Kompetensutveckling och handledning i konflikt- och krisprevention - Psych Up Security

Hitta våra böcker till lägst pris här: Litteratur & Böcker (finns även i Internetbokhandeln)

Enligt SVT – Nyheter (2016-01-24) är det många unga män från Marocko och andra länder i Nordafrika som finns i Sverige just nu. Individerna grupperar sig med varandra och gruppen som helhet har blivit ett stort problem för polisen och andra myndigheter. SVT Nyheter uppger att man intervjuat en polis som vill vara anonym men som bland annat har arbetat med de grupper av killar som rör sig i och kring Stockholms city: – De här killarna är ett enormt problem för oss. De snor grejer överallt och misshandlar ordningsvakter på centralen. Tar tjejer mellan benen och ger dem örfilar när de säger ifrån. Alla poliser vet om det här, säger han , men arbetssituationen i Stockholm är katastrofal. – Jag skulle aldrig släppa iväg mina barn till T-centralen, det skulle ingen polis göra, avslutar han.

Vi bor i ett land som länge varit förskonat från psykologiskt traumatiska händelser. 200 år har gått utan krig i landet. Allt verkade länge tryggt, säkert och förutsägbart. När andra drabbas och man själv samtidigt klarar sig, utvecklas efter en tid en känsla av osårbarhet; "det kan inte hända här", eller "det händer inte mig". På fackspråk kallas detta fenomen personlig osårbarhet. Det är rätt och slätt ett förnekande eller en förträngning som även kan gälla grupper, befolkning och en hel nation. En illusion om osårbarhet som gör chocken desto starkare när någonting oförutsett inträffar.

Efter mordet på statsminister Palme och det radioaktiva nedfallet från Tjernobyl 1986 har som bekant en lång rad händelser mer eller mindre skakat om oss. Europas största enstaka katastrofer i fredstid, förlisningen av Estonia och tsunamikatastrofen, annandag jul 2004 innebar ett ohyggligt högt antal döda människor. Listan på utbrott av krigs- och terrorliknande vansinnesdåd och mordhandlingar har efterhand blivit lång och fruktansvärd. Idag lever vi mitt uppe i en flyktingkatastrof som påminner om folkvandringens tidevarv. Enligt BRÅ anmäldes under 2015 drygt 1,5 miljoner brott i Sverige, vilket är en ökning med 60 100 brott eller 4 procent jämfört med året innan. Det totala antalet anmälda brott till polis, tull och åklagare har ökat kraftigt sedan 1950. Under den senaste tioårsperioden (2006–2015) har antalet anmälda brott ökat med 273 000 brott (+22 %). Utvecklingen av samtliga anmälda brott har ökat kontinuerligt sedan 1975. Av dem som utfört kriminella handlingar återfaller ca 40% i nya brott. Förbättrade levnadsvillkor som inneburit en ökad tillgång på stöldbegärliga varor kombinerat med minskad social kontroll människor emellan uppges orsaka eskaleringen i antalet brott.

Gemensamt vid den här typen av kriminell aktivitet, kriser, katastrofer eller händelser är:
• Allvarliga hot mot människor, miljö och materia.
• Flera sammanfallande händelser som tycks skapa kedjereaktioner, skapar i sig ytterligare nya och helt oförutsedda situationer.
• Svårigheter vid värdering av situationen, som från en början kan se helt obetydlig eller ofarlig ut, men som efterhand visar sig bli alltmer kritisk och prövande.
• Förlust av kontroll och överblick..
• Begränsad information och mycket tunna beslutsunderlag.
• Eskalering, antingen p g a krisens inneboende krafter eller därför att den initiala hanteringen förstärker krisen.
• Behov av beslutsfattande under stor tidsnöd.
• Höga krav på flexibilitet och smidighet.
• Mycket stort grupptryck.
• Stort pådrag och intresse från media (tidningspress, radio, TV och nyhetsrapportörer).
• Långa och fysiskt-psykiskt utmattande arbetspass för inblandad beredskapspersonal.

Det som gäller för de stora katastroferna har också i många avsnitt (t ex attityden: "det kan inte hända här", eller "det händer inte mig") lika stor relevans för de "mindre" katastroferna och kriserna av vardagskaraktär t ex vid tillgrepp och inbrott, hot och våld, skilsmässor, mediadrev, trafik- och arbetsplatsolyckor, integrations-, boende- och skolkonflikter m.m. Vardagshändelser i vilka många kan tvingas stå nakna, blottställda och ensamma idag bl a till följd av ekonomiska hinder, kompetensbrist och inte sällan långa väntetider till möjliga stödfunktioner. Polismyndigheten, försvarsmakten eller t ex räddningstjänsten, arbetar både med förebyggande arbete, planering och kontinuerliga inspektioner, samt finns tillgängliga "stand by"i akuta, "skarpa" lägen och situationer. Vårt Psych Up Security™ program innebär avtal om kontinuerligt löpande abonnemang av vissa specificerade och särskilt avgränsade psykologtjänster, när den här typen av oförutsedda behov och händelser uppstår på motsvarande sätt inom den mänskliga psykologins många vardagsområden t.ex. på jobbet, i skolan, i relationen, med barnen och i barnuppfostran, i föreningslivet eller, överallt där mänskliga möten och kommunikation uppstår, och relationer utvecklas och skapas.

Psych Up Security™ blir här en relativt billig och lättillgänglig försäkringslik lösning när jag t ex inte vet hur jag ska bemöta medarbetarnas konflikter och krav på arbetsplatsen, när jag inte vet vilka utbildningsråd eller uppfostran jag ska ge mitt barn, eller den där grannen eller kompisen som var dag tycks möta mig vid garageinfarten med sin aggressions-, skilsmässo- eller stressproblematik. Ibland kanske undran "bara" gäller enstaka arbetsuppgifter med psykologiska implikationer som jag likt polismannen i ingressen helt "kört fast" i att försöka lösa eller skulle behöva handledning i att klara utav att uthärda eller se alternativa handlingsvägar inom. Kort och gott: Psych Up Security™är lösningen för den (familj, företag eller organisation) som tidvis har behov av en utomstående "husdoktor" eller ”specialist” att tillkalla, men inom psykologins många områden.

Om vi definierar en kris, som kanske en svår, eller åtminstone en kritisk period i livet när vårt handlingssätt blir helt avgörande för våra framtida möjligheter, handlingsfrihet och dessutom kanske att vårt goda anseende står på spel, blir Psych Up Security™ avgörande för hur vi kan lösa krisen och komma ur den. Psych Up Security™ tar fasta på behovet av just bl a en utvecklad krishantering och hjälper dig eller din verksamhet uppnå psykologisk stillhet, balans, stabilitet, kontroll, överblickbar distans, vettiga ställningstaganden, beslutsvägar och förberedelser, när den psykologiskt oförutsägbara kusligheten plötsligt sköljer in i vår vardag, produktivitet och välmående. Enda förutsättningen för Psych Up Security™ (psykologisk tryghet, säkerhet och uppbackning, trots instabilitet) är egentligen giltigheten i att den (privatperson, familj, verksamhet eller företag) som har ingått avtalet om Psych Up Security™, löpande fullföljt betalning av en abonnemangsavgift enligt villkor i upprättade ramavtal. Abonnemanget Psych Up Security™, gäller givetvis i första hand för psykologiska kriser, konfliktungar, frågeställningar och förvecklingar uppkomna till följd av sådant som visar sig uppstå efter att abonnemanget trätt i kraft eller för egna neurotiska åkommor och yttringar (t ex fobier, tvångstankar) som uppkommit efter att abonnemangsavtalet trätt i kraft.

Avtal om Psych Up Security™ är en strategisk och klokt avvägd investering på en i förhand gjord rimlig verklighetsanalys och riskbedömning, och kan näppeligen tecknas när individen eller verksamheten redan står handfallen mitt i en pågående krisutveckling. Pris, behov och insatser prövas därför i proportion till och skäligen mot övriga delar av innehållet i Psych Up Security™ - abonnemanget.

Genom Psych Up Security™ - avtal kan du försäkra dig om följande om du någon gång i ett framtidsperspektiv känner dig tvingad att ta emot psykologisk vägledning:

Akut Säkerhet – (när olyckan är framme):
• Ständig tillgång till avropbar professionellt erfaren "stand-by" beredskap.
• Garanterad kontakt med leg. psykolog och/eller en licensierad Psych Up Security Manager inom 24 timmar.
• Kris- och konflikthantering.
• Möjlighet att avropa vetenskapligt beprövade utredningar, åtgärds- och behandlingsprogram.
• Coachning av informationsansvariga och nyckelpersoner.

Prevention säkerhet – kontinuerlig genomgång, utveckling och uppföljning (delvis beroende av Psych Up Security™-avtalets omfattning)
• Kontinuerlig till Psych Up Security™ -avtalet anpassad genomgång, inventering, riskbedömning och uppföljning av psykosociala behov och insatser.
• Psykosociala skyddsronder (på arbetsställen).
• Personutveckling och coachning (av rollförväntningar, psykologiska strategier, handlingssätt, kommunikation, vägledning och styrning ).
• Operativ krisberedskap och systematisk krishantering. Fallgropar och risker. Problemlösning och stress i kritiska situationer.
• Psykometrisk testning, utrednings- och behandlingsinsatser.
• Fortbildnings- och utbildningsinslag
• Ångest-, stress-, aggressivitets- och konflikthantering.
• Motivation, entusiasm och kreativitet.
• Program och handlingsplaner vid hot, våld, missbruk och addiktion.
• Kommunikationsträning (bl a riskkommunikation och empatisk kommunikation), utveckling av strategier för informationsinhämtning och informationshantering.

Övrigt:
• Abonnemang erbjuds mot olika arvodesnivåer beroende av bl a antal människor som omfattas av avtalet.
• Företaget Eliazon - Qilin Psykologkonsult HB (916594-8523) innehar F-Skattsedel och är delvis momsredovisningsbefriat (sjukvårdstjänster), moms kan dock komma att utgå på viss typ av tjänst (utbildningsinslag), beroende av skattelagstiftning.
• Eliazon - Qilin Psykologkonsult har erforderlig ansvarsförsäkring och följer t ex socialstyrelsens och skolverkets riktlinjer för journalföring.
• Företaget Eliazon - Qilin Psykologkonsult HB bedriver sedan 1989 psykologisk mottagning, behandling, utredning, forskning och utbildning, under varumärkesnamnet "Eliazon" och har ändamålsenliga lokaler och sitt säte i Östersund.
• Ytterligare information om företagets ägare, och dess verksamhet inom vetenskapsområdet psykologi återfinns under webbadressen: www.Eliazon.com
• Visste du att enligt Internetbaserade sökmotorföretagen Google, Teoma, Altavista, Overture, MSN och Yahoos rankinglistor senaste åren, är Qilin Psykologkonsult och "Eliazon" (i konkurrensen av miljoner andra aktörer) en av världens mer ledande enskilda aktörer inom ämnesområden som gäller krishantering, barnpsykologi, psykologer vetenskapsfält, psykologisk marknadsföring, psykologiska artiklar och psykologisk hälsa.

Kontakta Eliazon idag! 063 - 10 32 50

www.Eliazon.tel

Är du värdefull, lille vän?

Enligt "The Economist" har de stora företagens och organisationernas kostnader för att övervaka och spåra medarbetarnas förehavanden vid datorer ökat väsentligt. Vad betyder detta för den psykosociala arbetsmiljön och relationerna på arbetsplatsen, undrar företagspsykologen Torbjörn K A Eliazon. När kan vi åter ge humanistiska värden och en mer mänsklig etik större utrymme inom ledarskapet i arbetslivet?


Enligt ansedda tidskriften "The Economist" har de stora företagens och organisationernas kostnader för att övervaka och spåra medarbetarnas kundbemötanden, beteenden, tangenttryckningar, mejlkommunikation, Internettrafik och registrera vad som händer på anställdas datorer ökat med hela 50% endast under det senaste året. Det här omnämns som en av de negativa effekterna, en del utav paniken över den ökande konkurrensen till följd av den stora finanskrisen. Företagen använder sig mycket mer av speciella mjukvaruprogram som fungerar som "säkerhetskameror riktade mot kassavalven i en bank". Men, säkerhetskameror man nu riktat om, mot sina egna individuellt anställda. Marknaden för olika säkerhetsprogram sägs idag omsätta närmare 15 miljarder kronor, varav ca 350 miljoner kronor används just för att kontrollera de anställdas förehavanden vid datorn. Fram till slutet av det här året beräknas den här siffran stiga med ytterligare 50 %.

Orsaken till övervakningen är flera:

1. Företagen vill övervaka att anställda som är på väg att lämna företaget inte tar med sig känslig information (t ex immateriella rättigheter, en kunddatabas eller känsliga finansiella handelsuppgifter).

2. För att skydda företagens anställda från sig själva och det ibland naiva förhållningssättet till sin datoranvändning. (Skadlig programvara kan infektera ett företags nätverk genom att utnyttja säkerhetshål i webbläsarna, varvid datorn infiltreras när användaren besöker osäkra webbplatser. Trojaner och "Botnets" kan under en yttre kontroll användas för att skicka skräppost eller inaktivera webbplatser med en flod av falska meddelanden.)

3. Mjukvara kan också användas för att upptäcka "presentism", d v s anställda som dyker upp på kontoret och fyller arbetstiden var dag, men som gör ingenting eller presterar ganska lite. En företeelse som förstärks när kommunikationen mellan chefer och personal i företaget försämras (särskilt påtagligt under perioder av ekonomiska nedskärningar och finansiell stress).

4. Genom att övervaka, mäta och kontrollera medarbetarnas produktivitet tror man sig öka effektiviteten i företaget. Chefer och controllers i företaget försöker stärka och mäta antaganden om vilka anställda som håller en hög lönsamhet och effektivitet och vilka som kan anses mer improduktiva, överflödiga och mindre värdefulla vid omorganisationer och andra omställningssituationer. Effektivitetsmått som inte nekar att väga in allt som sjukfrånvaro och t.o.m. toalettbesök, pratstunder, raster, pauser och olika förtjänstmarginaler, som blir avgörande i lönesamtal och möjligheter till karriärutveckling. Arbetstagares åtkomst och användning av t ex företagets bärbara dator på hotellrummen kan idag lätt kontrolleras, manipuleras och följas av IT-avdelningen, hemma på huvudkontoret. Nyttjande, preferenser, beteendemönster och flöden kan övervakas, blockeras eller rapportera tillgången till olika webbplatser.

Även om övervakningen av anställda på det här sättet tycks erbjuda något som korsiktigt kan kännas och uppfattas som användbar och strategiskt viktig information, en bra ekonomisk vinstmaximering och resurshushållning plus ett utvecklat och tryggt säkerhetsarbete, är det troligen ett mindre bra stöd när det gäller att ta itu med de problem som kontrollsystemen upptäcker och skapar i sig. Det är mer troligt att det tvärtom förvrider arbetskulturen, undergräver arbetsmiljön, moral, respekt, tillit och ömsesidiga förtroenden på arbetsplatsen. Företagen har förlorat känslan och förståelsen för personlig integritet och grävt ned sig till en farligt paranoid och œcopatisk struktur, med antagligen betydligt större problem än enbart produktiviteten. Företag och organisationer som på det här smått övernitiska sättet lägger ned ibland groteskt höga belopp på ekonomisk rapportering, säkerhetstänkande och effektivitetsmått, missar antagligen väsentliga delar i det löpande psykosociala arbetsmiljöarbetet och förlorar goodwill i personalplanering, en god personalvård och mänsklig resurshållning.

Det här bekräftar åter antagandet att det bästa och det goda inte alltid är samma sak. Inom familjebildningens område så vet vi att 1+1 inte är 2, likadant inom t ex lagidrotten. Inom mode, estetik, poesi, konst och musik vet vi att skönheten inte är en kvantitativ variabel, lika lite som inom kunskapsforskningen (om vi bortser från en ibland torgförd halvt fascistoid empirism hos statistiknörden inom den akademiskt aggressiva, men erfarenhetsfrånvända diskursen). När kan då mer humanistiska värden och en mer mänsklig etik få ett större företräde och utrymme inom styrningen av det produktionsbaserade arbetslivet?

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se

Hitta lediga jobb

Enligt Arbetsförmedlingens senaste bedömning av arbetsmarknaden för perioden maj 2009 till maj 2010 har det blivit betydligt mycket svårare att hitta lediga jobb. Arbetsförmedlingens dystra prognoser sammanfattas i att:

*Tillgången på lediga jobb minskar 2009 och 2010.
*Det finns stora lokala och regionala skillnader.
*Det finns en svacka inom teknik och data men gott om jobb längre fram.
*Bristyrken finns inom vissa yrkesområden som hälso- och sjukvård samt pedagogik.
*Det finns många lediga jobb, men en kraftigt ökad konkurrens inom försäljning och service.
*Det har uppstått en starkt försämrad och bekymmersam arbetsmarknad för administratörer, ekonomer, samhällsvetare, personaltjänstemän och kontorister.
*Det råder en markant lägre efterfrågan på arbetskraft inom byggsektorn.
*Kraftiga fall i sysselsättningen inom tillverkningsyrken.

För 2009 beräknas antalet rekryteringar till cirka 1 miljon och för 2010 beräknas antalet till ca 900 000. Det kan jämföras med att det förekom sammanlagt ca 1,3 miljon rekryteringar 2008. Åren 2011 och 2012 bedöms antalet rekryteringar åter kunna öka något. Sysselsättningen beräknas komma att minska med 260 000 personer åren 2009 och 2010. Nedgången väntas bli bred och för år 2010 kommer sysselsättningen att minska inom samtliga yrkesområden. Störst nedgång väntas liksom år 2009 inom tillverkningsyrken följt av administrativa yrken.

Tabell. Förändring av sysselsatta inom yrkesområden för år 2009,
antal och procentuell förändring
Yrkesområde Antal personer Procent
Datayrken 2 000 + 1,3 %
Ledningsarbete -3 000 -1,3 %
Sjukvård och omsorg -4 000 -0,6 %
Försäljning -6 000 -1,4 %
Teknikyrken -4 000 -1,9 %
Restaurang och service -8 000 -2,6 %
Administrativa yrken -20 000 -2,6 %
Lärare -3 000 -1,0 %
Jordbruk, skogsbruk och fiske -1 000 -1,2 %
Transport -4 000 -2,2 %
Byggnads- och anläggningsarbete -14 000 -6,1 %
Tillverkningsarbete -60 000 -12,8 %

Källa: Arbetsförmedlingen

Effekten av recessionen har i synnerhet slagit hårt mot län med en stor industrisektor eftersom nedgången inom just industrin är den djupaste sedan början av 1990-talet. Exempel är Västra Götaland, Jönköping, Kronoberg, Blekinge, Gävleborg och Västerbotten. Denna utveckling fortsätter också under det närmaste året vilket innebär att många industriyrken kommer att få en mycket hög arbetslöshetsnivå. Den strukturella arbetslösheten stiger påtagligt i de industritäta länen eftersom många av de förlorade industrijobben inte kommer tillbaka. När industrin åter börjar nyrekrytera är sannolikheten stor att kompetenskraven höjs och i första hand efterfrågas då andra och mer kvalificerade yrkesarbetare. Under 2009 och 2010 dras även län med en stor tjänstesektor in i lågkonjunkturen genom den offentliga sektorns neddragning (till följd av tappade skatteintäkter och dåligt skötta upphandlingar). Exempel är Stockholm, Göteborg, Östersund och Uppsala. Dessa neddragningar väntas slå särskilt hårt mot skogslänen och i synnerhet mot de små glesbygdskommunerna (i t ex Jämtland).

Det här betyder att det största antalet lediga jobb kommer att finnas inom bland annat handel, service, restaurang, data samt hälso- och sjukvård i landets starkaste och mest befolkningstäta tillväxtregioner. De regionala skillnaderna i läget på arbetsmarknaden inom olika yrken kommer att öka under de närmaste åren genom att rekryteringsläget kan förväntas skilja sig stort mellan olika branscher/yrken och lokala arbetsmarknader. På sikt är ett minskat intresse för längre teknik- och datautbildningar både en möjlighet och ett problem. Det har inneburit att antalet utbildningsplatser dragits ned och riskerar att innebära en omfattande brist på arbetskraft på fem till tio års sikt. Kortsiktigt väntas färre rekryteringar behöva göras inom hälso- och sjukvårdsyrken samt inom t ex läraryrken. Läget är dock betydligt bättre inom dessa yrken jämfört med yrken inom mer konjunkturkänsliga delar av privata näringslivet. Behovet av personal blir nämligen relativt stort genom många pensioneringar.

Tillgången på arbetssökande inom hälso- och sjukvårdsyrken varierar därtill mellan olika yrken och bedöms inte bli tillräcklig stor inom en del yrken som kräver specialiserad högskoleutbildning. Det sammanhänger främst med för få utbildningsplatser i förhållande till behoven på arbetsmarknaden och regionala skillnader. Arbetslösheten förblir därför på en låg nivå för flera yrken på högskolenivå. Några exempel är läkare, psykologer, tandläkare och specialistutbildade sjuksköterskor. Arbetsmarknadsläget försvagas samtidigt för lägre utbildade vårdbiträden, undersköterskor och skötare. Inom lärarområdet minskar sysselsättningen totalt sett, vilket främst beror på att antalet barn temporärt minskar inom gymnasieskolan samt inom grundskolans högstadium. Efterfrågan på lärare blir störst avseende förskollärare, grundskollärare inom de lägsta årskurserna och yrkeslärare inom gymnasieskolan. På längre sikt växer dock behoven på lärare inom hela grundskolan genom ökade barnkullar och pensionsavgångar.

Arbetsförmedlingen har tagit fram en rapport om arbetsmarknadsläget (2009-06-26) utifrån bedömd efterfrågan av olika yrkeskategorier under det närmsta året. Denna rapport redovisar ett s k bristindex, vilket är ett viktat medelvärde av landets arbetsförmedlingsområdens bedömningar för yrket, där bedömningarna indexerats enligt följande: 1=stort överskott på arbetssökande;2=visst överskott på sökande; 3=balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft; 4=viss brist på sökande och 5=stor brist på sökande. Detta index ger oss därför ytterligare vägledning för fortsatt jobb- och karriärplanering:

Brist/ efterfrågan på arbetskraft:
Läkare 4,13, Operationssjuksköterskor 4,10, Sjuksköterskor, psykiatrisk vård 4,01 Lantmätare 4,00,Maskinbefäl, fartyg 4,00, Förskollärare 3,99, Gymnasielärare i yrkesämnen 3,93, Röntgensjuksköterskor 3,84,Akutsjuksköterskor 3,82, Distriktssköterskor 3,78, VVS-ingenjör 3,75, Kockar 3,73, Tandläkare 3,71,
Styckare 3,70, Geriatriksjuksköterskor 3,69, Barnsjuksköterskor 3,68, Slaktare 3,64, Specialpedagoger 3,64, Civilingenjörer, elkraft 3,63, Revisorer 3,59, Kranförare 3,56, Barnmorskor 3,55, Redovisningsekonomer 3,49, Fritidspedagoger 3,46, Företagssäljare 3,43, Lastbilsmekaniker 3,42, Konditorer 3,41, Psykologer 3,38, Isoleringsmontörer 3,38, Bagare 3,37, Civilingenjörer, bygg och anläggning 3,37, Elingenjörer och eltekniker 3,31, Låssmed 3,30, GIS-ingenjör 3,30, Glasmästare/glastekniker 3,29, Optiker 3,28, Tandhygienister 3,28, Byggnadsplåtslagare 3,27, IT-strateg, IT-analytiker 3,26, Sjuksköterskor (grundutbildade) 3,26, Driftmaskinister 3,26, Systemerare/programmerare 3,25, Programmerare 3,66, Systemerare, systemutvecklare 3,66, Civilingenjörer, elektronik och teleteknik 3,25, Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 3,25,
VVS-montörer 3,25, Kriminalvårdare 3,23, Socialsekreterare 3,23, Kuratorer 3,23, Smeder 3,23, Lackerare 3,23, Anläggningsmaskinförare 3,23, Civilingenjörer, maskin 3,22, Apotekare 3,22,Dietister 3,20, Logoped 3,20 , Biståndsbedömare 3,17,Transportledare/-planerare 3,15 ,Telefonförsäljare 3,14,Ingenjörer och tekniker inomgruvteknik och metall 3,13, Universitets- och högskolelärare 3,12, Polismän 3,10, Logistiker 3,09, Tunnplåtslagare exkl.byggnadsplåtslagare 3,08, Studie- och yrkesvägledare 3,08, Veterinär 3,07, Bilmekaniker 3,07, Tandsköterskor 3,07, Gymnasielärare i historia, samhällskunskap 3,07, Gymnasielärare i matematik 3,07,
Gymnasielärare i språk 3,07, Gymnasielärare naturvetenskapliga ämnen 3,07, Läkarsekreterare 3,05, Flygledare 3,04, Djuruppfödare/djurskötare 3,04, Lantmästare 3,03, Barista/kaffebartender 3,03, Grovplåtslagare 3,02, Bussförare 3,02, Maskinreparatörer 3,02, Bartenders 3,02, Styr- och reglertekniker 3,02, Skogsmästare 3,01, Civilingenjörer, gruvteknikoch metallurgi 3,01,


Balans/visst överskott på arbetssökande:
Arbetsterapeuter 3,00, Brandmän 3,00, Agronomer 3,00, Fartygsbefäl 3,00, Fysiker 3,00,Förare av skogsmaskiner 3,00, Lokförare 3,00, Skogsarbetare 3,00, Takmontörer 3,00, Taxiförare 3,00,Tågmästare 3,00 , Biomedicinska analytiker 3,00 , Sjukgymnaster 2,99 ,Maskiningenjörer ochmaskintekniker 2,99, Jägmästare 2,99 ,Gymnasielärare i praktiskaestetiska ämnen 2,96, Ingenjörer och tekniker inom elektronik och tele 2,95, Verktygsmakare 2,94, Golvläggare 2,94 ,Gruvarbetare 2,92,Gymnasielärare i allmänna ämnen 2,92, Speditör 2,92,Receptarier 2,91,Frisörer 2,89 Betongarbetare 2,89, Guld- och silversmeder 2,87, Anläggningsarbetare 2,86,Försäkringstjänstemän 2,84,Servitörer 2,83,Fotvårdsspecialister 2,83,Skötare och vårdare 2,81,Miljö- och hälsoskyddsinspektör 2,80, Jurister 2,79 ,Behandlingsassistenter 2,79, Plattsättare 2,79,Väktare 2,79,Inköpare 2,77,Fritidsledare 2,75,Gjutare 2,73,Arkitekter 2,70,Målare 2,69, Servicetekniker, IT 2,68,Processoperatörer, kemisk basindustri 2,67,Resebyråtjänstemän 2,67, Tidningsdistributörer 2,64,Banktjänstemän 2,62,Datatekniker (nätverkstekniker) 2,62, Maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror 2,62,Elmontörer 2,61, Svetsare 2,61,Ekonomiassistenter/löneassistenter 2,61, Fastighetsmäklare 2,60,Personliga assistenter 2,59,Linjemontör elkraft 2,58,Civilingenjörer, kemi 2,58, Trädgårdsarbetare 2,58, Bibliotekarier 2,57, Laboratorieingenjörer 2,55,Flygmekaniker 2,55, Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 2,55, Installationselektriker 2,55,CNC-operatörer 2,51, Maskinoperatörer, kemisk industri 2,51,Brevbärare 2,50,Kemiingenjörer och kemitekniker 2,50,Geologer 2,50,Kemister 2,50, Grundskollärare, inriktning mot tidigare år 2,48, Piloter 2,48,Murare 2,47, Personaltjänstemän 2,46, Lastbils- och långtradarförare 2,45, Processoperatörer , trä- pappersoch massaindustri 2,44, Hudterapeuter 2,43, Grundskollärare, inriktning mot senare år 2,41,Renhållnings- och återvinningsarbetare 2,39, Flygvärdinnor 2,38,Utredare i offentlig förvaltning 2,34, Friskvårdkonsulent (friskvård) 2,31, Verkstadsmekaniker 2,29, Marknadsanalytiker, marknadsförare 2,29,Maskinoperatörer, trävaruindustri 2,28,Organisationsutvecklare 2,28, Värdepappersmäklare 2,27,Maskinoperatörer, livsmedelsindustri 2,27, Journalister 2,27, Massörer 2,24, Undersköterskor 2,23,Parkarbetare 2,23, Informatörer 2,23, Fotograf 2,22, Processoperatörer vid stål- och metallverk 2,18, Samhälls- och språkvetare 2,16, Fastighetsskötare 2,15, Bilförsäljare 2,13, Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 2,13, Godshanterare, expressbud 2,13,Träarbetare 2,10, Montörer, el- och teleutrustning 2,07,Grovarbetare inom bygg och anläggning 2,04.

Stort överskott på arbetssökande:
Matroser 2,00, Köks- och restaurangbiträden 1,99, Biologer 1,98, Reseledare 1,98, Vaktmästare 1,95, Truckförare 1,89, Administratör/sekreterare 1,88,Städare/lokalvårdare 1,86, Fordonsmontörer 1,83, Receptionister 1,81, Försäljare, dagligvaror 1,80, Vårdbiträden 1,77, Barnskötare 1,76, Försäljare, fackhandel 1,72, Montörer, metall, gummi och plast 1,65, Lagerarbetare 1,56

Om du önskar finna mer detaljerade yrkesprognoser kan du hitta dem i Arbetsförmedlingens vägledningsapplikation: Yrkeskompassen. Yrkeskompassen erbjuder med sin länkning till SCB utsikter, trender och prognoser för olika utbildningsgrupper. Tillgång och efterfrågan på arbetskraft inom olika yrkeskategorier prognostiseras här fram ända till år 2030.

Eliazon ger vägledning om arbetsmarknadens villkor, behov, krav och omvandling i en dynamisk och föränderlig marknadsekonomi. Vi rehabiliterar människor tillbaka till businesspreferens, arbetsmarknad eller företag och kan hjälpa till med direktmatchning mot de lediga jobb som finns samt arbetsgivarnas olika förväntningar i t ex platsannonser. Därtill stöder vi anställda, ledning och företag i omställningsarbete, outplacement och svåra beslut och situationer och förbättrar arbetsklimatet, det ekonomiska utfallet och effektiviteten av olika rehabiliteringsinsatser på arbetsplatser. Vi erbjuder alltid en effektiv framtidsorienterad vägledning till människor som söker jobb. Kontakta mig vid ytterligare intresse för frågor avseende jobb, arbete och personlig karriärutveckling, så berättar jag mer.


K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Seg tant visar vägen!

I dagarna har Regeringens näringsminister Maud Olofsson presenterat en ny lag för offentlig säljverksamhet som innebär att ett förbud kan meddelas verksamhetens utövning ifall verksamheten snedvrider konkurrensen eller är ägnad att snedvrida förutsättningarna för ett privat entreprenörskap och en effektivare konkurrens. Lagen ska gälla från 1 januari 2010. Men Maud Olofsson är lite seg, på sitt eget sätt. Det är liten bit på väg, men fortfarande fullständigt otillräckligt eftersom den inte också gäller områden som har med människors viktiga hälsa, sociala och psykologiska välbefinnande att göra. Som ett av få länder i världen fortsätter Sverige här att inta en fortsatt korporativistisk hållning, som innebär för låga prestationstal och stor ineffektivitet i utövningen inom offentliga organisationer (försäkringskassan, arbetsförmedlingen, landsting och primärkommuner), dålig lönsamhet och onödiga konkurser för privat etablerade entreprenörer och att man samtidigt undandrar sjukdomslidande goda behandlingsalternativ och optimerat utbud av bra behandlingsmöjligheter.

Enligt tidigare artiklar i Dagens Nyheter tycker t ex professorn i entreprenörskap Scott Shane vid Case Western University i Cleveland, Ohio att vi bör bli mer selektiva i att stötta de få som verkligen har goda förutsättningar att driva företag. Enligt honom kan inte alla bli duktiga entreprenörer på det sätt som den politiska diskursen ibland försöker framhålla. Många som startar egna företag har inte särskilt tydliga teorier, visioner och målsättningar om vad de vill åstadkomma menar Shane, utan det handlar mer om att få sköta sig själva i stället för att ha chefer över sig. Det ger personlig tillfredsställelse, men är inget som driver utvecklingen framåt, hävdar Scott Shane.

Scott Shane vill i stället se entreprenörer med unika idéer som de vill förverkliga. Dessutom bör de ha viljan att låta sina företag bli dominerande och marknadsledande. -  Nya företag måste börja i liten skala. Men småföretagaren jobbar oftast mer än andra och får mindre betalt för sitt arbete. Deras företag kan oftast inte bli effektiva, såvida det saknas ambition att växa, framhåller Scott Shane. Fram till den här punkten är det lätt att delvis hålla med Shane, som senare i resonemanget om det goda entreprenörskapet helt villfar sig i att ett framgångsrikare entreprenörskap är genetiskt betingat (genom studier av enäggstvillingar). Shanes märkliga slutsats utifrån ett mycket tunt vetenskapligt material blir nämligen att man bör vara enäggstvilling i stället för tvåäggstvilling! Bland dem är det nämligen betydligt vanligare att bägge är framgångsrika entreprenörer än bland tvåäggstvillingarna, förklarar Scott Shane.

Det Scott Shane och andra företrädare för korporativistiska lösningar missar är förstås lusten och drivkraften att prestera goda resultat, prestationsångestens, fadersnamnssignifianten, kunskaps- och syndriftens starka inverkan på entreprenörskap, samarbete, konkurrens och tävlan. Ett bättre exempel på människors driftmässigt starka vilja att gå framåt och samtidigt starka önskan om att uppvisa vårt värde för omgivningen genom att utföra allt bättre prestationer kommer också i dagarna till uttryck i den verkliga kraftövning som går under namnet TransEurope-Footrace 2009.



Om du tycker att det är en lång tröttsam bilresa mellan Göteborg och Östersund, Stockholm - Örebro eller mellan t e x Strömsund och Lofoten, så är TransEurope-Footrace knappast någonting för dig. TransEurope-Footrace 2009 är en enormt lång marathontävling från den 19 april till 21 juni 2009 som utgörs av 64 dagsetappers löpning på sammanlagt 4 485,6 km mellan Bari i södra Italien och Lofoten i Nord-Norge. Distansen motsvarar med andra ord att springa 106,3 traditionella maratonlopp, men på endast 64 dagar! Genomsnittshastigheten i tävlingen är 9-10 kilometer/timmen. Årets tävling genomförs av 68 deltagare från 12 nationer (57 män och 11 kvinnor).

Den 1 juni 2009, d v s i dag efter 44 dagsetapper och 3 021,7 kilometers löpning, återstår 50 deltagare som vilar ut i Jämtlands modernaste pilgrimsviste – Hackås skola. Alla som passerat 3000 km snöret i Brånan har egentligen redan där, gjort sig förtjänta av bragdguldet i mänsklig prestationsutövning. En som särskilt sticker ut i tävlingen är den vältränade japanskan Hiroko Okiyama, som till trots av sina 47 år fortsätter leda damtävlingen fram till 4000 km på den 58:e etappen mellan Karesuando och Enontekiö. Här tvingar skador henne att lämna tävlingen. Efter 400 mils asfaltslöpning får hon därmed se sig omsprungen av en segare och än mer uthållig 56-årig landsmaninna: Furuyama Takako! Duktiga långdistanslöparna Andreas Falk (-72) från Sollentuna och Matthias Bramstang (-75) från Halmstad försvarar de svenska färgerna med stor bravur. Efter lindrigare skadeproblem i början av tävlingen ökar svenskarna tillsammans på stegen genom Jämtland för att hinna i fatt herrklassens ledare Rainer Koch, Tyskland. Men, efter ytterligare 1000 km genom den Norrländska vildmarken upp mot finska Enontekiö, blir ett 130 timmars försprång för en fortsatt skadefri Koch alltmer ointagligt.

Vad den här sporten och de här mycket duktiga damerna och gentlemännen visar oss är aspekter i prestationsutövning som åsidosatts i entreprenörskapet och företagandet under hela efterkrigstiden fram till idag:

* Behovet av lekfullhet, träning och erfarenhet
* En viljestyrka på gränsen till högmod och vansinne
* Behovet av glöd, passion och en rejäl prestationsglädje
* Förefintlighet av goda vägvisare, förebilder och modeller
* Genomarbetandet av förberedelser och målbilder
* En sparsam, omsorgsfull, god och långsiktig resursmobilisering och resurshantering
* Inga ”snabba klipp” - i skogen, utnyttja viloperioden
* Envis och enträgen fysisk och mental uthållighet
* Förmåga att hantera och genomleva ensamhet, motgång, umbäranden och prövning
* En extraordinär styrka och talang utöver medelmåtta och normalitet

TransEurope-Footrace deltagare visar oss att spurten aldrig sker i början, som den tyvärr kommit att uttrycka sig i kvartalsbokslutens, bonushysterins, finanskrisens och det ungdomliga lättsinnets entreprenörskap och spekulationsekonomier. Bygget av större, beständiga och mer långsiktiga företagsimperier kräver mer än enbart visionära tankar, politisk vilja, tjusiga produkter och/eller idéer. Det livskraftiga entreprenörskapet är kanske mer av en seg, uthållig, långsam, avvaktande, klokt avvägt, men beslutsamt viljestark handling.

Kontakta mig vid ytterligare intresse för frågor avseende entreprenörskap, företag eller personlig utveckling, så berättar jag mer.


K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Se, jag brinner upp!

Se, jag brinner upp! Ungefär 75% av svenska folket lider av någon slags fobi. Det är därmed en folksjukdom. En social fobi är en starkt inlärd rädsla att bli belagd med skuld, bli eller erfara personlig exploatering, få negativ uppmärksamhet eller bli utsatt för integritetskränkande åtgärder eller insatser, inom syndriftens- och åkallandedriftens områden. En social fobi handlar framförallt om ett stressigt, ambivalent eller starkt ifrågasatt förhållande till andra människors inverkan på oss själva i det visuospatiala och auditiva rummet.

Vi återfinner den bästa sammanfattningen av vad den här rädslan handlar om i Jean Paul Sartres ord: - ”Tanken på en annan människas blick förflyttar mitt medvetande, spatialt och temporalt och begränsar min frihet och mina möjligheter!” Det här betyder att någonting exploaterar, inkräktar, stör, retar, hotar eller appellerar till min varseblivning och mitt varseblivningssystem, som i stunden innan var avslappnat. Appelationen gäller vanligen frågan: Vad är jag här?

Jag tvingas förhålla mig till varseblivningen på något sätt. Bemöta den, hantera den, kontrollera den eller helst, bemästra den och förstå den. Den evolutionära jaktinstinkten (i däggdjuret människan), tunnelseendet och resursmobiliseringen mot att antingen fälla ”jaktbytet” eller att fly bort från det övermäktiga hotet mot min personliga integritet och frihet, slås på. ”Bättre fly än illa fäkta!” Vår i Sverige mest kända kulturperson med en social fobi, aktrisen, artisten Hollywood-kändisen Greta Garbo skulle nu avväpnande ha sagt: - ”Leave me alone!”

Känns det som att du tidvis, brinner inombords? Läs då mer om social fobi och andra fobier här

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Djur och människa. Vad brinner du för?

Är vi monster, djur eller människor? Vad brinner vi då för, vad är betydelsefullt? Här en eftertanke och kanske ett litet mer förhoppningsfullt evangelium: Media och det i fullständighet fria ordet är vår sanna kommunikation och spegel, eller en användbar kvarnsten?

Kvällstidningar som Aftonbladet och Expressen prostituerar sig idag genom att sälja helt riktiga "nummer" på ord och en fotosättning som exploaterar djuriska och monstruösa beteenden, kvinnor, ungdomligt utseende, nakenhet och sex. Tidningarna säljer idag fortfarande bra, på exakt samma sexualiserade innehåll som herrtidningarna Fib Aktuellt och Lektyr gjorde på 70 och 80-talen. Feminismen är död, och kvinnorna reagerar inte längre, tvärtom har många själva blivit sexkonsumenter och s k "Cougars" (äldre kvinnor som dejtar yngre män) och därför nu börjat efterfråga vaginala skönhetsoperationer. Den s k dagstidningen Östersunds-Posten publicerar en helt vanlig vardag ett bröllopsfoto på sin ordinarie familjesida, där en antagligen till åldern helt vuxen man (kanske pappa till barn som sett upp till sin far) ligger krälande på golvet som en ynklig liten mask eller pilskt förvanskad hund. Bakom honom en halvt avklädd kvinna i vitt sirligt strumpeband, förvandlad till ett tomt SEXOBJEKT på sin bröllopsdag.

I nyss nämda tidning kan vi också läsa om stjärnkusken som avstängs från sin försörjning för djurplågeri och om förorterna Torvalla/Brunflo i Östersund och Rosengård i Malmö som brinner under extremt ungdomsvåld! Gränslösa ansvariga utgivare, journalister, fotografer och rubriksättare i media utnyttjar en mänsklig förnedring när människor blivit som djur, om vi inte ser upp och reagerar. Journalisten och media rapporterar inte om verkligheten, utan väljer hur de vill (om)skapa den till säljande sensation! Mediabilder är förebilder för våra barn. Just dem som ska försvara "det fria ordet" riskerar därför själva mest urvattna bildkonstens och ordanvändandets innersta kraft, urvattna språket dess användbarhet och mening (som den exempelvis uttrycker sig i konsten, religionen, retoriken och politiken) och därmed bli djävulens kommendanter, skamlighetens marknadsförare, försvarare och kallblodiga representanter.

Mycket vi ser omkring oss blir som en tyst, ordlös sorgesam materialiserad pantomimföreställning vi inte förstår något utav, annat än smaklösheten, torkan, svälten på en medmänsklighets sinnliga inre väsen och värme. När orden saknas för att förmedla en bildmässigt eller ett akustiskt inhämtat intryck tvingas vi i agerandets form, genom att exempelvis utföra uppseendeväckande och omskakande handlingar, framföra erfarenheten av en saknad och inre tomhet. Vi riskerar sammanblanda djuret med människan, djuriskhet med mänsklig utövning och symbolisering. Vi misstar ondska, ilska, aggressivitet, psykisk sjukdom och hat med att brinna för och arbeta för större mänskliga och kanske godare angelägenheter. Det är nog sant att vi alla föds som hundar, tigrar och andra djur, men måste vi inte alla utvecklas och försöka bli bättre, vänligare, snällare poeter, lärare, politiker eller andra symbolanvändande varelser. Det här om, fortsatt civilisation, bra överenskommelser, mindre våld och en mer kreativt utvecklande kultur överhuvudtaget ska vara fortsatt möjlig.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Ny Energi i Jämtland

Nu vill den gamle kinesen bryta uran, i Jämtland.
- Men, han är väl inte farfar till den lilla Herdinnan?

Vet om att Jämtland hellre erbjuder en annan, mer hälsosam och förnyelsebar energi - lugn, vila, återhämtning, skönhet, rekreation och konstnärlig inspiration. Ett stort antal förebilder, artister och inspirerande människor kommer nämligen ifrån eller har en mycket stark och nära koppling till Jämtland och Jämtlands län. Många jämtar har ofta en ifrågasättande och kritisk hållning till det idiotiskt märkvärdiga, men en kreativ glöd och drivkraft, som hämtad från det inre av urberget självt. En par riktiga giganter med kanske mest framträdande internationella ryktbarhet är förutom heliga Birgitta, utan tvekan författaren August Strindberg och berömda konstnären Bengt Lindström.

Bengt Lindström(1925 — 2008) som tillbringade en del av året i Frankrike (Paris) och en del av året i Sverige glömde aldrig sin födelseby. Bengt Lindström föddes i en liten grannby till min egen: Storsjö kapell i 03.09.1925. Lindström följde först Isaac Grünewalds (elev till Matisse) undervisning i Stockholm. Senare de sköna konsterna i Köpenhamn och The Art Institute of Chicago (1944-1946), Han deltog i Fernand Légers workshops (1947) och hos Andre Lhote i Paris (1947-1948). Bengt Lindström började visa upp sina arbeten 1950 och har haft många fina utställningar i Europa och USA. Lindström har varit bosatt i Paris sedan 1948, men även om hans konst påminde om COBRA-gruppen, tillhörde han inte gruppen. Lindström var en enstöring i sitt arbete, med en hängiven blick och ett starkt visualiserat måleri med ibland vildsinta och härligt starka angrepp av sublimerat aggressivitet. Inspirationen är klart jämtlänsk och hämtad i den norra vildmarken med en rasande energi, urbergets styrka och ett tänkande från bl a samisk schamanism och björnkulten i Jämtland. Under återkommande besök i hemtrakterna byggde Lindström upp reserver av fantasi under sommarmånaderna med ett privilegierat landskap i ett partnerskap. Titlarna han gav sina målningar pekade oftast mot en nordisk mytologi och en exil i Norrland som inspirationskälla. Jag har framfört till bl a älvräddaren Tycho Loo, ansvariga för skolan i Storsjö och andra Storsjöbor, att jag finner det märkligt att vi ännu inte gjort om lärarbostaden i Storsjö till ett troligtvis mycket attraktivt museum och turistmål för vildmarks-, schaman- och konstintresserade människor.


Sveriges genom tiderna mest framstående teaterpjäsförfattare, August Strindberg(1849 – 1912) är faktiskt bördig från Sundsjö i Bräcke kommun, Jämtland, där hans farfars far, prästen Henrik Strindberg 1708-1767 och hans hustru Maria Elisabeth var verksamma i församlingen. Namnet Strindberg kommer från Henriks hemby Öster-Strinne, som ligger i Kramfors kommun, Västernorrlands län. August Strindbergs farfar Zakarias (född 1758) var en oblyg energisk man som älskade diktning och längre promenader. Han gick därför den långa vägen från Sundsjö i Jämtland till Stockholm. Där försökte Zackarias sätta upp åtminstone tre teaterpjäser som han själv skrivit för att blidka den kungliga huvudstaden. Författartalangen mottogs inte som farfadern tänkt sig och övergick sedemera till sonsonen August, när farfadern själv hellre gjort sig en karriär som handelsman. Under studietiden vid Uppsala universitet (1867 - 1872) och när den unge August som vanligt "föredraga intet framför dåligt sällskap", sökte August Strindberg därför bl a en ledig skollärarplats i Sunne, Jämtland. Strindbergs dotter Anne-Marie och skådespelerskan Harriet Bosse besökte också Åre-Östersund, så sent som sommaren 1906. - Gå hellre till Norge! lär Strindberg avundsjukt ha invänt och fortsatte: -"Åre och Östersund är så tråkigt, ett dyrt societet och läseri med rena tukthusanordningar, där ni enbart blir ihjälpratade!" Liksom hos en del börshajar idag, så var Strindbergs förhållande till sitt Fadersnamn, ganska ambivalent.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom