Det kvinnan vill, det vill gudarna

Så har vi kommit till den lite förvirrade punkt som jag förutsåg långt innan valet beträffade socialdemokratin. Nu börjar huvuden rulla. Alla skyller på alla och en stark personfokusering intar den plats som kanske den ideologiska analysen av samhällsutvecklingen borde ha haft redan långt före valet. Debatten har delvis urartat och blivit fullständigt panikbetonad när den kvinnliga partiledaren avgår, kastar rodret och utlyser ett nyval av hela den socialdemokratiska partistyrelsen. Vem ska nu efterträda henne? En kommunikatör eller en idépolitiker? Är det en ledarkris eller, har partiet gett sig in i en tröstlös ökenvandring utan någon som helst vägs ände? Saknar man appellation och efterfrågan i de stora folklagren för all framtid etc. etc.?


Statsvetare med ringa kompetens inom området vill gärna psykologisera frågeställningen, vilket kan vara vettigt så länge man vet vad man talar om. Den första säger t ex att socialdemokratin går igenom en superidentitetskris och att partiledaren nu förbrukat förtroendet hos väljarna. Den andre statsvetaren delar fantasin om att moderaterna övertagit rollen av att företräda arbetare och den solidariska folkhemstanken. Han vill att socialdemokratin bättre ska tydliggöra kopplingen mellan välfärdsstatens trygghetssystem och människors arbetsinsatser genom att driva tillväxtfrågor som sysselsättning, företagande och fördelningspolitik. Den tredje noterar hur Socialdemokraterna i hela Europa haft väldigt stora problem till anpassning av förändringar i världen efter industrisamhället och att man i stället för personfixering borde ägna tankarna åt utformningen av en helt ny politik som bottnar i grundläggande socialdemokratiska värden (t ex frihet, jämlikhet, solidaritet och rättvisa). Men, ingen av de här statsvetarna erbjuder egentligen några riktigt bra svar, strategier eller långsiktiga lösningar på socialdemokratins dilemma. En av dem antyder t ex auktoritetens och ledarskapets betydelse men tappar sedan bort den i analysen.

Socialdemokratins problem sträcker sig bakåt i en historia av kollektivistiska och storskaliga lösningar, av lojaliteter och förbund som ständigt riskerar att korrumperas och stelna. Trots ett marxistiskt förflutet så har man efterhand i den ekonomiska politiken tappat bort eller ”glömt” dialektiken i samhällsutvecklingen och tappat bort det socialpsykologiska perspektiv som byggt upp hela rörelsen från grunden. Man har därtill lierat sig med en kapitalistisk ideologi till den grad att man fortfar att okritiskt stödja den när den efterhand genom globaliseringen blivit ultrakapitalistisk och slagit sönder varje ansats till tankar på rättvisa, jämlikhet, frihet eller solidaritet och också rationaliserar sina egna blinda fläckar med ultrakonservativa argument, förslag och insatser (t ex argument som: ”- Politik ska grundas på tidlösa värderingar och det ska löna sig att arbeta”). Man vägrar i så fall trots en mycket allvarlig finanskris (som vi ännu inte sett slutet på) anta psykologisk kunskap om att ekonomi och mänskligt beteende hänger samman och att det finns ekonomiska handlingar och följdverkningar som t ex måste kunna betraktas som direkt sjukliga och fattigdomsframkallande i en mänsklig civilisation (jmfr. Mitt begrepp och min teoretisering kring begreppet ekopati).

Den enskilt viktigaste frågan inom den politiska strukturen av samhällslivet är frågan om ekonomins påverkan på människors vardag. Att t.o.m. statsvetare gärna vill psykologisera socialdemokratins valförlust på ett så uppenbart sätt som en av dem gör, plus bl a en dialog som jag själv förde med en av socialdemokratins ledande ekonomer om några påståenden i den ekonomiska debatten flera veckor innan valet (se tidigare blogginlägg), visar på ett särskilt förbisett observandum inom den ekonomiska politiken som inte tillräckligt beaktats av socialdemokratiska ekonomer och valstrateger: Den ekonomiska psykologin.

Den ekonomiska psykologin analyserar och belyser inte minst hur olika ekonomiska beslut och förslag skapar psykologiska mer eller mindre rationella föreställningar hos människor. Dessa föreställningar blandas sedan upp med olika kulturella och traderade utgångspunkter och avgör sedan människors preferenser, val och ställningstaganden såväl i det privata som offentliga handlandet. Analyserna görs oftast som lönsamhetskalkyler och informationsgivning för investeringsbeslut, antaganden om konsumtionsmönster m.m. av ekonomer och beteendevetare inom bank- och finansvärlden. Utgångspunkten är dock att ekonomin är sammankopplad med de psykologiska skeenden som man försöker belysa på ett ekonomiskt eller kalkylmässigt förutsägbart sätt och man bryr sig i dessa sammanhang sällan om att analysera mer djuppsykologiska eller socialpsykologiska konsekvenser och följdverkningar av olika ekonomiska utfall. Ekonomi och socioekonomiska faktorer har alltid en stor och ibland helt avgörande inverkan på människors psykologiska välmående och ställningstaganden.

Det är naturligtvis en händelse som ser ut som en tanke att den svenska socialdemokratin förlägger sitt kanske viktigaste krismöte någonsin under efterkrigstiden till Fars dag 2010. Detta belyser nämligen den s.k. identitetskris eller mer korrekt uttryckt den ledarkris och outtalade faderslängtan som socialdemokratin befinner sig i, och från tid till annan alltid befunnit sig i. Rörelsens ursprung i Sverige hämtar t o m sina första närande drag i grundaren Mäster Palms fosterhemsplacering hos en hygglig skräddarfamilj och hans egen tidiga faderslöshet! Mäster själv gick s a s själv i skola och som gesäll hos själva småborgerligheten. Sveriges första socialdemokratiska organisation grundades därefter i Göteborg 1884 och 1889 var August Palm med och bildade Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP) på Tunnelgatan 12 i Stockholm. Vilken eller vilka av sina framstående ledargestalter eller ideologer ska då socialdemokratin eller borde socialdemokratin fira på denna Fars dag? Behöver man omvärdera eller byta ut industrisamhällets gamla hjältar August Palm, Hjalmar Branting, Per Albin Hansson? Eller kanske någon av kvinnorörelsens tidigaste förgrundsgestalter som Anna Sterky, Kata Dahlström, Ellen Key eller Maria Sandel? T ex. så har Kata Dahlström berömda citat av ett tidigt uttryck hos författaren K.G. Ossian-Nilsson: ”Hvad kvinnorna vilja, det vilja gudarne med” fått ett mycket stort och ibland väldigt bra genomslag inom socialdemokratins praktiska politik inom välfärdsområdets olika delar, som i fördelningspolitikens och trygghetssystemens utformning. Kanske har Kata Dahlströms kampord: ”Vår plats vid mannens sida” fått ett mer förminskat utrymme inom den moderna genusvetenskapen och i den praktiska politiska utövningen som en felaktigt desavuerande demagogi.

Socialdemokratin står egentligen fortfarande på en solid socialpsykologisk grund av lite ”underdog” karaktär som man historiskt inte behöver skämmas över eller egentligen ompröva. Socialdemokratins kris handlar snarare tvärtom att man inte kritiskt och traditionellt antar just detta ”underdog-perspektiv” av en Davids kamp mot Goliath i samtliga sina analyser och den begreppsmässiga beskrivningen av samhällsutvecklingen. I stället för att fråga sig hur David kan bli smartare än Goliath (som de tidigaste förgrundsgestalterna fick göra), lierar sig rörelsen med småborgerligheten, makten och de dukade bordens självtillräckliga hållning, från tid till annan. Paradoxalt, så är föraktet och avunden mot just den som smyger in i småborgerlighetens finrum samtidigt väldigt stor och blir själva kittet som destruktivt sammansvetsar socialdemokratin ibland. Man bör därför lyfta fram och påminna om den här identiteten som ett parti som alltid arbetar i underläge med reformation och intellektuella demokratiska argument mot samtidens orättvisor i alla dess former. Tabut i partiet innebär att inbilla sig att orättvisorna slutgiltigt upphävts eller att man för den skull kan liera sig med borgerligheten.

Välutbildade, intelligenta, borgerligt uppfostrade och teoretiskt kunniga ideologer som kan verka som faders resp. modersgestalter, gärna med alternativa och motsatta klassresor i bagaget och vars inställning i grunden vilar på ett medvetet intellektuellt ställningstagande för en socialpsykologisk frihet och humanism föredras oftast som ledare. Egenskaperna som ledaren bör ha innebär även en traditionellt antimilitaristisk hållning, en jämlikhet grundad på könsmässig och social komplementaritet mellan människor och en stor förståelse för att ekonomisk solidaritet och rättvisa stabiliserar samhällsutvecklingen. Två av de mest framgångsrika och trovärdiga ledarna inom socialdemokratin i det här avseendet var förstås de två intellektuella giganterna Olof Palme och Alva Myrdal.

Beaktar vi samtidigt partiledarens beslut att avgå idag så ser vi behovet av ett nytt och ett vassare analyserat ledarskap träda fram, där särskilt den ekonomiska politikens (t ex fördelningspolitikens och trygghetssystemen) psykologiska konsekvenser måste belysas, beaktas och diskuteras bättre och i större utsträckning och på ett annat och mer hårdhänt och tydligt kritiskt sätt än idag. Människor är trötta på att leva i girighetens tidevarv med en förvånansvärt passiv och handlingsförlamad socialdemokrati. Att påstå att socialdemokratin skulle stå i en identitetskris eller helt har klappat ihop är helt felaktigt om dess nya företrädare bättre än de senaste årens partiledningar kan anta sin historicitet och trygga goda traditioner samt bilägga t ex könsmässig tävlan, hinder och konflikter. Socialdemokratin kan behöva bättre tillstå att man alltid arbetar i ett underläge visavi t ex orättvisor, ekonomiska anomalier, våldsuttryck och oväntade konflikter i samhället, men att man just därför också kan erbjuda kvalitativt, etiskt, moraliskt och solidariskt rättvisare lösningar och alternativt mer demokratiska och humanistiska angreppsätt.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Hot och våld på jobbet

Hot och våldssituationer ökar markant i storstäder som Göteborg och Stockholm. Genomtänkta psykosociala skyddsronder och utvecklade bedömningsmodeller är två sätt att förbättra säkerheten. Kvinnors hälsa drabbas värst av ökat hot och våld på jobbet.

I och med helikopterånet i Västberga har ytterligare ett spektakulärt rån skett i Sverige. Men, den här typen av stora, planerade rån är mycket ovanliga och har blivit mindre möjliga att genomföra genom bättre säkerhetstänkande inom bankerna och duktigare polisarbete de sista åren. För gemene man gör de här mer sällan förekommande brotten mest skada i det att de fungerar som branding i brottssyndikatens ungdomsrekrytering och som negativa signaler om att kriminellt beteende är häftigt och kan löna sig för ungdomar i ekonomiskt trångmål.

Hot och våld är dock ett starkt stigande psykosocialt arbetsmiljöproblem inom flera andra branscher och inom verksamheter där många kvinnor arbetar. Butiks- och personrånen är 100 gånger vanligare än värdetransportrånen. Under åren 2002-2004 anmäldes sammanlagt 4 754 fall av arbetsskador uppkomna på grund av hot eller våld mot kvinnor. Motsvarande siffra för män var 2 375 fall. Överlag är kvinnor mer utsatta än män i arbetslivet, då cirka 18 procent av kvinnorna och 10 procent av männen uppger att de någon gång under de senaste 12 månaderna varit utsatta för våld eller hot om våld på sina arbetsplatser. För kvinnor förekommer flest fall inom områdena omsorg av äldre och funktionshindrade, skola och hälso- och sjukvård. Om man tar hänsyn till antal kvinnor som arbetar inom olika områden är riskerna störst inom övrig omsorg/sociala insatser, transport, detaljhandel och post/bank. Interna bråk och sexuella trakasserier arbetskamrater emellan förekommer också i större utsträckning på arbetsplatser där man konfronteras med externt hot och våld.

Överallt där åtråvärda varor, pengar eller värdeföremål hanteras har våld eller hot om våld blivit ett tilltagande problemen i arbetslivet. Över 80 % av personalen inom t ex handelssektorn upplever stark oro för att utsättas för olika hot och våldssituationer. Personal och företagare som arbetar inom servicehandel är en speciellt utsatt grupp. Statistiken visar också på ett stort antal rån mot den här typen av butiker. Från 2007 till 2008 ökade butiksrånen med 25 procent. Den totala brottsligheten mot handeln kostar 12 miljarder kronor årligen.. 2008 rånades 1 009 butiker i Sverige. I Västra Götaland ökade butiksrånen allra mest. Här ökade rån med skjutvapen med 78 procent. 1 500 personer drabbas direkt av rånen, ytterligare 8 000 påverkas indirekt. Dels har många av dessa arbetsställen få arbetstagare, och dels är de öppna på arbetstider då få människor rör sig ute i samhället. Detaljhandeln tillhör de näringsgrenar som har längst genomsnittlig sjuktid i samband med anmälda arbetsskador av våld eller hot. Bara taxi och linjebuss samt hotell och restaurang har längre sjuktider. Längre genomsnittlig sjuktid kan, förutom mer traumatiska händelser, bero på underrapportering av lindrigare fall.

För den som står bakom disken och hotas med ett basebollträ, skjutvapen eller en yxa, spelar det knappast någon roll vilka vapen som används eller hur hotet artikuleras. På individnivå blir alla lika vettskrämda oavsett om hotet och våldet är spektakulärt och flashigt som i de stora bankrånen eller utövas som ett mindre butiksrån klockan 11 i guldsmedsaffären . Våld och hot är inte bara en fråga om övergrepp mot dem som blir utsatt för själva handlingen. Det blir ett traumatiskt arbetsmiljöproblem som drabbar hela arbetsplatser, såväl arbetskamrater, som leverantörer, ägare och deras familjer när man nästa dag måste gå tillbaka till arbetet igen. Samband mellan externt hot och våld, interna konflikter eller kränkningar samt olika psykiska och psykosomatiskt arbetsrelaterade besvär t ex depressioner har också kunnat beläggas.

Det finns förstås alltid en risk att utsättas för hot och våld vid arbete inom t ex servicehandeln. Riskerna är oftast större vid arbete på kvällar och nätter och vid öppning eller stängning av verksamheterna. Ensamarbete ökar t ex riskerna ytterligare för att våld och hot skall inträffa på arbetsplatsen. Men, även om trakasserier, våld och hot ökar finns det möjligheter att förbättra beredskapen för att hantera det här både innan det värsta händer och efteråt:

Ett lönsamt sätt innan det värsta händer är ofta att arbeta med utarbetade psykosociala skyddsronder och bedömningsmodeller där vi avväger riskerna på de enskilda arbetsställena (t ex arbetsorganisation, bemanning och personalplanering, kassarutiner, varuhantering, branschsäkerhetsrutiner, kunskap och utbildning om arbetsmiljön, tillgången på ändamålsenliga regler och rutiner, hantering av krissituationer, utbildar personal i manligt våld och aggressivt bemötande, varu- och godshantering, övervakningsmöjligheter etc. I psykosociala skyddsronder inventerar vi arbetsklimatet med avseende på medinflytande, trivsel, stressfaktorer, arbetstillfredställelse, uppmuntran, måldiskussioner, ledningsstrategier, kundbemötande, fortbildningsbehov, fysiska och psykiska hälsotillstånd etc. Näringsidkare är skyldiga att utreda var riskerna för våld eller hot om våld finns inom arbetställena och utarbeta säkerhetsföreskrifter samt ge erforderlig utbildning, stöd och handledning. När något hänt måste man även kunna erbjuda ett bra förberett, evidensbaserat och professionellt utfört omhändertagande, debriefing och genomgång av händelsen samt kunna tillmötesgå vettiga rehabilteringsinsatser (t ex kris- och stödsamtal, bra och kvalitativ uppföljning m.m).

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se

Är du värdefull, lille vän?

Enligt "The Economist" har de stora företagens och organisationernas kostnader för att övervaka och spåra medarbetarnas förehavanden vid datorer ökat väsentligt. Vad betyder detta för den psykosociala arbetsmiljön och relationerna på arbetsplatsen, undrar företagspsykologen Torbjörn K A Eliazon. När kan vi åter ge humanistiska värden och en mer mänsklig etik större utrymme inom ledarskapet i arbetslivet?


Enligt ansedda tidskriften "The Economist" har de stora företagens och organisationernas kostnader för att övervaka och spåra medarbetarnas kundbemötanden, beteenden, tangenttryckningar, mejlkommunikation, Internettrafik och registrera vad som händer på anställdas datorer ökat med hela 50% endast under det senaste året. Det här omnämns som en av de negativa effekterna, en del utav paniken över den ökande konkurrensen till följd av den stora finanskrisen. Företagen använder sig mycket mer av speciella mjukvaruprogram som fungerar som "säkerhetskameror riktade mot kassavalven i en bank". Men, säkerhetskameror man nu riktat om, mot sina egna individuellt anställda. Marknaden för olika säkerhetsprogram sägs idag omsätta närmare 15 miljarder kronor, varav ca 350 miljoner kronor används just för att kontrollera de anställdas förehavanden vid datorn. Fram till slutet av det här året beräknas den här siffran stiga med ytterligare 50 %.

Orsaken till övervakningen är flera:

1. Företagen vill övervaka att anställda som är på väg att lämna företaget inte tar med sig känslig information (t ex immateriella rättigheter, en kunddatabas eller känsliga finansiella handelsuppgifter).

2. För att skydda företagens anställda från sig själva och det ibland naiva förhållningssättet till sin datoranvändning. (Skadlig programvara kan infektera ett företags nätverk genom att utnyttja säkerhetshål i webbläsarna, varvid datorn infiltreras när användaren besöker osäkra webbplatser. Trojaner och "Botnets" kan under en yttre kontroll användas för att skicka skräppost eller inaktivera webbplatser med en flod av falska meddelanden.)

3. Mjukvara kan också användas för att upptäcka "presentism", d v s anställda som dyker upp på kontoret och fyller arbetstiden var dag, men som gör ingenting eller presterar ganska lite. En företeelse som förstärks när kommunikationen mellan chefer och personal i företaget försämras (särskilt påtagligt under perioder av ekonomiska nedskärningar och finansiell stress).

4. Genom att övervaka, mäta och kontrollera medarbetarnas produktivitet tror man sig öka effektiviteten i företaget. Chefer och controllers i företaget försöker stärka och mäta antaganden om vilka anställda som håller en hög lönsamhet och effektivitet och vilka som kan anses mer improduktiva, överflödiga och mindre värdefulla vid omorganisationer och andra omställningssituationer. Effektivitetsmått som inte nekar att väga in allt som sjukfrånvaro och t.o.m. toalettbesök, pratstunder, raster, pauser och olika förtjänstmarginaler, som blir avgörande i lönesamtal och möjligheter till karriärutveckling. Arbetstagares åtkomst och användning av t ex företagets bärbara dator på hotellrummen kan idag lätt kontrolleras, manipuleras och följas av IT-avdelningen, hemma på huvudkontoret. Nyttjande, preferenser, beteendemönster och flöden kan övervakas, blockeras eller rapportera tillgången till olika webbplatser.

Även om övervakningen av anställda på det här sättet tycks erbjuda något som korsiktigt kan kännas och uppfattas som användbar och strategiskt viktig information, en bra ekonomisk vinstmaximering och resurshushållning plus ett utvecklat och tryggt säkerhetsarbete, är det troligen ett mindre bra stöd när det gäller att ta itu med de problem som kontrollsystemen upptäcker och skapar i sig. Det är mer troligt att det tvärtom förvrider arbetskulturen, undergräver arbetsmiljön, moral, respekt, tillit och ömsesidiga förtroenden på arbetsplatsen. Företagen har förlorat känslan och förståelsen för personlig integritet och grävt ned sig till en farligt paranoid och œcopatisk struktur, med antagligen betydligt större problem än enbart produktiviteten. Företag och organisationer som på det här smått övernitiska sättet lägger ned ibland groteskt höga belopp på ekonomisk rapportering, säkerhetstänkande och effektivitetsmått, missar antagligen väsentliga delar i det löpande psykosociala arbetsmiljöarbetet och förlorar goodwill i personalplanering, en god personalvård och mänsklig resurshållning.

Det här bekräftar åter antagandet att det bästa och det goda inte alltid är samma sak. Inom familjebildningens område så vet vi att 1+1 inte är 2, likadant inom t ex lagidrotten. Inom mode, estetik, poesi, konst och musik vet vi att skönheten inte är en kvantitativ variabel, lika lite som inom kunskapsforskningen (om vi bortser från en ibland torgförd halvt fascistoid empirism hos statistiknörden inom den akademiskt aggressiva, men erfarenhetsfrånvända diskursen). När kan då mer humanistiska värden och en mer mänsklig etik få ett större företräde och utrymme inom styrningen av det produktionsbaserade arbetslivet?

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se

Far, ser du inte att jag brinner upp?

Det brinner en eld i oss alla! För några mer konkret och ohämmat än andra. Av förefintlig statistik framgår att de anlagda skolbränderna i Sverige mer än fördubblats, på ett väldigt oroväckande sätt. Under de sista 10 åren kan man också se stora förändringar när det gäller gatuvåldsskadade. Framför allt att gatuvåldet blivit råare och kryper ner i åldrarna både när det gäller våldsskadade och gärningsmän. Den som löper störst risk att utsättas för gatuvåld idag är pojkar mellan 15 och 24 år, som vistas utomhus på offentlig plats natten mot lördag och söndag mellan klockan 23.00 och 04.00. Uppkomna skador är därtill allvarligare och mer livshotande, genom att tillhyggen och vapen av olika slag används. Livsfarliga sparkar mot huvud och ansikte förekommer i nästan hälften av fallen. Utöver det personliga lidandet för väldigt många människor, uppgår de ekonomiska kostnaderna för sjukvård, behandling, fängelse och rättsskipning, förlorad arbetsinkomst och egendomsförluster till miljardbelopp.

Med August Strindbergs ord kan vi förstå att extraordinära tonårshandlingar oftast ingår som en del av ungdomars "gängse skrikmanér" och att de därför "skriker som hästar". Det finns idag vetenskapliga belägg för att det också "brinner till" mer i ungdomars hjärnor. Ungdomar har helt normalt svårare att hantera ångest, frustrationer, tillkortakommanden, ilska och aggressivitet än vad många vuxna inom skolan förstår. Både hemmet och skolan ställer ofta för högt ställda prestationskrav på många ungdomar, visar forskning. Forskning som många som hanterar ungdomsfrågor och ungdomsgrupper idag är ignorant okunniga om, därför att man saknar kompetent handledning och tid eller ork att ens bry sig. Ett sådant exempel är att ungdomar har svårare att hantera t ex aggressivitet för att nervimpulsaktiviteten i frontalloben normalt sett är ca 20 % accelererad hos tonåringen, i jämförelse med det yngre barnet eller den vuxna individen. Detta kan försvåra och förvirra tonåringens möjligheter att kognitivt hantera basal information, förstå sociala interaktioner, hantera och på ett korrekt sätt avkoda emotionella signaler och vilka slutledningar man bör dra av en given stimulering (t ex under lördagsnatten).

Jag har tidigare visat hur extremt våldsamma, ilskna och frustrerade unga människor kan bli och hur frustrerade människors ilska och hat mot ledande auktoriteter kan leda till formidabla upplopp, kravaller och mordbränder riktade mot samhällsinstitutioner, t ex skolor. Idag är det vardagsmat i t ex Göteborg och Malmö, och beslutsfattarna låtsas bli tagna på sängen: "Efter en ovanligt lugn sommar kommer den gångna veckans ungdomsbråk som en obehaglig överraskning". Det är antagligen mycket naivt och farligt att betrakta statistik över skolbränder i Sverige och en alltmer utbredd psykopati, som vanliga ungdomsbråk, ungdomsrevolter eller enstaka manifestationer av aggressivitet och missnöje. Den här typen av händelseutveckling är inte "slöddrets" verk, utan uppvisar en allvarlig och fundamental frånvaro (från att faktiskt sätta sig in i, uppmärksamma, lyssna och ägna tid, reflektion och bemötande till ungdomars fascination, längtan och behov) hos en hel föräldrageneration med egna empatiska brister, i egen politisk och social upplösning. Vuxna och föräldrar är nämligen inte sällan alltför upptagna av egna obearbetade problem, drömmar, ambitioner, idéer och illusioner om makt och självförverkligande och har i många fall abdikerat eller helt enkelt avsatts från en trovärdig ledar eller föräldraposition.

Hur återskapar vi då människan ur djuret som vi är, till en godare gestalt och ett föredöme för barn, en kulturvarelse i ett civiliserat samhälle byggt på ömsesidig respekt, lyhördhet och kommunikation? Hur gör vi det innan, likgiltighet och sorg ödelägger flertalet? Visst måste vi kunna lära oss förstå ungdomstidens vedermödor och hur människorna kriminaliseras i vanmakt, innan ynglingen utbrister: - Far, ser du då inte att jag brinner upp!?

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se

Snacka sig snygg

Från balkongen på min takvåning på Kungsgatan 46 i Göteborg kan jag höra gatumusikanternas dragspel och sorlet av strosande och shoppingglada semesterlediga människor. Jag kan se ner mot gatuplanet mitt emot och in till en pittoreskt trevlig parfymbutik med duktig och trevligt tillmötesgående personal som heter Grand Parfymeri. En strid ström besöker dagligen den exquisita lilla butiken, t ex Charlotte Perelli som marknadsför butiken på nätet,och denna dag min egen dotter. Här erbjuds det makeup, smink, krämer, parfym och väldoft i mängder, skönhetsprodukter för ansikte, läppar, kinder, ögon, ögonbryn, hud, naglar, anti-aging preparat och produkter för kroppens både natt- och dagbehandling. Enligt Euromonitor ökar kosmetiska och parfymföretagen sin omsättning i världen med 25% till snart ofattbara 2500 miljarder kronor på bara något år (2012). Den största ökningen sker på BRIK-marknaden d v s i länder som Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. I Europa använder forfarande engelsmännen 43 % mer kosmetiska preparat än genomsnittseuropén. Trender inom det här segmentet av skönhetsindustrin är bl a en kraftig ökning av s k kosmeceutiska preparat och en kraftigt ökad användning av vanliga kosmetiska preparat och dofter bland män. Försäljningen av nagelvårdsprodukter minskar dock sannolikt.

Ingen ens i parfym och kosmetikaindustrin, lika lite som inom plastikkirurgin eller frisörbranchen, vill dock få oss att tro att enbart yttre kosmetika, lite manikyr och väldoft, ett klipp eller ingrepp här eller där, i sig skapar skönhet. Tvärtom, är man i dessa branscher liksom i modets haute couture väl medvetna om de inre kvalitéernas betydelse för och syndriftens inverkan på skönhetsbegreppet och vad vi uppfattar som snyggt, attraktivt, tilltalande och vackert. Tvärtemot vad vi kanske föreställer oss, så uppträder man i dessa branscher med ett ökat intresse för kunden när inre motiv och preferenser, kräsnare val och självmedvetna personer kommer in i butiken. Det här därför att det också ökar försäljningsintäkterna. Det som dock slår mig när jag ser alla människor som går in i parfymaffären är att knappast någon av dem känner till syndriften och åkallandedriften. Inte en enda av dem har sannolikt hört talas om och vet om det som först låter lite revolutionerande, halvt galet eller otroligt, nämligen att det verkligen går att snacka sig snygg och vacker, t.o.m. så att personens spegelbild förändras. När två halvt misstroende, unga och kritiska reportrar vid Sveriges Radio kontaktade mig om saken för ett lite skämtsamt morgonprograms räkning, fick jag ändå tillfälle till att på ett något mer seriöst sätt än reportrarnas ansats, beskriva och utveckla den teoretiska bakgrunden till den nya behandlingsmetoden Beauty Aging Therapy. (Du kan lyssna till intervjun här). Utgångspunkterna för resonemangen i behandlingsmodellen bygger på många års erfarenhet och teoretiskt fördjupningsarbete. En sammanfattning följer här nedan:

Jag har länge vänt mig emot den psykiatriska idén om att låsa psykologin till halvt vidskepliga1800-talsmodeller för hur människor fungerar (i sjukdomsklassificeringen så vidhäftas man t ex fortfarande av att utgå från Emil Kraepelins (1856-1926) klassifikationssystem). Psykologin för mig innebär mer än enbart kusliga och mörka sjukdomsförklaringar. Det är tvärtom ett intressant och stimulerande ämnesområde som utvecklar människor. Psykologin äger en plasticitet, som inte så enkelt låter sig klassificeras, och stiger långt in i även andra vetenskapsfält t ex. ekonomi, religion, politik, pedagogik, litteraturvetenskap, vår kultur och teater. Psykologin styr våra framgångar, våra skratt och skapandets inspiration, ibland tränger den sig in i våra vardagsrum, in i våra hjärtan och kärleksrelationer, begär och skönhetsupplevelser. I all prestationsutövning, t ex idrott, marknadsföring, affärsliv idag är psykologin en helt avgörande faktor för framgång, förtjänst och produktiv utveckling. Psykologi i sin utövning ska därför få människor att växa och resa sig, inte leda till att människor förminskas eller marginaliseras av den.

Kan man då snacka sig snygg? Ordspråket säger: - Som man talar så blir det! Det här innebär att man ska lära sig vara ömsint med sitt tal och i sin ordanvändning. Det är detta alla terapier egentligen handlar om och som var Sigmund Freuds stora (åter)upptäckt när han lanserade talkuren. (Jmfr. "I begynnelsen var Ordet", vilken fras låter oss förstå att Freuds upptäckt talkuren egentligen är Bibelns och mänsklighetens själva nav och utgångspunkt). Svaret på frågan "Kan man då prata sig snygg?" finns m a o redan i vår kristna kulturs ursprungstext Bibeln. Det är orden och snacket som skiljer oss från djuren och gör oss till människor! Duktiga och framstående poeter och författare som Tomas Tranströmer, Augustin Mannerheim, Per Gunnar Evander, Björn Ranelid och Lars Norén har anat och kommit nära de här sambanden, och lever idag ganska gott på detta. Andra "ordbrukare" som lärare, pedagoger, politiker och journalister är mer omedvetna om och inte lika ömsinta till sin ordanvändning . Terapeutens uppgift i talkuren är att lyssna till, begrunda, efterhöra sig om och upptäcka luckorna i den här ömsintheten (som uppträder i form av ångest, ledsamhet, självanklagelser och andra känsloyttringar.)

Snacka sig snygg, betyder och formulerar sig tematiskt olika för människor i olika åldrar. Skönhetsbegreppet blir här m a o alternativa ledande riktmärken eller målsättningar för samtalen eller terapin. Alla människor bär en glöd, ett jubel, en enormt stark skönhetsupplevelse inom sig som uttrycker att hon är hel, snygg och vacker. När vi föds är vi alla fina och vackra. Jämför här, barnets första upptäckt av sig själv i mötet med sin egen spegelbild i spegeln. BARNET JUBLAR - av gädje över att se sig själv som den helhet DET är första gången. (Den här jublande helhetsbilden risker vi sedan tappa efterhand livet lever oss, om vi inte anstränger oss eller, får god vägledande hjälp att komma ihåg bilden via t ex ett rikt kulturliv!) När detta jubel flödar över och bjuds till andra, är vi också alla vackra och tilltalande skönheter. Det är också fundamentet för allt det vi beundrar (och avundas hos andra) och kallar: Ett stort artisteri! Oförlösta det här jublet och den här skönhetsupplevelsen, genomlever vi livet i lidande, psykiska symtom, ångest, nedstämdhet och psykosomatiska vanföreställningar, symtom och kramper. Terapin handlar om att finna (eller parfymera sig med!) den speciella ömsintheten mot sig själv och sin omgivning som individen själv (och ingen annan) behöver, individens egen högst unika, personliga och subjektiva väg, bortom omgivningens krav, fördomar, förväntningar och kulturellt bestämda, vanor och traditioner. Skönhetens väg tar inte avstånd till omgivningen utan uppgår och assimileras i den som en grundförutsättning. Skönhetens väg söker nyfiket och intresserat helhet, och lär sig tåla de revor och några enstaka lapsusar som kan uppträda i dess bild.

Vad pratar man om i terapin?

Ø Något inom psykologin som kallats för självmedvetande, åkallande- och syndrifterna. Det handlar om seendets och tittandets särskilda fenomenologi d v s varför vi ser och betraktar saker på ett visst sätt och hur det strukturerar upplevelsen av vilka vi är och anses vara (Psykologin sprungen ur sjukvårdstänkandet har t ex bortsett från aspekten för att den försvårar eller väsentligen förvirrar rådande teoretiska modeller och behandlingsmetoder).
Ø Existentiella frågor, t ex Göra och Vara, Vad är jag här? D v s vilka förväntningar ställer en viss situation, individen inför. Människans begär och hanteringen av dem.
Ø Målbilder (T e x -Vad är det jag vill ha uppnått, på min ålders höst?)
Ø Historiska erfarenheter och traderat arv
Ø Det unikt personliga skönhetsbegreppet och några andra helt avgörande begrepps definitioner och utformning hos individen viktiga för hennes självskattning
Ø Utseendets presentation och betydelse
Ø Åldrandets kris och betydelse som möjlighet i olika åldersspann
Ø Hantering av tankar och känsloliv på traditionellt psykoterapeutiskt sätt (ångesthantering, stress, ilska, temperament, energitjuvar, miljöns inverkan, existentiella val etc.)
Ø Språkligt och kulturellt acceptabla och sanktionerade artikulationsmöjligheter (t ex. arbete, religion, teater, poesi, konst, musik, rörelse, idrott, dans etc)

Några råd för att bli vacker, behålla eller blomstra ut i sin skönhet:

Ø Återvinn/återskapa det jublande barnet inom dig
Ø Hitta till din unika och personliga subjektivitet (var mycket kräsen i valet av din vägledare)
Ø Reflektera över Din mening med Ditt enda liv
Ø Dumpa relationer som gör dig ofri, utnyttjar din godhet och din låga som brinner inom dig, eller förminskar/förvirrar självkänsla, självförtroende och självuppfattning
Ø Våga stå ensam (men ingen är stark)
Ø Tillåt dig artikulera ditt begär. Ge röst till din längtan och ditt temperament, men avvägt, tränat, reflekterat, tajmat och på ett sätt helst behagfullt för andra.
Ø Njut erfarenhet, visdom och ålder
Ø Med skalden Ulf Lundell: "-Älska dina ärr som medaljer!"
Ø Bjud på dig själv, med en kärleksfull inställning
Ø Lyssna och lär av andra goda föredömen

Snacka sig snygg och vacker, hur vanligt är det?

Formulerat i denna specifika formulering, som primär orsak att börja gå i samtal - hittills väldigt ovanligt. Snacka sig snygg är en helt ny och annan långtidsverkande väldoft, en spännande ny New Queen i snackbutiken. Detta eftersom orsak-verkan-samband av t ex en noterbart ökad karismatisk utstrålning, minskad beteenderepertoar av perfektionism, kontroll och tvång, stärkt självkänsla, bättre kroppshållning, sömn eller en mer attraktiv och vackrare glimt i ögonen, bättre integrering av ett eget subjektivt och intressant mysterium i personligheten, hittills saknat en utarbetad behandlings- och förklaringsmodell och en fördjupat tydlig teoretisering. Av detta följer även att mycket få terapeuter än så länge, kan ta sig an de mycket komplicerade och invecklade frågeställningar som här aktualiseras. En växande bransch av coacher försöker teoretiskt dåligt förberedda, hitta nischer, marknadsandelar och förstå arbetsområdet. Man har förstått att många, särskilt kvinnor, någon gång under livscykeln vill prata med någon utomstående, insatt i intrikata och svåra psykologiska frågeställningar. Tidvis och särskilt under t ex psykoanalysens tidigaste utveckling var inslaget att man gick i terapi som en intellektuell övning eller upptäcktsresa, mer framträdande än idag, när den orsaken mest förekommer hos ett fåtal högutbildade intellektuella grupper och som egenterapiinslag för behandlare vid psykoterapeutiska utbildningar. I USA och många större Västeuropeiska städer har det däremot blivit allt vanligare att anlita psykologer för ren symtombehandling, men även att man använder "skrynklaren" som "alternativ husdoktor", rådgivare och stödjag vid halvsvåra eller mer komplicerade frågeställningar inom privat- och yrkeslivet, t ex skolproblem, relationer, vårdnadstvister, karriärutveckling, minnes- och demensutredningar etc.

Under förutsättning av en seriös teoretisk ram och en erfarenhetsbaserad prövad behandlingsmodell som Beauty Aging Therapy(BAT), är det fullt möjligt att verkligen snacka sig snyggare, skickligare, vackrare som en förstärkande komplementär åtgärd till vad kosmetika, parfym och övrig skönhetsindustri erbjuder. Det här på sätt att personens upplevelse av sin egen spegelbild och personliga utstrålning kommer att förändras.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se

Fest tips i Göteborg!

Kulturkalaset pågår i Göteborg City 11-16 augusti 2009. Veckan efter att den glamorösa världsstjärnan Madonna Louise Veronica Ciccone eldfängt uppträtt i sin framgångsrika "Sticky & Sweet Tour" på Nya Ullevi (8 och 9 augusti), exploderar hela Göteborg i hundratals lek och lär aktiviteter för alla smaker och åldrar. Gator och torg förvandlas till festplatser där du får frossa fritt i ett rikt utbud av språk och kulturyttringar, läckra dofter, ögon och örongodis. Feststråket under Kulturkalaset går genom Göteborg City med gångavstånd till det mesta. Med förväntade 600 000 besök, ett gediget program och en tradition från början av 1990-talet blir Göteborgs kulturkalas, särskilt i kombination med Madonnas konsert, troligen sommarens mest roliga, minnesvärda och inspirationssprakande höjdpunkt och stadsfestival i Sverige.

Fest tips: Den 10, 11 och 12 augusti bör du absolut inte missa inledningen av själva kulturkalaset med spännande workshops i form av ”Positive talks on Beauty” hos Eliazon. Här lär du dig hur det vi kallar ”Konst”, ”Skönhet”, ”Kultur”, ”Mode”, ”Trender” och ”Artisteri” är psykologiskt sammansatt och strukturerad. Du får möjlighet att reflektera över festens, öron och ögongodisets betydelse för våra sinnliga behov i vardagen tillsammans med andra intresserade. Du får en insatt vägledning och distingerad introduktion till artisteriets, skönhetens och estetikens speciella psykologi, utifrån något helt nytt som kallas syndriften.

Syndriften handlar nämligen både om det vi hör och talar om, som vetandets, seendets och tittandes särskilda fenomenologi. Med andra ord; Syndriften verkar helt avgörande på vår uppfattning och våra val i vad vi harmoniserar och brinner för som vackert, bedårande, fint, tjusigt, attraktivt, begärligt, tryggt, sexigt, karismatiskt, framgångsrikt, lockande eller snyggt. The Gaze of Success - blicken för framgång! Ta därför chansen att få många heta tips och trix om hur just du kan förhöja din personliga utstrålning, lust på livet och dess aspekter av skönhet under Kulturkalaset. Ytterligare information och anmälan till Workshops.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Hitta lediga jobb

Enligt Arbetsförmedlingens senaste bedömning av arbetsmarknaden för perioden maj 2009 till maj 2010 har det blivit betydligt mycket svårare att hitta lediga jobb. Arbetsförmedlingens dystra prognoser sammanfattas i att:

*Tillgången på lediga jobb minskar 2009 och 2010.
*Det finns stora lokala och regionala skillnader.
*Det finns en svacka inom teknik och data men gott om jobb längre fram.
*Bristyrken finns inom vissa yrkesområden som hälso- och sjukvård samt pedagogik.
*Det finns många lediga jobb, men en kraftigt ökad konkurrens inom försäljning och service.
*Det har uppstått en starkt försämrad och bekymmersam arbetsmarknad för administratörer, ekonomer, samhällsvetare, personaltjänstemän och kontorister.
*Det råder en markant lägre efterfrågan på arbetskraft inom byggsektorn.
*Kraftiga fall i sysselsättningen inom tillverkningsyrken.

För 2009 beräknas antalet rekryteringar till cirka 1 miljon och för 2010 beräknas antalet till ca 900 000. Det kan jämföras med att det förekom sammanlagt ca 1,3 miljon rekryteringar 2008. Åren 2011 och 2012 bedöms antalet rekryteringar åter kunna öka något. Sysselsättningen beräknas komma att minska med 260 000 personer åren 2009 och 2010. Nedgången väntas bli bred och för år 2010 kommer sysselsättningen att minska inom samtliga yrkesområden. Störst nedgång väntas liksom år 2009 inom tillverkningsyrken följt av administrativa yrken.

Tabell. Förändring av sysselsatta inom yrkesområden för år 2009,
antal och procentuell förändring
Yrkesområde Antal personer Procent
Datayrken 2 000 + 1,3 %
Ledningsarbete -3 000 -1,3 %
Sjukvård och omsorg -4 000 -0,6 %
Försäljning -6 000 -1,4 %
Teknikyrken -4 000 -1,9 %
Restaurang och service -8 000 -2,6 %
Administrativa yrken -20 000 -2,6 %
Lärare -3 000 -1,0 %
Jordbruk, skogsbruk och fiske -1 000 -1,2 %
Transport -4 000 -2,2 %
Byggnads- och anläggningsarbete -14 000 -6,1 %
Tillverkningsarbete -60 000 -12,8 %

Källa: Arbetsförmedlingen

Effekten av recessionen har i synnerhet slagit hårt mot län med en stor industrisektor eftersom nedgången inom just industrin är den djupaste sedan början av 1990-talet. Exempel är Västra Götaland, Jönköping, Kronoberg, Blekinge, Gävleborg och Västerbotten. Denna utveckling fortsätter också under det närmaste året vilket innebär att många industriyrken kommer att få en mycket hög arbetslöshetsnivå. Den strukturella arbetslösheten stiger påtagligt i de industritäta länen eftersom många av de förlorade industrijobben inte kommer tillbaka. När industrin åter börjar nyrekrytera är sannolikheten stor att kompetenskraven höjs och i första hand efterfrågas då andra och mer kvalificerade yrkesarbetare. Under 2009 och 2010 dras även län med en stor tjänstesektor in i lågkonjunkturen genom den offentliga sektorns neddragning (till följd av tappade skatteintäkter och dåligt skötta upphandlingar). Exempel är Stockholm, Göteborg, Östersund och Uppsala. Dessa neddragningar väntas slå särskilt hårt mot skogslänen och i synnerhet mot de små glesbygdskommunerna (i t ex Jämtland).

Det här betyder att det största antalet lediga jobb kommer att finnas inom bland annat handel, service, restaurang, data samt hälso- och sjukvård i landets starkaste och mest befolkningstäta tillväxtregioner. De regionala skillnaderna i läget på arbetsmarknaden inom olika yrken kommer att öka under de närmaste åren genom att rekryteringsläget kan förväntas skilja sig stort mellan olika branscher/yrken och lokala arbetsmarknader. På sikt är ett minskat intresse för längre teknik- och datautbildningar både en möjlighet och ett problem. Det har inneburit att antalet utbildningsplatser dragits ned och riskerar att innebära en omfattande brist på arbetskraft på fem till tio års sikt. Kortsiktigt väntas färre rekryteringar behöva göras inom hälso- och sjukvårdsyrken samt inom t ex läraryrken. Läget är dock betydligt bättre inom dessa yrken jämfört med yrken inom mer konjunkturkänsliga delar av privata näringslivet. Behovet av personal blir nämligen relativt stort genom många pensioneringar.

Tillgången på arbetssökande inom hälso- och sjukvårdsyrken varierar därtill mellan olika yrken och bedöms inte bli tillräcklig stor inom en del yrken som kräver specialiserad högskoleutbildning. Det sammanhänger främst med för få utbildningsplatser i förhållande till behoven på arbetsmarknaden och regionala skillnader. Arbetslösheten förblir därför på en låg nivå för flera yrken på högskolenivå. Några exempel är läkare, psykologer, tandläkare och specialistutbildade sjuksköterskor. Arbetsmarknadsläget försvagas samtidigt för lägre utbildade vårdbiträden, undersköterskor och skötare. Inom lärarområdet minskar sysselsättningen totalt sett, vilket främst beror på att antalet barn temporärt minskar inom gymnasieskolan samt inom grundskolans högstadium. Efterfrågan på lärare blir störst avseende förskollärare, grundskollärare inom de lägsta årskurserna och yrkeslärare inom gymnasieskolan. På längre sikt växer dock behoven på lärare inom hela grundskolan genom ökade barnkullar och pensionsavgångar.

Arbetsförmedlingen har tagit fram en rapport om arbetsmarknadsläget (2009-06-26) utifrån bedömd efterfrågan av olika yrkeskategorier under det närmsta året. Denna rapport redovisar ett s k bristindex, vilket är ett viktat medelvärde av landets arbetsförmedlingsområdens bedömningar för yrket, där bedömningarna indexerats enligt följande: 1=stort överskott på arbetssökande;2=visst överskott på sökande; 3=balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft; 4=viss brist på sökande och 5=stor brist på sökande. Detta index ger oss därför ytterligare vägledning för fortsatt jobb- och karriärplanering:

Brist/ efterfrågan på arbetskraft:
Läkare 4,13, Operationssjuksköterskor 4,10, Sjuksköterskor, psykiatrisk vård 4,01 Lantmätare 4,00,Maskinbefäl, fartyg 4,00, Förskollärare 3,99, Gymnasielärare i yrkesämnen 3,93, Röntgensjuksköterskor 3,84,Akutsjuksköterskor 3,82, Distriktssköterskor 3,78, VVS-ingenjör 3,75, Kockar 3,73, Tandläkare 3,71,
Styckare 3,70, Geriatriksjuksköterskor 3,69, Barnsjuksköterskor 3,68, Slaktare 3,64, Specialpedagoger 3,64, Civilingenjörer, elkraft 3,63, Revisorer 3,59, Kranförare 3,56, Barnmorskor 3,55, Redovisningsekonomer 3,49, Fritidspedagoger 3,46, Företagssäljare 3,43, Lastbilsmekaniker 3,42, Konditorer 3,41, Psykologer 3,38, Isoleringsmontörer 3,38, Bagare 3,37, Civilingenjörer, bygg och anläggning 3,37, Elingenjörer och eltekniker 3,31, Låssmed 3,30, GIS-ingenjör 3,30, Glasmästare/glastekniker 3,29, Optiker 3,28, Tandhygienister 3,28, Byggnadsplåtslagare 3,27, IT-strateg, IT-analytiker 3,26, Sjuksköterskor (grundutbildade) 3,26, Driftmaskinister 3,26, Systemerare/programmerare 3,25, Programmerare 3,66, Systemerare, systemutvecklare 3,66, Civilingenjörer, elektronik och teleteknik 3,25, Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 3,25,
VVS-montörer 3,25, Kriminalvårdare 3,23, Socialsekreterare 3,23, Kuratorer 3,23, Smeder 3,23, Lackerare 3,23, Anläggningsmaskinförare 3,23, Civilingenjörer, maskin 3,22, Apotekare 3,22,Dietister 3,20, Logoped 3,20 , Biståndsbedömare 3,17,Transportledare/-planerare 3,15 ,Telefonförsäljare 3,14,Ingenjörer och tekniker inomgruvteknik och metall 3,13, Universitets- och högskolelärare 3,12, Polismän 3,10, Logistiker 3,09, Tunnplåtslagare exkl.byggnadsplåtslagare 3,08, Studie- och yrkesvägledare 3,08, Veterinär 3,07, Bilmekaniker 3,07, Tandsköterskor 3,07, Gymnasielärare i historia, samhällskunskap 3,07, Gymnasielärare i matematik 3,07,
Gymnasielärare i språk 3,07, Gymnasielärare naturvetenskapliga ämnen 3,07, Läkarsekreterare 3,05, Flygledare 3,04, Djuruppfödare/djurskötare 3,04, Lantmästare 3,03, Barista/kaffebartender 3,03, Grovplåtslagare 3,02, Bussförare 3,02, Maskinreparatörer 3,02, Bartenders 3,02, Styr- och reglertekniker 3,02, Skogsmästare 3,01, Civilingenjörer, gruvteknikoch metallurgi 3,01,


Balans/visst överskott på arbetssökande:
Arbetsterapeuter 3,00, Brandmän 3,00, Agronomer 3,00, Fartygsbefäl 3,00, Fysiker 3,00,Förare av skogsmaskiner 3,00, Lokförare 3,00, Skogsarbetare 3,00, Takmontörer 3,00, Taxiförare 3,00,Tågmästare 3,00 , Biomedicinska analytiker 3,00 , Sjukgymnaster 2,99 ,Maskiningenjörer ochmaskintekniker 2,99, Jägmästare 2,99 ,Gymnasielärare i praktiskaestetiska ämnen 2,96, Ingenjörer och tekniker inom elektronik och tele 2,95, Verktygsmakare 2,94, Golvläggare 2,94 ,Gruvarbetare 2,92,Gymnasielärare i allmänna ämnen 2,92, Speditör 2,92,Receptarier 2,91,Frisörer 2,89 Betongarbetare 2,89, Guld- och silversmeder 2,87, Anläggningsarbetare 2,86,Försäkringstjänstemän 2,84,Servitörer 2,83,Fotvårdsspecialister 2,83,Skötare och vårdare 2,81,Miljö- och hälsoskyddsinspektör 2,80, Jurister 2,79 ,Behandlingsassistenter 2,79, Plattsättare 2,79,Väktare 2,79,Inköpare 2,77,Fritidsledare 2,75,Gjutare 2,73,Arkitekter 2,70,Målare 2,69, Servicetekniker, IT 2,68,Processoperatörer, kemisk basindustri 2,67,Resebyråtjänstemän 2,67, Tidningsdistributörer 2,64,Banktjänstemän 2,62,Datatekniker (nätverkstekniker) 2,62, Maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror 2,62,Elmontörer 2,61, Svetsare 2,61,Ekonomiassistenter/löneassistenter 2,61, Fastighetsmäklare 2,60,Personliga assistenter 2,59,Linjemontör elkraft 2,58,Civilingenjörer, kemi 2,58, Trädgårdsarbetare 2,58, Bibliotekarier 2,57, Laboratorieingenjörer 2,55,Flygmekaniker 2,55, Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 2,55, Installationselektriker 2,55,CNC-operatörer 2,51, Maskinoperatörer, kemisk industri 2,51,Brevbärare 2,50,Kemiingenjörer och kemitekniker 2,50,Geologer 2,50,Kemister 2,50, Grundskollärare, inriktning mot tidigare år 2,48, Piloter 2,48,Murare 2,47, Personaltjänstemän 2,46, Lastbils- och långtradarförare 2,45, Processoperatörer , trä- pappersoch massaindustri 2,44, Hudterapeuter 2,43, Grundskollärare, inriktning mot senare år 2,41,Renhållnings- och återvinningsarbetare 2,39, Flygvärdinnor 2,38,Utredare i offentlig förvaltning 2,34, Friskvårdkonsulent (friskvård) 2,31, Verkstadsmekaniker 2,29, Marknadsanalytiker, marknadsförare 2,29,Maskinoperatörer, trävaruindustri 2,28,Organisationsutvecklare 2,28, Värdepappersmäklare 2,27,Maskinoperatörer, livsmedelsindustri 2,27, Journalister 2,27, Massörer 2,24, Undersköterskor 2,23,Parkarbetare 2,23, Informatörer 2,23, Fotograf 2,22, Processoperatörer vid stål- och metallverk 2,18, Samhälls- och språkvetare 2,16, Fastighetsskötare 2,15, Bilförsäljare 2,13, Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 2,13, Godshanterare, expressbud 2,13,Träarbetare 2,10, Montörer, el- och teleutrustning 2,07,Grovarbetare inom bygg och anläggning 2,04.

Stort överskott på arbetssökande:
Matroser 2,00, Köks- och restaurangbiträden 1,99, Biologer 1,98, Reseledare 1,98, Vaktmästare 1,95, Truckförare 1,89, Administratör/sekreterare 1,88,Städare/lokalvårdare 1,86, Fordonsmontörer 1,83, Receptionister 1,81, Försäljare, dagligvaror 1,80, Vårdbiträden 1,77, Barnskötare 1,76, Försäljare, fackhandel 1,72, Montörer, metall, gummi och plast 1,65, Lagerarbetare 1,56

Om du önskar finna mer detaljerade yrkesprognoser kan du hitta dem i Arbetsförmedlingens vägledningsapplikation: Yrkeskompassen. Yrkeskompassen erbjuder med sin länkning till SCB utsikter, trender och prognoser för olika utbildningsgrupper. Tillgång och efterfrågan på arbetskraft inom olika yrkeskategorier prognostiseras här fram ända till år 2030.

Eliazon ger vägledning om arbetsmarknadens villkor, behov, krav och omvandling i en dynamisk och föränderlig marknadsekonomi. Vi rehabiliterar människor tillbaka till businesspreferens, arbetsmarknad eller företag och kan hjälpa till med direktmatchning mot de lediga jobb som finns samt arbetsgivarnas olika förväntningar i t ex platsannonser. Därtill stöder vi anställda, ledning och företag i omställningsarbete, outplacement och svåra beslut och situationer och förbättrar arbetsklimatet, det ekonomiska utfallet och effektiviteten av olika rehabiliteringsinsatser på arbetsplatser. Vi erbjuder alltid en effektiv framtidsorienterad vägledning till människor som söker jobb. Kontakta mig vid ytterligare intresse för frågor avseende jobb, arbete och personlig karriärutveckling, så berättar jag mer.


K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Seg tant visar vägen!

I dagarna har Regeringens näringsminister Maud Olofsson presenterat en ny lag för offentlig säljverksamhet som innebär att ett förbud kan meddelas verksamhetens utövning ifall verksamheten snedvrider konkurrensen eller är ägnad att snedvrida förutsättningarna för ett privat entreprenörskap och en effektivare konkurrens. Lagen ska gälla från 1 januari 2010. Men Maud Olofsson är lite seg, på sitt eget sätt. Det är liten bit på väg, men fortfarande fullständigt otillräckligt eftersom den inte också gäller områden som har med människors viktiga hälsa, sociala och psykologiska välbefinnande att göra. Som ett av få länder i världen fortsätter Sverige här att inta en fortsatt korporativistisk hållning, som innebär för låga prestationstal och stor ineffektivitet i utövningen inom offentliga organisationer (försäkringskassan, arbetsförmedlingen, landsting och primärkommuner), dålig lönsamhet och onödiga konkurser för privat etablerade entreprenörer och att man samtidigt undandrar sjukdomslidande goda behandlingsalternativ och optimerat utbud av bra behandlingsmöjligheter.

Enligt tidigare artiklar i Dagens Nyheter tycker t ex professorn i entreprenörskap Scott Shane vid Case Western University i Cleveland, Ohio att vi bör bli mer selektiva i att stötta de få som verkligen har goda förutsättningar att driva företag. Enligt honom kan inte alla bli duktiga entreprenörer på det sätt som den politiska diskursen ibland försöker framhålla. Många som startar egna företag har inte särskilt tydliga teorier, visioner och målsättningar om vad de vill åstadkomma menar Shane, utan det handlar mer om att få sköta sig själva i stället för att ha chefer över sig. Det ger personlig tillfredsställelse, men är inget som driver utvecklingen framåt, hävdar Scott Shane.

Scott Shane vill i stället se entreprenörer med unika idéer som de vill förverkliga. Dessutom bör de ha viljan att låta sina företag bli dominerande och marknadsledande. -  Nya företag måste börja i liten skala. Men småföretagaren jobbar oftast mer än andra och får mindre betalt för sitt arbete. Deras företag kan oftast inte bli effektiva, såvida det saknas ambition att växa, framhåller Scott Shane. Fram till den här punkten är det lätt att delvis hålla med Shane, som senare i resonemanget om det goda entreprenörskapet helt villfar sig i att ett framgångsrikare entreprenörskap är genetiskt betingat (genom studier av enäggstvillingar). Shanes märkliga slutsats utifrån ett mycket tunt vetenskapligt material blir nämligen att man bör vara enäggstvilling i stället för tvåäggstvilling! Bland dem är det nämligen betydligt vanligare att bägge är framgångsrika entreprenörer än bland tvåäggstvillingarna, förklarar Scott Shane.

Det Scott Shane och andra företrädare för korporativistiska lösningar missar är förstås lusten och drivkraften att prestera goda resultat, prestationsångestens, fadersnamnssignifianten, kunskaps- och syndriftens starka inverkan på entreprenörskap, samarbete, konkurrens och tävlan. Ett bättre exempel på människors driftmässigt starka vilja att gå framåt och samtidigt starka önskan om att uppvisa vårt värde för omgivningen genom att utföra allt bättre prestationer kommer också i dagarna till uttryck i den verkliga kraftövning som går under namnet TransEurope-Footrace 2009.



Om du tycker att det är en lång tröttsam bilresa mellan Göteborg och Östersund, Stockholm - Örebro eller mellan t e x Strömsund och Lofoten, så är TransEurope-Footrace knappast någonting för dig. TransEurope-Footrace 2009 är en enormt lång marathontävling från den 19 april till 21 juni 2009 som utgörs av 64 dagsetappers löpning på sammanlagt 4 485,6 km mellan Bari i södra Italien och Lofoten i Nord-Norge. Distansen motsvarar med andra ord att springa 106,3 traditionella maratonlopp, men på endast 64 dagar! Genomsnittshastigheten i tävlingen är 9-10 kilometer/timmen. Årets tävling genomförs av 68 deltagare från 12 nationer (57 män och 11 kvinnor).

Den 1 juni 2009, d v s i dag efter 44 dagsetapper och 3 021,7 kilometers löpning, återstår 50 deltagare som vilar ut i Jämtlands modernaste pilgrimsviste – Hackås skola. Alla som passerat 3000 km snöret i Brånan har egentligen redan där, gjort sig förtjänta av bragdguldet i mänsklig prestationsutövning. En som särskilt sticker ut i tävlingen är den vältränade japanskan Hiroko Okiyama, som till trots av sina 47 år fortsätter leda damtävlingen fram till 4000 km på den 58:e etappen mellan Karesuando och Enontekiö. Här tvingar skador henne att lämna tävlingen. Efter 400 mils asfaltslöpning får hon därmed se sig omsprungen av en segare och än mer uthållig 56-årig landsmaninna: Furuyama Takako! Duktiga långdistanslöparna Andreas Falk (-72) från Sollentuna och Matthias Bramstang (-75) från Halmstad försvarar de svenska färgerna med stor bravur. Efter lindrigare skadeproblem i början av tävlingen ökar svenskarna tillsammans på stegen genom Jämtland för att hinna i fatt herrklassens ledare Rainer Koch, Tyskland. Men, efter ytterligare 1000 km genom den Norrländska vildmarken upp mot finska Enontekiö, blir ett 130 timmars försprång för en fortsatt skadefri Koch alltmer ointagligt.

Vad den här sporten och de här mycket duktiga damerna och gentlemännen visar oss är aspekter i prestationsutövning som åsidosatts i entreprenörskapet och företagandet under hela efterkrigstiden fram till idag:

* Behovet av lekfullhet, träning och erfarenhet
* En viljestyrka på gränsen till högmod och vansinne
* Behovet av glöd, passion och en rejäl prestationsglädje
* Förefintlighet av goda vägvisare, förebilder och modeller
* Genomarbetandet av förberedelser och målbilder
* En sparsam, omsorgsfull, god och långsiktig resursmobilisering och resurshantering
* Inga ”snabba klipp” - i skogen, utnyttja viloperioden
* Envis och enträgen fysisk och mental uthållighet
* Förmåga att hantera och genomleva ensamhet, motgång, umbäranden och prövning
* En extraordinär styrka och talang utöver medelmåtta och normalitet

TransEurope-Footrace deltagare visar oss att spurten aldrig sker i början, som den tyvärr kommit att uttrycka sig i kvartalsbokslutens, bonushysterins, finanskrisens och det ungdomliga lättsinnets entreprenörskap och spekulationsekonomier. Bygget av större, beständiga och mer långsiktiga företagsimperier kräver mer än enbart visionära tankar, politisk vilja, tjusiga produkter och/eller idéer. Det livskraftiga entreprenörskapet är kanske mer av en seg, uthållig, långsam, avvaktande, klokt avvägt, men beslutsamt viljestark handling.

Kontakta mig vid ytterligare intresse för frågor avseende entreprenörskap, företag eller personlig utveckling, så berättar jag mer.


K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Göteborg vinner!

Nu trummar många i media och manliga regeringsföreträdare ut tesen att det behövs en stabil och trygg ledning när det blåser! Några manliga vänsterradikala angriper öppet kvinnor inom de egna leden i tal om brustna sociala kontrakt, och liberala (?) tidningen Dagens Nyheter lyfter fram rena despoter och blodtörstiga tyranner som Henrik VIII. Många idag upplever en illa dold vrede, andra verkar efterfråga en klokare, mer övertänkt, flexibel, ickepolariserande och avvägd vägledning. Eliazon erbjuder dem alternativ.

Med ett 20-årigt jubileum som företag verksamt och utvecklat inom flertalet förändrings- och omställningsprocesser inom bl a Norrlands inland, presenterar företaget Eliazon med sin nyetablering på Kungsgatan i Göteborg ett helt nytt, spännande och annorlunda slags hopp för många i den nedläggningsdrabbade Göteborgsregionen. Med en rad metoder och tjänster, en helt ny syntes i den psykologiska teoribildningen om mänsklig kommunikation, visuell perception, motivation, relationer, ekonomi och mänskliga konsumtionsmönster, lyfter Eliazon fram seendets, tittandets, estetikens och skönhetens betydelse för framtidens brancher.

Ett ord, en bild, en utgångspunkt, ett annorlunda perspektiv representativ för en större helhet eller skönhet kan radikalt omformulera en ideologisk hegemoni, omstörta politiska system och välta vedertagna sanningar. Rätt utnyttjat inom marknadsekonomin med avvägd tajming, innebär det här konkret bl a större säljframgångar och en bättre och mer utvecklad arbetsmarknad. Det skapar en produktiv marknadsföring, förbättrad hälsa och behandlingsarbete, psykosocialt förbättrade arbetsmiljöer, en bättre självkänsla och en mer framgångsrik, positivare och en mer tillförlitlig individ- eller företagsutveckling. Genom särskilda metoder kan de här goda resultaten vinnas som en utslagsgivande konkurrensfördel ur en särskilt kunskapsbaserad exploatering av syndriften - till trots av lågkonjukturer, finanskris, varsel, bonusdiskussioner, nedskärningar och andra umbäranden.

Etableringen av företaget Eliazon i Göteborg innebär därför troligen för Göteborgsregionen en mycket stark extra pusselbit för regionens möjligheter att återta platsen som Sveriges kreativa nav och innovativa fönster mot Europa, som ett fortsatt centrum för t ex psykologiskt fördjupad estetik, förfining, design, visualisering och reell marknadskommunikation i ett skarpare utsatt företagsklimat. Genom att stärka närvaron i regionen kliver Eliazon också in, från att vara ett regionalt verksamt företag, till att bli ett mer geografiskt rikstäckande företag. Med etableringen i Göteborg räknar företaget Eliazon med att utveckla befintliga kundrelationer, men också väcka entusiasm bland nya potentiella kunder, politiska system och andra framtidsorienterade verksamheter.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom