Far, ser du inte att jag brinner upp?

Det brinner en eld i oss alla! För några mer konkret och ohämmat än andra. Av förefintlig statistik framgår att de anlagda skolbränderna i Sverige mer än fördubblats, på ett väldigt oroväckande sätt. Under de sista 10 åren kan man också se stora förändringar när det gäller gatuvåldsskadade. Framför allt att gatuvåldet blivit råare och kryper ner i åldrarna både när det gäller våldsskadade och gärningsmän. Den som löper störst risk att utsättas för gatuvåld idag är pojkar mellan 15 och 24 år, som vistas utomhus på offentlig plats natten mot lördag och söndag mellan klockan 23.00 och 04.00. Uppkomna skador är därtill allvarligare och mer livshotande, genom att tillhyggen och vapen av olika slag används. Livsfarliga sparkar mot huvud och ansikte förekommer i nästan hälften av fallen. Utöver det personliga lidandet för väldigt många människor, uppgår de ekonomiska kostnaderna för sjukvård, behandling, fängelse och rättsskipning, förlorad arbetsinkomst och egendomsförluster till miljardbelopp.

Med August Strindbergs ord kan vi förstå att extraordinära tonårshandlingar oftast ingår som en del av ungdomars "gängse skrikmanér" och att de därför "skriker som hästar". Det finns idag vetenskapliga belägg för att det också "brinner till" mer i ungdomars hjärnor. Ungdomar har helt normalt svårare att hantera ångest, frustrationer, tillkortakommanden, ilska och aggressivitet än vad många vuxna inom skolan förstår. Både hemmet och skolan ställer ofta för högt ställda prestationskrav på många ungdomar, visar forskning. Forskning som många som hanterar ungdomsfrågor och ungdomsgrupper idag är ignorant okunniga om, därför att man saknar kompetent handledning och tid eller ork att ens bry sig. Ett sådant exempel är att ungdomar har svårare att hantera t ex aggressivitet för att nervimpulsaktiviteten i frontalloben normalt sett är ca 20 % accelererad hos tonåringen, i jämförelse med det yngre barnet eller den vuxna individen. Detta kan försvåra och förvirra tonåringens möjligheter att kognitivt hantera basal information, förstå sociala interaktioner, hantera och på ett korrekt sätt avkoda emotionella signaler och vilka slutledningar man bör dra av en given stimulering (t ex under lördagsnatten).

Jag har tidigare visat hur extremt våldsamma, ilskna och frustrerade unga människor kan bli och hur frustrerade människors ilska och hat mot ledande auktoriteter kan leda till formidabla upplopp, kravaller och mordbränder riktade mot samhällsinstitutioner, t ex skolor. Idag är det vardagsmat i t ex Göteborg och Malmö, och beslutsfattarna låtsas bli tagna på sängen: "Efter en ovanligt lugn sommar kommer den gångna veckans ungdomsbråk som en obehaglig överraskning". Det är antagligen mycket naivt och farligt att betrakta statistik över skolbränder i Sverige och en alltmer utbredd psykopati, som vanliga ungdomsbråk, ungdomsrevolter eller enstaka manifestationer av aggressivitet och missnöje. Den här typen av händelseutveckling är inte "slöddrets" verk, utan uppvisar en allvarlig och fundamental frånvaro (från att faktiskt sätta sig in i, uppmärksamma, lyssna och ägna tid, reflektion och bemötande till ungdomars fascination, längtan och behov) hos en hel föräldrageneration med egna empatiska brister, i egen politisk och social upplösning. Vuxna och föräldrar är nämligen inte sällan alltför upptagna av egna obearbetade problem, drömmar, ambitioner, idéer och illusioner om makt och självförverkligande och har i många fall abdikerat eller helt enkelt avsatts från en trovärdig ledar eller föräldraposition.

Hur återskapar vi då människan ur djuret som vi är, till en godare gestalt och ett föredöme för barn, en kulturvarelse i ett civiliserat samhälle byggt på ömsesidig respekt, lyhördhet och kommunikation? Hur gör vi det innan, likgiltighet och sorg ödelägger flertalet? Visst måste vi kunna lära oss förstå ungdomstidens vedermödor och hur människorna kriminaliseras i vanmakt, innan ynglingen utbrister: - Far, ser du då inte att jag brinner upp!?

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se

Snacka sig snygg

Från balkongen på min takvåning på Kungsgatan 46 i Göteborg kan jag höra gatumusikanternas dragspel och sorlet av strosande och shoppingglada semesterlediga människor. Jag kan se ner mot gatuplanet mitt emot och in till en pittoreskt trevlig parfymbutik med duktig och trevligt tillmötesgående personal som heter Grand Parfymeri. En strid ström besöker dagligen den exquisita lilla butiken, t ex Charlotte Perelli som marknadsför butiken på nätet,och denna dag min egen dotter. Här erbjuds det makeup, smink, krämer, parfym och väldoft i mängder, skönhetsprodukter för ansikte, läppar, kinder, ögon, ögonbryn, hud, naglar, anti-aging preparat och produkter för kroppens både natt- och dagbehandling. Enligt Euromonitor ökar kosmetiska och parfymföretagen sin omsättning i världen med 25% till snart ofattbara 2500 miljarder kronor på bara något år (2012). Den största ökningen sker på BRIK-marknaden d v s i länder som Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. I Europa använder forfarande engelsmännen 43 % mer kosmetiska preparat än genomsnittseuropén. Trender inom det här segmentet av skönhetsindustrin är bl a en kraftig ökning av s k kosmeceutiska preparat och en kraftigt ökad användning av vanliga kosmetiska preparat och dofter bland män. Försäljningen av nagelvårdsprodukter minskar dock sannolikt.

