Behandling skapar mer skada än nytta

En forskargrupp från både McMaster University i Kanada och University of Virginia i USA slår nu larm om att ett betydligt restriktivare synsätt som beaktar läkaretikens Primum non nocere måste införas när det gäller förskrivning av antidepressiva läkemedel. Forskarna säger att läkemedlen gör mer skada än nytta

Miljontals människor (barn, unga och äldre) föreskrivs antidepressiva läkemedel och påverkas av dem varje år. Antidepressiv medicinering är den mest förskrivna behandlingen vid depression. Antidepressiva läkemedel kan också förskrivas till personer med subklinisk depression och många andra t.e.x dystymi, bipolär depression, schizoaffektiv störning, post psykotisk depression, generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom (med eller utan agorafobi), social fobi, missbruk, anorexi, bulimi, tvångstankar, posttraumatiska stressymtom, kroniska smärtsyndrom etc.

De flesta antidepressiva läkemedel är utformade för att påverka mekanismerna som reglerar signalsubstansen serotonin - ett evolutionärt gammal biokemiskt ämne som finns i växter, djur och svampar. Många neurologiska processer regleras av serotonin hos människor t.ex. aggression, humör och andra känslor, reproduktiv funktion och våra parningsbeteenden, uppmärksamhet och kognitiv utveckling, neuronal tillväxt och död, trombocytaktivering, koagulationsprocessen och elektrolyt balans.

Forskargruppen hävdar en princip inom evolutionärmedicinen som säger att om man stör evolutionärt skapade anpassningar så försämrar detta den biologiska funktionen. Eftersom serotonin reglerar många adaptiva processer kan antidepressiva medel därför få många negativa hälsoeffekter. Forskarna skriver bl.a: "The cumulative effects of antidepressants on the integrity of the brain and peripheral processes could shorten the lifespan considerably. The widely belief that antidepressant medications are both safe and effective was formed in the absence of adequate scientific verification." Ett annat exempel är att medans antidepressiva läkemedel är blygsamt effektiva för att minska depressiva symtom ökar de hjärnans känslighet för framtida depressiva episoder efter att de har upphört att verka. I motsats till en utbredd övertro på psykiatrin, vars forskningsresultat utger sig för att visa att antidepressiva läkemedel främjar neurogenes, måste man förstå att dessa antaganden är bristfyllda eftersom de alltid har använt en metod som i sig inte kan skilja mellan neurogenes och neuronal död. I själva verket så orsakar antidepressiva läkemedel en neuronal skada eller gör så att mogna nervceller återgår till ett omognare stadium. Det här förklarar även varför antidepressiva också orsakar nervcellernas s.k. apoptos eller programmerade död.

Antidepressiva läkemedel kan också orsaka allvarliga utvecklingsproblem, ha negativa effekter på sexualitet och kärleksliv samt ge en ökad risk för hyponatremi (lågt natrium i blodplasman), blödning, stroke och en för tidig död hos äldre. Forskarna stöder slutsatsen att "antidepressiva medel gör generellt mer skada än nytta" genom att störa ett antal adaptiva processer som regleras av serotonin. Det kan dock finnas särskilda villkor när läkemedlens användning är mer välmotiverat t.ex. vid cancersjukdom och återhämtning från stroke. Forskarna drar därför slutsatsen att det är välmotiverat med en förändrad praxis i det informerade samtycket som beaktar en betydligt större försiktighet vid förskrivning av antidepressiva läkemedel. Ta del av rapporten här.

Torbjörn K.A. Eliazon

Se, jag brinner upp!

Se, jag brinner upp! Ungefär 75% av svenska folket lider av någon slags fobi. Det är därmed en folksjukdom. En social fobi är en starkt inlärd rädsla att bli belagd med skuld, bli eller erfara personlig exploatering, få negativ uppmärksamhet eller bli utsatt för integritetskränkande åtgärder eller insatser, inom syndriftens- och åkallandedriftens områden. En social fobi handlar framförallt om ett stressigt, ambivalent eller starkt ifrågasatt förhållande till andra människors inverkan på oss själva i det visuospatiala och auditiva rummet.

Vi återfinner den bästa sammanfattningen av vad den här rädslan handlar om i Jean Paul Sartres ord: - ”Tanken på en annan människas blick förflyttar mitt medvetande, spatialt och temporalt och begränsar min frihet och mina möjligheter!” Det här betyder att någonting exploaterar, inkräktar, stör, retar, hotar eller appellerar till min varseblivning och mitt varseblivningssystem, som i stunden innan var avslappnat. Appelationen gäller vanligen frågan: Vad är jag här?

Jag tvingas förhålla mig till varseblivningen på något sätt. Bemöta den, hantera den, kontrollera den eller helst, bemästra den och förstå den. Den evolutionära jaktinstinkten (i däggdjuret människan), tunnelseendet och resursmobiliseringen mot att antingen fälla ”jaktbytet” eller att fly bort från det övermäktiga hotet mot min personliga integritet och frihet, slås på. ”Bättre fly än illa fäkta!” Vår i Sverige mest kända kulturperson med en social fobi, aktrisen, artisten Hollywood-kändisen Greta Garbo skulle nu avväpnande ha sagt: - ”Leave me alone!”

Känns det som att du tidvis, brinner inombords? Läs då mer om social fobi och andra fobier här

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Social fobi

- Lämna mig ifred! Jag har semester.

Ungefär 75% av svenska folket lider av någon slags fobi. Det är därmed kanske vår största folksjukdom. En social fobi är en stark inlärd rädsla för att bli belagd med skuld, bli eller erfara personlig exploatering, få negativ uppmärksamhet eller bli utsatt för integritetskränkande åtgärder eller insatser, inom syndriftens- och åkallandedriftens områden. En social fobi handlar framförallt om ett ambivalent eller ifrågasatt förhållande till andra människors inverkan på oss själva i det visuella och auditiva rummet.

Vi återfinner den bästa sammanfattningen av vad den här rädslan handlar om i Jean Paul Sartres ord: - ”Tanken på en annan människas blick förflyttar mitt medvetande, spatialt och temporalt och begränsar min frihet och mina möjligheter!” Det här betyder att någonting exploaterar, inkräktar, stör, retar, hotar eller appellerar till min varseblivning och mitt varseblivningssystem som i stunden innan var avslappnat.

Jag måste nu med påtvungen nödvändighet förhålla mig till min nya varseblivning på något sätt. Bemöta den, hantera den, kontrollera den eller bemästra den. Den evolutionära jaktinstinkten (i däggdjuret människan), tunnelseendet och resursmobiliseringen mot att antingen fälla ”jaktbytet” eller att fly bort från det övermäktiga hotet mot min personliga integritet, slås nu på. ”Bättre fly än illa fäkta!” Vår i Sverige mest kända person med en social fobi, Greta Garbo skulle nu skarpt ha sagt ifrån med sin kommentar: - ”Leave me alone!”

Känns det som att du verkligen brinner i sommaren? Trots enbar ljum sommarbris och lite regnstänk? Läs mer om social fobi och andra fobier här: Är rädslan för chefen en social fobi?

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom