningar som t.ex ADHD/ADD/Asperger m.fl (särskilt när man hamnat inom sjukvården och bedömts ha medicineringsbehov med preparat utprövade för helt andra sjukdomstillstånd än dyskalkyli). Det är kanske egentligen mer troligt att många av dessa elever lider av en form av en speciell och relativt okänd form av dyskalkyli, som kallats visuospatsial dyskalkyli. Ovanligt stora svårigheter i utprovat känsliga visuospatiala deltest (t ex SRB, Wisc och Benton), undergenomsnittliga prestationer i aritmetik, matematikprov, klockprov plus ett besvarat screeningformulär i kombination med uteslutning av allvarligare sjukdomsliknande tillstånd, talar nämligen ofta mer än vad man allmänt känner till, om en differentialdiagnostiskt större risk för förekomst av en s.k. specifik visuospatsial dyskalkyli.

Svårigheterna och den inte så lilla utan tvärtom rätt så komplicerande problembilden i de här fallen innebär att eleven har eller riskerar få bestående problem inom främst matematikämnet med den matematiska överblicken så att hon får svårigheter att sätta decimalkomman på rätt ställe, avläsa eller korrekt återge tabeller, klockor, kartor, diagram etc. Det försvårar möjligheterna för en god ekonomisk planering, äventyrar förståelsen av geometriska figurer, tids- och schemahållning och får konsekvensen att eleverna blir osäkra och ofta räknar helt fel i grundläggande addition, subtraktion, multiplikation och division. Inom andra ämnesområden och övriga delar av livet ställer förstås det här funktionshindret till andra förtret för eleven också på sätt att hon t.ex. kan få omfattande svårigheter att nå övriga kunskapsmål i skolan, att kunna växla pengar, lösa teoretiska och praktiska uppgifter i körkortsprov, utföra deklarationsplikter, finna sig fram i en främmande stad eller att hon går sig vilse på en skogspromenad etc.

Oförmåga till en strategisk planering och en visualisering med bilder i tänkandet kan förutom att försvåra tillägnandet av andra ämnesfält inom utbildningen även bli en tärande faktor på självförtroende, självrespekt, uthållighet, stresstålighet, ångesttolerans och motivation. Pedagogik och helst muntliga examinationer bör därför oftast ta fasta på resonemang och begreppsutveckling i stället för en mekanisk inlärning. Eleven bör erbjudas anpassade abstraktionsnivåer till sina personliga förutsättningar, tillräcklig tid och genomgång av de grundläggande begreppen samt förstärkning av självförtroende och kompensatoriska strategier för att tillgodogöra sig ämnet, t ex i mycket hög utsträckning tillhandahållas tekniska hjälpmedel (t.ex appar, e-böcker, interaktiva skrivtavlor, pekplattor, talsyntes, telefoner), tabeller, beräkningsmodeller och facit, så att prestationer och resultat kan få motsvara begåvningspotentialen i övrigt.

Kanske risker vi ytterligare att tappa bort faktiska inlärningssvårigheter och den basala grunden i det intellektuella och individuella kunskapstillägnandet om Skolverket, politiska företrädare och personal inom skolan återkommande överbetonar kamrateffekter, värdegrundsarbete, ett tillitsfullt klimat, en positiv självuppfattning, individens motivation, samarbetsförmåga och självdisciplin, som de faktorer som har störst betydelse för att en individ bäst ska klara sina studier och senare få en god framtid på en ibland krävande och konkurrensutsatt arbetsmarknad.

Torbjörn K.A. Eliazon
Leg.psykolog/socionom


Principia Mathematicae (Whitehead & Russell), “To come very near true theory and to grasp its precise application are two very different things as the history of science teaches us. Everything of importance has been said before by somebody who did not discover it.”

torsdag 28 mars 2013

Om lusten i skolan

- och några råd om hanteringen av prestationshets och s.k DropOut-beteenden inom skolan


Som både företrädare för Kungliga Vetenskapsakademin och Skolinspektionen lite olyckligtvis tydliggjort de senaste dagarna, genom att offentligt och skarpt kritisera skolsystemets politiska och yrkesmässiga företrädare och huvudmän, riskerar kritiken mer att ytterligare polarisera, slå in öppna dörrar och desauvera den praktiserande skolvärldens ansträngningar att få till stånd en trygg och bra auktoritet för bildningens roll och skolans plats i samhället.

Kritiken uttrycker ganska lite utav samsyn och samförstånd om bildningens betydelse. I stället blir kritiken i sak den akademiska agressivitetens elititiska diskurs och möjligen kanske ett uttryck för egna svåra samvetskval över underlåtenhetssynder i den egna verksamheten. Alltför sent vaknar syndaren själv! Bägge de här institutionerna har nämligen under alla år haft ett reellt övergripande ansvar över tillsyn av skolverksamheten. I stället för att alarmera tidigare, försöka hjälpa till att hitta bra, intresseväckande, mänskligt realistiska och konstruktiva arbetsätt, praktisk pedagogik och metoder för skolutveckling, eller ryta till om den bristande medelstilldelningen till skolan eller t.ex stresshanteringens roll vid inlärning, har man förspillt tiden till högtflygande prat om orealistiska målsättningar, prestationsmått och laghänvisningar under många år.

På golvet, i undervisningen och hos föräldrar och elever riskerar ett för högt besinningslöst tonläge (som det framgår i nu aktuell nyhetsförmedling, politiska utspel, artiklar och debattinlägg om skolan) enbart att vi i ännu högre utsträckning förlorar tilliten till bildningens och inte minst intellektets betydelse för en sund och bra samhälls- och självutveckling. Varför ska överhuvudtaget någon behöva gå till en skola som ändå inte tycks fungera? Är t.ex Dropout-beteenden i skolan därför ett naturligt sätt att reagera för några?

Rutiner för arbetet med att främja närvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro är en del av ett systematiskt kvalitetsarbete på varje skola. När skolan konstaterar en elevs ogiltiga frånvaro är det viktigt att ta ställning till vad den beror på. Hur omfattande utredning som behövs är något som avgörs i det enskilda fallet. I vissa fall räcker det med en enkel utredning, i andra fall blir utredning mer omfattande. Skolorna måste dock skaffa sig ett underlag för att förstå orsaken till elevens frånvaro, speciellt om den blivit så hög för en individ, att man riskerar s.k. Dropouts (d.v.s att eleven helt riskerar avsluta sin skolgång). Utredningen kan t.ex visa om eleven upplever vantrivsel eller otillfredsställelse i sin lärandemiljö och kan i sin tur kräva andra former av utredningsunderlag.

Vi som är verksamma inom skolområdet bör naturligtvis kunna bli bättre på att lite mer självkritiskt analysera, individualisera och dra slutsatser om olika elevers Dropout-problematik i skolan. All längre frånvaro i skolan innebär nämligen att eleverna kommer efter i skolarbetet och riskerar svåra kunskapsluckor. Ibland gör skolan resurskrävande psykologiska, pedagogiska och sociala utredningar för att möta den här elevgruppens situation, vilket leder till att den aktuella eleven många gånger hamnar som ett ”ärende” hos elevhälsans psykologer, kuratorer, specialpedagoger eller t. om socialtjänsten och sjukvården.

För elever med t.ex funktionshinder fungerar sällan den typiska klassrumssituationen med ett 25-tal elever och en traditionell undervisning optimalt. Och, inte ens om eleven har ett konstaterat bestående funktionshinder (t.ex utvecklingsförsening, läs- och skrivsvårigheter, Asperger/ADHD) eller mer tillfälliga och situationsbundna funktionshinder (t.ex missbruksbenägenhet, stresshanteringsbehov, hög prestationsångest, stor blygsel, social rädsla, fobier, lågt självförtroende eller självinsikt), räcker alltid den här typen av utredningar och individuella åtgärdsprogram i sig att hantera eller förstå problematiken som sammanhänger med det s.k. ”Dropout-beteendet”. Ungdomen eller tonårseleven kan t.ex reagera ännu mer avståndstagande och uppgivet mot en skolmiljö som enbart ”sjukförklarar”, ”ifrågasätter” och problematiserar henne/honom eller hans dagliga arbetsmiljö. Det goda blir därför inte alltid det bästa. Ibland skapar vi kanske dropout-beteenden, därför att vi är för ivriga i att vilja undvika dem?

Inte bara den psykologiska kunskapen om bemötande av olika former av funktionssvårigheter utan även kunskapen om ”Dropouts” och dess karaktär behöver därför ofta förstås och hanteras annorlunda via t.ex fortbildning, stöd och handledning till de mentorer och lärare som dagligen möter (eller kanske egentligen slutat möta just dessa) elever.

Information som ges till föräldrar och elever och de konkreta diskussionerna kring skolfrånvaron handlar tyvärr ibland om en ganska rigid påminnelse om skolplikten och om att försöka övertyga eleven att ta ett större ansvar för sina ”problem” (oftast förstorade genom skolkrav om ”utredningsbehov”) och sin egen skolgång. I stället bör man antagligen hellre föra en mer framtidsorienterad och opolariserad diskussion om hur man lugnt, tryggt och metodiskt överkommer en stegrad ångestberedskap inför de existentiellt påkallade livsvillkor och de ”svackor i livet” som uppstår under tonåren till följd av ibland rent kroppsliga och naturliga förändringar. Diskussionen bör inriktas mer mot vilket stöd eleven faktiskt kan få av skolan, när man har tillfälligt jobbigt eller svårt med att passa in i en starkt reglerad eller ibland skarpt ifrågasatt skolstruktur. Ungdomen, eller den vuxet självreflekterande individen i vardande, blir inte sällan bestulen på sitt reflektionsutrymme och behov av paus genom hänvisningen till en ”god” pliktkänsla mot skolsystemet och oroliga föräldrar (T. ex Lämna alltid in dina skoluppgifter och gör dina läxor i tid!). Detta skuldbelägger förstås eleven ytterligare för dennes tillkortakommanden att inte orka med prestationskraven.

Det är sällan endast en orsak som ligger till grund för en hög skolfrånvaro, utan det handlar istället om flera faktorer som samverkar. En del elever ”skolkar” på grund av tillfällig trötthet och upplevelse av en hög prestationshets, en del som ett inslag av tonårstidens utprövning av en slags självständighet och självautonomi visavi vuxenvärlden. I andra fall kan ”skolket” handla om att finna könsidentitet, livslust, spänning, bekräftelse, grupptillhörighet, livsmening och jagutveckling.

Elever som tillägnat sig ett mer meningsfull förståelse av skolämnen/betygskriterier och besitter en mer övertänkt anledning med att gå till skolan, har en god fysisk och psykisk hälsa, bra kompis- och syskonrelationer, som har förebilder och framtidsförhoppningar, gynnsamma hemförhållanden, stöttande föräldrar och meningsfull fritid, har en mängd av fördelar som gör att de förmodligen inte kommer att ”skolka” i någon större omfattning. Rubbas däremot balansen i en elevs liv och motiven för att gå i skolan känns mindre viktiga, ökar risken för att eleven får en allt högre ogiltig frånvaro. Många elever kan därför kontinuerligt behöva få inspiration och motiv till varför de själva eller samhället behöver en bra kunskapsutveckling.

De yttre anledningarna till varför elever kan ha hög frånvaro varierar och har ofta en individuell prägel. Men, skolan bör därför inte lägga ansvaret för denna skolfrånvaro på eleven (eller dennes vårdnadshavare). Den utgör hellre en stark indikation på att skolan inte alltid lyckats i uppdraget att individuellt möta upp eleven med sin pedagogik. Skolan bör hellre främja en ökad närvaro och skolintresse genom:

 Överväganden om hur arbetsglädje, lust och entusiasm uppstår hos enskilda individer och grupper av elever.
 Ge tid för diskussion och resonemang om meningsfullheten med undervisningen och ge hjälp till eleven att försöka hitta fram till en egen frihet och motivation i kunskapstillägnandet.
 Visa och ta större individuella hänsyn till olika elevers stresstålighet, stressbelastning, ork och lust till att prestera kräset och bra.
 Fundera över hur de pedagogiska, ekonomiska, strukturella och institutionella ramarna kan vara orsaker till en för hög skolfrånvaro eller t.ex tendensen till korridorvandring hos enskilda elever.
 Beakta det stora behovet av självreflektion, lugn och ro, samt lära ut vilans, pausernas och den mer stillsamma eftertankens betydelse för inlärningen.
 Ta verkligt visad hänsyn till de lärprocesser som sker också informellt och utanför klassrummets väggar t ex i betygsvärdering.
 Att framhålla uttryck för framtidstro, ge positiva hänvisningar och förväntningar som lyfter elevens resultat och stärker lusten att gå till skolan.
 Undvik desauvering och för låga förväntningar på elevens skolmiljö, enskilda talangfullhet eller problematisering över "rester" och historiskt "för hög frånvaro" vilket leder till en bekräftelse av en negativ och otillräcklig självbild hos eleven.
 Skilj på medvetet skolk, skolfrånvaro p.g.a dålig fysisk studiemiljö, individuella personlighetsfaktorer eller t ex mobbing, kotteribildningar och relationsproblem till följd av kanske t.ex ett förflackat och dåligt språkbruk.
 Reagera tidigt och försöka hitta flexibla och ibland kanske mer okonventionella lösningar på den uppkomna undervisningssituationen.
 Bibehåll, värna och utveckla hellre relationen eller den tillitsfulla förbindelsen till eleven när han/hon tenderar att stanna hemma eller utebli från undervisningstillfällen i skolan.
 Utgå ifrån att skolans tilltro och auktoritet kan förtjänas genom intresseväckande pedagogik, i stället för att bli ett utslag av en striktare och mer formell lagmässig tillämpning t.ex av närvaroplikt resp. skolplikt enligt skollagen (2010:800) .



Torbjörn Eliazon
Leg.psykolog/socionom

onsdag 20 mars 2013

Träning vid läs- och skrivsvårigheter

Barn med avkodningssvårigheter t ex dyslexi kan nu lära sig att läsa bättre. Ulrika Wolff, docent och specialpedagog inom institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs Universitet sammanfattar här en intressant metod för en ökad fonemisk medvetenhet:




onsdag 13 mars 2013

Kan glesbygden i Europa bli en vinnare i finanskrisen?

Jämtland

Ibland behöver vi höja blicken ovanför horisonten. Forskningens framtida roll tillhör sannolikt dem som vågar ställa de mer relevanta och livsnödvändiga frågorna t ex; Vilka effekter har finanskrisen och den ekonomiska nedgången i Europa konkret på vårt psykologiska välbefinnande, våra möjligheter att få och behålla ett arbete, samt på utvecklingen i mindre tätbefolkade landsbygdsområden som till exempel glesbygden?
När tillväxten är stark och till och med överhettad i en ekonomi kan vi notera en stor befolkningsmässig omflyttning av människor in till storstäderna. Är det möjligen så att vi kan förvänta oss en omvänd utveckling på landsbygden då halvt desperata, desillusionerade och arbetssökande storstadsmänniskor överger upploppen, konkurrensen, stressen och den är ökande oron inne i städerna för ett lugnare, tryggare och trivsammare liv på landet? Vilken arbetsmarknad och vad är det isf som landsbygd och glesbygd skulle kunna erbjuda sina nya inflyttare utöver en fortsatt rovgirig och miljömässigt katastrofal råvaruexploatering eller närmast vanvettigt kostsam pseudoforskning inom universitet och forskningsinstitut om t.ex ifall vi i Sverige ska få fortsätta att röka en cigarett utomhus (samtidigt som drogliberalismen i andra länder skenar åt ett helt annat och motsatt håll)?

I bl. a redovisningen utav utvecklingsprojektet Eurotour Rehab 2013 kommer Eliazon Arbetsrehab efterhand att utifrån intressanta exempel från andra Europeiska länder (Danmark, Tyskland, Frankrike, Luxemburg, Italien, Österrike och Tjeckien) försöka besvara, ge inspiration och några nya infallsvinklar på de här och några andra fundamentalt viktiga glesbygdsfrågorna för en mer positivt utvecklingsbar yrkesinriktad rehabilitering, utbildning och landsbygdsutveckling i Jämtlands län. Följ gärna med oss i de här frågeställningarna på Twitter, www.eliazon.net, www.arbetsrehab.com och www.eliazon.eu.

Torbjörn K.A. Eliazon
Leg.psykolog/socionom

måndag 11 februari 2013

Skönhet, make-up och kosmetika


Det finns många saker vi inte kan kontrollera. Men psykologisk kunskap och olika forskningsresultat visar att en korrekt och stilfullt avvägd kosmetika-användning ibland inte bara kan förändra människors uppfattning om oss, utan även kan påverka oss på ett mer positivt sätt i vårt välbefinnande d.v.s i hur vi mår rent psykologiskt. Vi vet idag att andra människor tror sig snabbt kunna bedöma t.ex hur smart eller vacker du är, eller hur varm och lättillgänglig du kan vara, enbart på de först givna synintrycken och sekunderna i mötet. Vår attraktion, framtoning och vårt utseende är därmed inom varje människas egen kontroll i mycket större omfattning än vad vi kanske tidigare förstått, om vi lär oss att använda och fördjupa oss i den här kunskapen på ett mer intresserat, kanske kritiskt, men mer öppenhjärtligt och korrekt sätt. Det avgörande i det här är det s.k tittandets – och seendets fenomenologi genom syndriften, som jag beskrivit mer nogsamt i min bok Perspectivae.

Trots all plastikkirurgi i världen kan vi aldrig flytta ögonen. Rent tekniskt så kan vi med make-up t.ex skapa en illusion av mer fint placerade ögon i ansiktet (genom att undvika att lägga mörka färger i de inre hörnen av ögonen). På motsvarande sätt kan vi minska näsans storlek med olika skuggningstekniker och förändra intrycket av läppar och ögon genom andra kosmetiska sätt. Smink, make-up och kosmetika utvecklar och förfinar vår estetiska kompetens. Mötet med det vackra i vår omgivning får oss att känna oss lyckligare och uppfatta effekterna av våra liv mindre svåra.

Redan Augustinus och Platons självrådige adept Aristoteles definerade skönhet som en geometrisk visuell figur. Under renässansen lyfte man fram det gyllende snittet, där den matematiska konstanten 1,618 gav en helt perfekt symmetrisk form. Målaren Francisco Goya visade med sina verk (t.ex La Maja), hur vi kan gripa blicken som sådan i en mask d.v.s som beslöjad eller omaskerad. Detta och nutidens Internet-användning där vi jämför oss med varandra i en flod av bilder och foton visar bl.a hur betydelsefulla tittandet och seendets fenomen är för våra liv.

Vi är och har blivit allt mer utpräglat visuella varelser och använder smink och kosmetika:

1.    Som beslöjningsteknik (för att delvis också dölja vilka vi är)

2.    Som ”triggers” för tittandet, seendet och blicken

3.    För att lyfta fram vissa delobjekt och skapa ibland mer eller mindre avsett omedvetna effekter (t.ex en subjektiv upplevelse av helhet eller en erotisk/sexuell attraktion och spänning)

4.    På sätt att vi får en positiv återkoppling och uppskattning från andra människor (viktigt för utveckling av vår självkänsla och självförtroende)

5.    För att uppnå en erfarenhet av en slags momentan inre skönhet (jouissance).

Skönhetsbegreppet är viktigt eftersom det i sig väcker glädje, glöd och tillfredställelse, som vår existens i världen verkligen behöver. Skönheten eller det vackra är en djup eller ytligt förnimmad aspekt av en helhet som kan gälla en person, ett rum, ett objekt eller en idé. Skönheten ger en perceptuell erfarenhet av euforisk glädje, mening, lust, religiositet, trygghet, åtrå eller tillfredställelse. Våra ögon vilar mot skönheten och slipper söka, leta eller irritera sig på bristens frustration. Skönhetsaspekten är en sinnlig upplevelse av t.ex någons röst, en blick, en form, en färgnyans, någons personlighet, ett ljud, en smak, en erfarenhet, en doft, en utformning eller en rythm. Framhäv därför ditt sätt, att möta och se den här världen!

Torbjörn K.A. Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Ny bok i psykologi - Eliazon

Publicerar i tryckt limbunden bokform 35-års erfarenheter och sentenser inom ämnesområdet psykologi. Boken (637 sidor i vackert mattlaminerat omslag) kan köpas alt. beställas hos din bokhandlare genom distribution via Publit.se och Bokrondellen. Du kan även beställa ditt exemplar via följande widget:

Köp boken PERSPECTIVAE - Världens bästa pappa hos:
Bokextra       Skolshoppen       Capris       Tanum       Bokliv       Lycknis       Antikvariat.net       BTJ       Ord&Bok        Booky       Bokia       Adlibris        Bokus
Jämför priser       Har du läst boken? Skriv en recension
Låna boken: Stockholms stadsbibliotek       Lunds universitets bibliotek      Innehållsförteckning     Läs recension av boken

Eliazon Beauté World Magazine