Ingen ens i parfym och kosmetikaindustrin, lika lite som inom plastikkirurgin eller frisörbranchen, vill dock få oss att tro att enbart yttre kosmetika, lite manikyr och väldoft, ett klipp eller ingrepp här eller där, i sig skapar skönhet. Tvärtom, är man i dessa branscher liksom i modets haute couture väl medvetna om de inre kvalitéernas betydelse för och syndriftens inverkan på skönhetsbegreppet och vad vi uppfattar som snyggt, attraktivt, tilltalande och vackert. Tvärtemot vad vi kanske föreställer oss, så uppträder man i dessa branscher med ett ökat intresse för kunden när inre motiv och preferenser, kräsnare val och självmedvetna personer kommer in i butiken. Det här därför att det också ökar försäljningsintäkterna. Det som dock slår mig när jag ser alla människor som går in i parfymaffären är att knappast någon av dem känner till syndriften och åkallandedriften. Inte en enda av dem har sannolikt hört talas om och vet om det som först låter lite revolutionerande, halvt galet eller otroligt, nämligen att det verkligen går att snacka sig snygg och vacker, t.o.m. så att personens spegelbild förändras. När två halvt misstroende, unga och kritiska reportrar vid Sveriges Radio kontaktade mig om saken för ett lite skämtsamt morgonprograms räkning, fick jag ändå tillfälle till att på ett något mer seriöst sätt än reportrarnas ansats, beskriva och utveckla den teoretiska bakgrunden till den nya behandlingsmetoden Beauty Aging Therapy. (Du kan lyssna till intervjun här). Utgångspunkterna för resonemangen i behandlingsmodellen bygger på många års erfarenhet och teoretiskt fördjupningsarbete. En sammanfattning följer här nedan:

Jag har länge vänt mig emot den psykiatriska idén om att låsa psykologin till halvt vidskepliga1800-talsmodeller för hur människor fungerar (i sjukdomsklassificeringen så vidhäftas man t ex fortfarande av att utgå från Emil Kraepelins (1856-1926) klassifikationssystem). Psykologin för mig innebär mer än enbart kusliga och mörka sjukdomsförklaringar. Det är tvärtom ett intressant och stimulerande ämnesområde som utvecklar människor. Psykologin äger en plasticitet, som inte så enkelt låter sig klassificeras, och stiger långt in i även andra vetenskapsfält t ex. ekonomi, religion, politik, pedagogik, litteraturvetenskap, vår kultur och teater. Psykologin styr våra framgångar, våra skratt och skapandets inspiration, ibland tränger den sig in i våra vardagsrum, in i våra hjärtan och kärleksrelationer, begär och skönhetsupplevelser. I all prestationsutövning, t ex idrott, marknadsföring, affärsliv idag är psykologin en helt avgörande faktor för framgång, förtjänst och produktiv utveckling. Psykologi i sin utövning ska därför få människor att växa och resa sig, inte leda till att människor förminskas eller marginaliseras av den.

Kan man då snacka sig snygg? Ordspråket säger: - Som man talar så blir det! Det här innebär att man ska lära sig vara ömsint med sitt tal och i sin ordanvändning. Det är detta alla terapier egentligen handlar om och som var Sigmund Freuds stora (åter)upptäckt när han lanserade talkuren. (Jmfr. "I begynnelsen var Ordet", vilken fras låter oss förstå att Freuds upptäckt talkuren egentligen är Bibelns och mänsklighetens själva nav och utgångspunkt). Svaret på frågan "Kan man då prata sig snygg?" finns m a o redan i vår kristna kulturs ursprungstext Bibeln. Det är orden och snacket som skiljer oss från djuren och gör oss till människor! Duktiga och framstående poeter och författare som Tomas Tranströmer, Augustin Mannerheim, Per Gunnar Evander, Björn Ranelid och Lars Norén har anat och kommit nära de här sambanden, och lever idag ganska gott på detta. Andra "ordbrukare" som lärare, pedagoger, politiker och journalister är mer omedvetna om och inte lika ömsinta till sin ordanvändning . Terapeutens uppgift i talkuren är att lyssna till, begrunda, efterhöra sig om och upptäcka luckorna i den här ömsintheten (som uppträder i form av ångest, ledsamhet, självanklagelser och andra känsloyttringar.)

Snacka sig snygg, betyder och formulerar sig tematiskt olika för människor i olika åldrar. Skönhetsbegreppet blir här m a o alternativa ledande riktmärken eller målsättningar för samtalen eller terapin. Alla människor bär en glöd, ett jubel, en enormt stark skönhetsupplevelse inom sig som uttrycker att hon är hel, snygg och vacker. När vi föds är vi alla fina och vackra. Jämför här, barnets första upptäckt av sig själv i mötet med sin egen spegelbild i spegeln. BARNET JUBLAR - av gädje över att se sig själv som den helhet DET är första gången. (Den här jublande helhetsbilden risker vi sedan tappa efterhand livet lever oss, om vi inte anstränger oss eller, får god vägledande hjälp att komma ihåg bilden via t ex ett rikt kulturliv!) När detta jubel flödar över och bjuds till andra, är vi också alla vackra och tilltalande skönheter. Det är också fundamentet för allt det vi beundrar (och avundas hos andra) och kallar: Ett stort artisteri! Oförlösta det här jublet och den här skönhetsupplevelsen, genomlever vi livet i lidande, psykiska symtom, ångest, nedstämdhet och psykosomatiska vanföreställningar, symtom och kramper. Terapin handlar om att finna (eller parfymera sig med!) den speciella ömsintheten mot sig själv och sin omgivning som individen själv (och ingen annan) behöver, individens egen högst unika, personliga och subjektiva väg, bortom omgivningens krav, fördomar, förväntningar och kulturellt bestämda, vanor och traditioner. Skönhetens väg tar inte avstånd till omgivningen utan uppgår och assimileras i den som en grundförutsättning. Skönhetens väg söker nyfiket och intresserat helhet, och lär sig tåla de revor och några enstaka lapsusar som kan uppträda i dess bild.

Vad pratar man om i terapin?

Ø Något inom psykologin som kallats för självmedvetande, åkallande- och syndrifterna. Det handlar om seendets och tittandets särskilda fenomenologi d v s varför vi ser och betraktar saker på ett visst sätt och hur det strukturerar upplevelsen av vilka vi är och anses vara (Psykologin sprungen ur sjukvårdstänkandet har t ex bortsett från aspekten för att den försvårar eller väsentligen förvirrar rådande teoretiska modeller och behandlingsmetoder).
Ø Existentiella frågor, t ex Göra och Vara, Vad är jag här? D v s vilka förväntningar ställer en viss situation, individen inför. Människans begär och hanteringen av dem.
Ø Målbilder (T e x -Vad är det jag vill ha uppnått, på min ålders höst?)
Ø Historiska erfarenheter och traderat arv
Ø Det unikt personliga skönhetsbegreppet och några andra helt avgörande begrepps definitioner och utformning hos individen viktiga för hennes självskattning
Ø Utseendets presentation och betydelse
Ø Åldrandets kris och betydelse som möjlighet i olika åldersspann
Ø Hantering av tankar och känsloliv på traditionellt psykoterapeutiskt sätt (ångesthantering, stress, ilska, temperament, energitjuvar, miljöns inverkan, existentiella val etc.)
Ø Språkligt och kulturellt acceptabla och sanktionerade artikulationsmöjligheter (t ex. arbete, religion, teater, poesi, konst, musik, rörelse, idrott, dans etc)

Några råd för att bli vacker, behålla eller blomstra ut i sin skönhet:

Ø Återvinn/återskapa det jublande barnet inom dig
Ø Hitta till din unika och personliga subjektivitet (var mycket kräsen i valet av din vägledare)
Ø Reflektera över Din mening med Ditt enda liv
Ø Dumpa relationer som gör dig ofri, utnyttjar din godhet och din låga som brinner inom dig, eller förminskar/förvirrar självkänsla, självförtroende och självuppfattning
Ø Våga stå ensam (men ingen är stark)
Ø Tillåt dig artikulera ditt begär. Ge röst till din längtan och ditt temperament, men avvägt, tränat, reflekterat, tajmat och på ett sätt helst behagfullt för andra.
Ø Njut erfarenhet, visdom och ålder
Ø Med skalden Ulf Lundell: "-Älska dina ärr som medaljer!"
Ø Bjud på dig själv, med en kärleksfull inställning
Ø Lyssna och lär av andra goda föredömen

Snacka sig snygg och vacker, hur vanligt är det?

Formulerat i denna specifika formulering, som primär orsak att börja gå i samtal - hittills väldigt ovanligt. Snacka sig snygg är en helt ny och annan långtidsverkande väldoft, en spännande ny New Queen i snackbutiken. Detta eftersom orsak-verkan-samband av t ex en noterbart ökad karismatisk utstrålning, minskad beteenderepertoar av perfektionism, kontroll och tvång, stärkt självkänsla, bättre kroppshållning, sömn eller en mer attraktiv och vackrare glimt i ögonen, bättre integrering av ett eget subjektivt och intressant mysterium i personligheten, hittills saknat en utarbetad behandlings- och förklaringsmodell och en fördjupat tydlig teoretisering. Av detta följer även att mycket få terapeuter än så länge, kan ta sig an de mycket komplicerade och invecklade frågeställningar som här aktualiseras. En växande bransch av coacher försöker teoretiskt dåligt förberedda, hitta nischer, marknadsandelar och förstå arbetsområdet. Man har förstått att många, särskilt kvinnor, någon gång under livscykeln vill prata med någon utomstående, insatt i intrikata och svåra psykologiska frågeställningar. Tidvis och särskilt under t ex psykoanalysens tidigaste utveckling var inslaget att man gick i terapi som en intellektuell övning eller upptäcktsresa, mer framträdande än idag, när den orsaken mest förekommer hos ett fåtal högutbildade intellektuella grupper och som egenterapiinslag för behandlare vid psykoterapeutiska utbildningar. I USA och många större Västeuropeiska städer har det däremot blivit allt vanligare att anlita psykologer för ren symtombehandling, men även att man använder "skrynklaren" som "alternativ husdoktor", rådgivare och stödjag vid halvsvåra eller mer komplicerade frågeställningar inom privat- och yrkeslivet, t ex skolproblem, relationer, vårdnadstvister, karriärutveckling, minnes- och demensutredningar etc.

Under förutsättning av en seriös teoretisk ram och en erfarenhetsbaserad prövad behandlingsmodell som Beauty Aging Therapy(BAT), är det fullt möjligt att verkligen snacka sig snyggare, skickligare, vackrare som en förstärkande komplementär åtgärd till vad kosmetika, parfym och övrig skönhetsindustri erbjuder. Det här på sätt att personens upplevelse av sin egen spegelbild och personliga utstrålning kommer att förändras.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se

Madonnas kalas i Göteborg

Utan idoldyrkan och megastjärnor som Madonna, dyrkan av hemska mänskliga erfarenheter och felbeslut, personliga och halvt desperata utvik och naketchocker som Amelia Adamos och Naken-Jannes synliggörs sällan människor och små vardagsnära tankar, drömmar, umbäranden och förhoppningar. Men vem behöver egentligen vem? Vems är kalaset? Spegel, spegel, på väggen där...


Du är ju så lyckligt lottad av livet att du har gått och blivit högmodig skulle en vän till mig ha sagt, om jag nu har någon vän kvar. Kan det stämma?!! Idag syns inga vänner? Syns någon? Utan idoldyrkan och megastjärnor som Madonna, dyrkan av hemska mänskliga erfarenheter och felbeslut, personliga och halvt desperata utvik och naketchocker som Amelia Adamos och Naken-Jannes synliggörs sällan människor och små vardagsnära tankar, drömmar, umbäranden och förhoppningar. Perspektiven är ofta förvrängda och felvända. Vem betyder mest för vem? Mina vänner fanns ju ändå bara till för att roa mig och sansa och mjuka upp mitt goda, men ibland lite hetsigt tarvliga temperament, när jag tyckte mig behöva sådana så kallade vänner och deras råd. Vem behövde vem? För övrigt är jag snarare lyckligt utblottad än lottad, som andra av höjdarna i finanskrisen som litat till godheten och de tomma fraserna på ett ark, uttryckt sakernas tillstånd. Allt är inte guld, som glimrar och sorgen över förspilld mjölk är oftast lättare att bära än livet utan risker eller ansatser. Det gäller såväl i ekonomiska spörsmål och konsumtion, som i vänskapsrelationer. Barn däremot är en större rikedom och källa till evig stolthet, välgång eller till och med ett beständigt högmod värt att synliggöras

Den 9 augusti fyller min första mycket vackra dotter, 16 år här i Göteborg. För att fira hennes födelsedagskalas har jag därför anlitat en liten spenslig rivig tonårsaktig gestalt i kvinnligt åldersmogen skepnad som heter Madonna. Referenser som synbar duktig festfixare har låtit höra talas om sig. Hon ska därför stå mitt emot min dotter och sjunga sina vackraste och mest moderligt välvilliga, livsbejakande och underbara sånger. Återspegla, skänka och ge: glädje, förhoppning, självförtroende, ytterligare glöd och livslust. Madonnans alla kompisar är också på plats och vill sjunga, dansa, beundra eller hurra inför min dotter på hennes födelsedag, allt i en större lokal egentligen byggd för ett gladiator- eller fotbollsspel (en annan spegel). Pappas razzifotografer, kameror och TV-stjärnor ingår i hyran av den spensliga, lite yviga och sexistiska artisten. Håller ett öga på vad som sker. När hyllningssångerna tonat ut i den vackra varma söndagskvällen, fortsätter min dotters födelsedagskalas som ett stort kommunsponsrat kul kulturkalas hela veckan ut, med sånger, dans, teater och andra aktiviteter för alla unga och gamla som vill fira.

Lou Maria eller Madonna Louise Veronica Ciccone, grattis till er högtidsdag. Sådant är också perspektivet, kalla det om du vill - lek eller högmod, men i publiken sitter alltid den som ger megastjärnan energi och liv.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se

Ny skollag och svart pedagogik

Hur påverkar utökade betygskriterier, nationella prov och psykometriska mått och utredningar studiemotivation, positiv utveckling, entusiasm och arbetsglädje i skolan? Kommer en ny föreslagen skollag att pressa skolorna i landet till nya utbildningsmässiga stordåd eller till en kommunalekonomisk ättestupa och kunskapsmässig härdsmälta? Innebär förslaget till ny skollag att rektor, lärare och elevhälsan under hot om vitesföreläggande och skolnedläggelser tvingas in i en förstärkt repressiv roll som social polis inom uppfostrans område och som förstahandsinformatörer till sociala och psykiatriska myndigheter? Frågorna och många fler reser sig som delvis berättigade utifrån en av Utbildningsdepartementet föreslagen ny skollag presenterad under sommarlovet 2009 med tänkt giltighet från den 1 juli 2011.

Den gällande skollagen (1985:1100) trädde i kraft den 1 juli 1986. Den är i sin tur resultatet av en främst redaktionell översyn av 1962 års skollag. Lagen har ändrats vid mer än ett sjuttiotal tillfällen sedan 1986. Många inom skolan idag tycks överens om att nuvarande Skollag behöver moderniseras genom att bättre anpassas till ett målstyrt skolväsende och till den ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun. Målstyrningen ska förtydligas och det kommunala ansvaret för utbildningens kvalitet och likvärdighet ska göras ännu tydligare. Den nya skollagen med föreslagen giltighet från den 1 juli 2011, omfattar all utbildning från förskola till och med vuxenutbildning.

Förslagen från skollagsberedningen och Utbildningsdepartementet innebär enligt dem själva bl a

Rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare stärks genom att betydligt fler beslut än idag kan överklagas. Som exempel kan nämnas beslut om åtgärdsprogram och beslut om att neka en elev i kommunal skola viss skolplacering med hänsyn till att detta skulle medföra betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen. Därutöver kommer beslut om skolskjuts att kunna överklagas genom så kallat förvaltningsbesvär, vilket innebär en bredare prövning av beslutet jämfört med den laglighetsprövning enligt kommunallagen som är möjlig idag.

Utredningsskyldighet för rektorer och skärpta krav på skolans elevhälsa (skolhälsovården).

Krav införs på att elevhälsan förutom skolläkare och sjuksköterska, även ska omfatta tillgång till psykolog och kurator. Skollagsberedningen föreslår bestämmelser om en samlad elevhälsa inom förskoleklassen, de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Den personal som finns för elevhälsans insatser ska ha adekvat utbildning, som svarar mot elevernas behov av insatser.

I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De mer generellt inriktade uppgifterna där elevhälsans medverkan är viktig rör elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund som t.ex. arbetet mot kränkande behandling och undervisningen om tobak, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning m.m. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor. I stället för dagens hälsokontroll skall det modernare och bättre begreppet hälsobesök användas i den nya lagen. Ordet hälsobesök förmedlar bättre syftena bakom elevhälsan, dvs. att vara förebyggande och hälsofrämjande. Genom att det införs en tydlig utredningsskyldighet när en elev är i behov av särskilt stöd, försvinner behovet av begreppet elevvård och elevvårdskonferens ur skolförfattningarna. Skärpta krav på tillgång till SYV innebär även att alla elever i grund-, grundsär-, special-, same-, gymnasie- och gymnasiesärskolan samt kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare ska erbjudas studie- och yrkesvägledning.

Många elever stöter någon gång under sin skoltid på svårigheter och behöver under en kortare tid särskilda stödåtgärder. Andra elever behöver stöd kontinuerligt under hela skoltiden på grund av sjukdom, sociala problem, funktionshinder eller svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen av andra orsaker. I vissa fall kan en elev uppvisa andra problem i skolsituationen. Nya bestämmelser om en tydlig utredningsskyldighet om behov av särskilt stöd kommer att finnas i den nya skollagen. Det finns ingen definition av begreppet behov av särskilt stöd i lagen. Det är heller inte möjligt att i lagtext närmare definiera vilka förutsättningar som ska finnas för att stöd ska ges i skolarbetet. Bestämmelserna måste därför bli allmänt hållna och knytas till ett ansvar för skolan att utreda elevens stödbehov.

Utredningsskyldigheten innebär: Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Läraren är m a o skyldig att anmäla till rektor om det kan befaras att en elev inte kommer att nå kunskapskraven. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Utredningsskyligheten gäller även elever som lätt når kunskapskraven eller har speciella talanger som har rätt att få en individanpassad undervisning och uppmuntran att nå ännu längre. Under utredningen ska samråd ske med företrädare för elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska hon eller han ges sådant stöd. För elever i grund-, grundsär-, same-, special- och gymnasieskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att nå kunskapskraven. Elever i förskoleklass eller fritidshem kan behöva stöd för att förebygga svårigheter för eleven att uppnå skolans mål i ett senare skede. Därför föreslås att bestämmelserna om särskilt stöd i 3 kap. även ska gälla för förskoleklass och fritidshem. Bestämmelser om utredningsskyldighet och särskilt stöd kommer också att gälla gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Mer hjälp och stöd och rätt att överklaga åtgärdsprogram.

För tidig upptäckt av behov av åtgärdsprogram för särskilt stöd föreslås bedömningar av nationella prov, goda rutiner för hur personalen ska rapportera till rektor, bra rutiner för hantering av klagomål mot skolan från elever och vårdnadshavare, individuella utvecklingsplaner och löpande utvecklingssamtal. Åtgärdsprogrammet ska utgå från elevens behov, elevens styrkor och svårigheter och en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. Elevens och hennes eller hans vårdnadshavares syn på skolsituationen och förslag till tänkbara lösningar ska också vägas in. Programmet ska omfatta elevens hela skolsituation. Om eleven vistas i fritidshem, kan programmet även omfatta åtgärder under vistelsen där. Det är således viktigt att lägga fokus på hela studiemiljön och inte enbart på den enskilda elevens svårigheter. Åtgärderna ska vara av både kortsiktig och långsiktig karaktär. De ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav och vara möjliga att följa upp och utvärdera. Det bör också framgå vem som är ansvarig för att stödinsatserna genomförs, följs upp och utvärderas.

Rektor ansvarar för att en utredning genomförs, även om någon annan utses att genomföra utredningen. Samråd ska ske med personal från elevhälsan, om det inte anses uppenbart obehövligt. Elevhälsan har i sin nya roll ett vidare ansvar för förebyggande och hälsofrämjande arbete. Beroende på problemens art varierar dock behovet av samarbete t.ex. med den medicinska delen av elevhälsan. Det är väsentligt att det finns lokalt utformade rutiner för rektors samråd med elevhälsopersonalen. Om rektor efter utredningen konstaterar att det inte föreligger något behov av att upprätta ett åtgärdsprogram ska även detta formellt beslutas och dokumenteras. Detta är viktigt eftersom lagberedningen samtidigt föreslår att beslut om åtgärdsprogram och därmed också beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram ska kunna överklagas.

Innehållet i ett åtgärdsprogram eller beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram ska kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. En viktig del i nämndens prövning ska vara kvaliteten på den utredning eller det förfarande som lett fram till ett beslut att upprätta åtgärdsprogram eller inte. Nämnden kan inte genom sin överprövning ge förslag om vad åtgärdsprogrammet ska innehålla, men däremot ha en uppfattning om att eleven borde ges stöd i en annan omfattning eller i en annan form. Nämnden ska därför kunna fastställa eller upphäva beslutet men inte sätta ett annat beslut i det ursprungliga beslutets ställe. Rektor, eller den som rektor gett i uppdrag att utföra en viss uppgift, ska som tidigare nämnts även fatta ett beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram, om utredningen visar att detta inte behövs. Även ett sådant beslut bör enligt Skollagsberedningen kunna överklagas.

Andra viktiga förändringar i den nya skollagen innebär i korthet:

 Stärkt valfrihet för elever med funktionsnedsättning.
 Möjlighet att gå ett extra år. Skolplikten förlängs ett år för bl.a. elever som gått om en årskurs eller börjat skolan ett år senare.
 Stärkta rättigheter för föräldrar med barn i särskolan genom bl a skärpta regler om utredning inför beslut om mottagande i särskolan.
 Alla skolor ska följa kurs- och läroplaner.
 Timplanen bevaras.
 Garanterad undervisningstid ska även gälla friskolor.
 Möjlighet för friskolor att överklaga ”skolpengen”.
 Friskolor ska erbjuda SYV, elevhälsa och skolbibliotek.
 Friskolor får inte avvisa elever med funktionsnedsättning (om kommunen erbjuder bidrag).
 Rektor ska vara pedagogisk ledare i friskolor.
 Skärpta sanktioner, innebär att Skolinspektionens möjligheter att bedriva en tydlig och effektiv tillsyn förbättras genom möjligheten att vitesförelägga både offentliga och enskilda huvudmän samt vidta andra sanktioner. Skolinspektionen får ett tydligt lagstöd för sin tillsyn i skollagen. En sanktionstrappa införs där ambitionen är att så långt som möjligt ha lika sanktioner mot kommuner och mot fristående skolor.
 Sanktionerna innebär även att Skolinspektionen kan själv rätta till missförhållanden, dra in tillstånd för skolor som gång på gång missköter sig samt omedelbart stänga av skolor.
 Möjlighet att visa ut en elev ur klassrummet.
 Kvarsittning behålls, möjlighet till försittning.
 Möjligt att tillfälligt stänga av en grundskolelev.
 En förbättrad integration eftersträvas med en avskaffad befrielse av ”hänsyn till elevens speciella inställning och hemmiljö”, att Skolinspektionen får granska friskolors bidrag, samt att all bidragsberättigad undervisning uttalas vara icke-konfessionell.
 Möjlighet att starta särskilda profilklasser med intagningstester införs, för begåvade elever som behöver eller vill ha extra stimulans. Förbudet mot intagningstester tas bort.
 Förskolan blir en egen skolform.
 Stärkt rätt till förskoleplats inom fyra månader (vite).
 Begreppet förskolechef införs i skollagen med samma krav på behörighet som för rektorer.
 Skolmaten ska vara näringsriktig.
 Kvalitetsredovisningen och den kommunala skolplanen avskaffas.
 Skärpta krav på tillgång till skolbibliotek innebär att alla elever, oavsett om de går i en kommunal eller fristående skola, ska ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även särskolor, specialskolor och sameskolor.
 Godkända betyg får inte läsas upp på komvux.
 Utredningar om flexibel skolstart och möjlighet att överklaga betyg.


Några invändningar, reflektioner och kommentarer
Analysen av skolans svårigheter idag verkar mer korrekt övertänkt än föreslagna lösningar i förslaget, byggda på t ex otydlig ansvarsuppdelning (i skola-föräldra-ansvar), politisk populism, kvasivetenskaplig och ovederhäftig kunskap, hörsägen och s k survey-baserad forskning. Med föreslagna insatser sammantaget riskerar skolans inriktning allvarligt t ex omformas från att vara en samhällsinstitution för pedagogisk glädje, nyfikenhet och utbildning, till att bli ytterligare en bastilj för tvångsåtgärder, problemfokusering och psykologiskt navelskåderi, åtgärdsprogram och behandlingsarbete.

Det goda och det bästa är inte alltid samma sak. Utredarna har på ett uppenbart positivt sätt hörsammat att ökade psykologiska besvär och yttringar som inlärningssvårigheter, familjeproblem, relationsproblem, livsstilsfrågor fått stort fäste och genomslag i många skolors verksamhet. Det innebär inte att det är korrekt eller ens behandlingstekniskt vettigt att det är i skolan och ett skolans ansvar att komma till rätta med aktuell problematik och frågeställningar. Elevhälsan bör m a o inte förstärkas för att dessa frågeställningar ökat, utan eventuellt i sådant fall (om vi antar att skolan har ett delansvar) för att finna vägarna att förvisa dessa ökande psykologiska frågeställningar (och i många fall vanföreställningar) till mer privata arenor utanför den berörda skolans ram (t ex som i Danmark där privat verksamma psykologer och kurativ personal anlitas för att på ett mer diskret sätt lösa upp spörsmål av mer intrikat, personlig och privat natur – utanför skolan).

Det aktuella förslaget, med skarpa krav på huvudmannen för skolan att bedriva löpande utvecklingssamtal (för att bevaka goda och trygga uppväxtvillkor??!) upprätta individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram innebär troligen att skolan skjuter sig själv djupt i foten (som utbildningsministern Jan Björklund som antagit och lagt fram skolberedningens förslag). Föreslagen inriktning för elevhälsan mot generellt inriktade uppgifter som värdegrundsfrågor, arbete mot kränkande behandling och undervisning om tobaksbruk, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning kan fortsättningsvis också studeras via Folkhälsoinstitutets (FHI) och SCB:s statistiska undersökningar, men är fortfarande ytterst för privata familjeangelägenheter och mer korrekt ett fortsatt ansvar för elevernas föräldrar att begrunda.

De flesta lärare i den svenska skolan vill vara lärare och pedagoger och inte substituerande föräldrar (föreslagen lagstiftning förstärker den senare rollen). Föräldrar vill fortsatt betros sitt föräldraskap. Skolinspektion bör inte agera polis, domare och bödel, utan har hellre att agera som goda och erfarna vägvisare i en mildare och mer trygg (hackordning) beslutshierarki. Om en skola (eller dess lagstiftare, lagstiftning, rutiner eller regler) förlorar tillit och devalverar personal och föräldrarnas integritet och ansvar, riskerar den i tillägg ökad misstro och en skolkritisk hållning som inte befrämjar någon elevs studieglädje eller utbildning.

Jag har arbetat med människor i 30 år och specifikt med skolpsykologi/barnpsykologi under halva denna tid. Den nu föreslagna skollagen andas för mycket av halvt militaristiska pekpinnar, storebrorsattityder, repression, tvång och en svart mörk aggressiv pedagogik, som visar för lite prov på hur skolan faktiskt kan återta auktoritet byggd på samvaro i tillit, lustfylld pedagogik, väckt nyfikenhet, entusiasm, intresse och motivation på lärande och undervisning.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Läs, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se

Fest tips i Göteborg!

Kulturkalaset pågår i Göteborg City 11-16 augusti 2009. Veckan efter att den glamorösa världsstjärnan Madonna Louise Veronica Ciccone eldfängt uppträtt i sin framgångsrika "Sticky & Sweet Tour" på Nya Ullevi (8 och 9 augusti), exploderar hela Göteborg i hundratals lek och lär aktiviteter för alla smaker och åldrar. Gator och torg förvandlas till festplatser där du får frossa fritt i ett rikt utbud av språk och kulturyttringar, läckra dofter, ögon och örongodis. Feststråket under Kulturkalaset går genom Göteborg City med gångavstånd till det mesta. Med förväntade 600 000 besök, ett gediget program och en tradition från början av 1990-talet blir Göteborgs kulturkalas, särskilt i kombination med Madonnas konsert, troligen sommarens mest roliga, minnesvärda och inspirationssprakande höjdpunkt och stadsfestival i Sverige.

Fest tips: Den 10, 11 och 12 augusti bör du absolut inte missa inledningen av själva kulturkalaset med spännande workshops i form av ”Positive talks on Beauty” hos Eliazon. Här lär du dig hur det vi kallar ”Konst”, ”Skönhet”, ”Kultur”, ”Mode”, ”Trender” och ”Artisteri” är psykologiskt sammansatt och strukturerad. Du får möjlighet att reflektera över festens, öron och ögongodisets betydelse för våra sinnliga behov i vardagen tillsammans med andra intresserade. Du får en insatt vägledning och distingerad introduktion till artisteriets, skönhetens och estetikens speciella psykologi, utifrån något helt nytt som kallas syndriften.

Syndriften handlar nämligen både om det vi hör och talar om, som vetandets, seendets och tittandes särskilda fenomenologi. Med andra ord; Syndriften verkar helt avgörande på vår uppfattning och våra val i vad vi harmoniserar och brinner för som vackert, bedårande, fint, tjusigt, attraktivt, begärligt, tryggt, sexigt, karismatiskt, framgångsrikt, lockande eller snyggt. The Gaze of Success - blicken för framgång! Ta därför chansen att få många heta tips och trix om hur just du kan förhöja din personliga utstrålning, lust på livet och dess aspekter av skönhet under Kulturkalaset. Ytterligare information och anmälan till Workshops.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Prata med någon

Vårt behov att prata med någon är urgammalt och det som främst skiljer oss från andra existerande arter av liv på jorden. En annan människa som verkligen känner konsten att lyssna bekräftar behovet att prata som mänskligt och gör oss själva mer sedda som mänskliga (enbart genom att lyssna på vad vi faktiskt säger).

Omvänt, kan vi också säga att den som inte vill lyssna till vad vi försöker säga (eller inte tar sig den nödvändiga tiden att lyssna och försöka förstå), förnekar oss vårt största mänskliga behov. Om vi tvingas till att tiga (genom andras ointresse för vad vi vill prata om) så förlorar vi möjligheten att visa vilka vi är. Vi kan inte längre förmedla vad vi vill, vilka intentioner vi har, vad vi tänker, tycker eller känner inför olika situationer. Vi tvingas genom den andres ointresse bli osynliga i vilka vi är och vad vi skulle velat säga eller uttrycka. Vår mening framgår inte och räknas inte av den som ”slagit på dövörat”. I värsta fall blir vi som djur, tysta, stumma och instängda helt i våra egna instinkter, affektliv och varseblivning.

Tidigt lär vi ut och uppmuntrar våra barn att prata. Sedan skriker vi inte sällan till dem att hålla tyst eller t.o.m. - Tig! Hur kan vi då förstå det mänskliga behovet av att prata med någon mer seriöst och allvarligt, samt bli än bättre på att lyssna? Mycket av vår kommunikation idag (speciellt denna och andra medievärldar) präglas tyvärr av en stark aggressiv narcissism och en egocentriskt färgad envägskommunikation som i korthet innebär: ”- Huvudsaken är att jag får säga mitt, sedan lyssnar jag inte till andras synpunkter eller ger något större utrymme för andras mer utarbetade invändningar!”

Genom att kommunikation och detta att få prata med någon är så grundläggande betydelsefullt för människan (och mänskligheten), har vi skrivit in denna betydelse i våra absolut viktigaste mänskliga dokument. T ex ”I begynnelsen var Ordet” finns angivet på flera ställen i Bibeln. I vår svenska grundlag och som en övergripande demokratisk princip hävdar vi ”yttrandefriheten”. Läkaren Sigmund Freuds största upptäckt psykoanalysen (som fortfarande ligger till grund för mycket i den moderna psykoterapin och psykologin), handlar om ett insisterande på att läkarkåren och hela läkekonsten som sådan måste LYSSNA MER och bättre till klienters faktiskt uttryckta behov (Kritik som fortfarande idag belastar mellanmänskliga relationer, hälso- och sjukvård, rehabiliteringsinstanser som försäkringskassan, arbetsförmedling och psykiatri).

Trots vår längtan efter en sann jämbördig kommunikation, genuina interpersonella möten och autentiskt fördjupade samtal, finns inget grundlagsskydd för att vi också bör lyssna till och respektera varandras yttranden och synpunkter. Att prata med någon är en riktigt bra idé, så länge och under förutsättning utav att vi faktiskt vill mötas, höra och ta emot varandras åsikter.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Hitta lediga jobb

Enligt Arbetsförmedlingens senaste bedömning av arbetsmarknaden för perioden maj 2009 till maj 2010 har det blivit betydligt mycket svårare att hitta lediga jobb. Arbetsförmedlingens dystra prognoser sammanfattas i att:

*Tillgången på lediga jobb minskar 2009 och 2010.
*Det finns stora lokala och regionala skillnader.
*Det finns en svacka inom teknik och data men gott om jobb längre fram.
*Bristyrken finns inom vissa yrkesområden som hälso- och sjukvård samt pedagogik.
*Det finns många lediga jobb, men en kraftigt ökad konkurrens inom försäljning och service.
*Det har uppstått en starkt försämrad och bekymmersam arbetsmarknad för administratörer, ekonomer, samhällsvetare, personaltjänstemän och kontorister.
*Det råder en markant lägre efterfrågan på arbetskraft inom byggsektorn.
*Kraftiga fall i sysselsättningen inom tillverkningsyrken.

För 2009 beräknas antalet rekryteringar till cirka 1 miljon och för 2010 beräknas antalet till ca 900 000. Det kan jämföras med att det förekom sammanlagt ca 1,3 miljon rekryteringar 2008. Åren 2011 och 2012 bedöms antalet rekryteringar åter kunna öka något. Sysselsättningen beräknas komma att minska med 260 000 personer åren 2009 och 2010. Nedgången väntas bli bred och för år 2010 kommer sysselsättningen att minska inom samtliga yrkesområden. Störst nedgång väntas liksom år 2009 inom tillverkningsyrken följt av administrativa yrken.

Tabell. Förändring av sysselsatta inom yrkesområden för år 2009,
antal och procentuell förändring
Yrkesområde Antal personer Procent
Datayrken 2 000 + 1,3 %
Ledningsarbete -3 000 -1,3 %
Sjukvård och omsorg -4 000 -0,6 %
Försäljning -6 000 -1,4 %
Teknikyrken -4 000 -1,9 %
Restaurang och service -8 000 -2,6 %
Administrativa yrken -20 000 -2,6 %
Lärare -3 000 -1,0 %
Jordbruk, skogsbruk och fiske -1 000 -1,2 %
Transport -4 000 -2,2 %
Byggnads- och anläggningsarbete -14 000 -6,1 %
Tillverkningsarbete -60 000 -12,8 %

Källa: Arbetsförmedlingen

Effekten av recessionen har i synnerhet slagit hårt mot län med en stor industrisektor eftersom nedgången inom just industrin är den djupaste sedan början av 1990-talet. Exempel är Västra Götaland, Jönköping, Kronoberg, Blekinge, Gävleborg och Västerbotten. Denna utveckling fortsätter också under det närmaste året vilket innebär att många industriyrken kommer att få en mycket hög arbetslöshetsnivå. Den strukturella arbetslösheten stiger påtagligt i de industritäta länen eftersom många av de förlorade industrijobben inte kommer tillbaka. När industrin åter börjar nyrekrytera är sannolikheten stor att kompetenskraven höjs och i första hand efterfrågas då andra och mer kvalificerade yrkesarbetare. Under 2009 och 2010 dras även län med en stor tjänstesektor in i lågkonjunkturen genom den offentliga sektorns neddragning (till följd av tappade skatteintäkter och dåligt skötta upphandlingar). Exempel är Stockholm, Göteborg, Östersund och Uppsala. Dessa neddragningar väntas slå särskilt hårt mot skogslänen och i synnerhet mot de små glesbygdskommunerna (i t ex Jämtland).

Det här betyder att det största antalet lediga jobb kommer att finnas inom bland annat handel, service, restaurang, data samt hälso- och sjukvård i landets starkaste och mest befolkningstäta tillväxtregioner. De regionala skillnaderna i läget på arbetsmarknaden inom olika yrken kommer att öka under de närmaste åren genom att rekryteringsläget kan förväntas skilja sig stort mellan olika branscher/yrken och lokala arbetsmarknader. På sikt är ett minskat intresse för längre teknik- och datautbildningar både en möjlighet och ett problem. Det har inneburit att antalet utbildningsplatser dragits ned och riskerar att innebära en omfattande brist på arbetskraft på fem till tio års sikt. Kortsiktigt väntas färre rekryteringar behöva göras inom hälso- och sjukvårdsyrken samt inom t ex läraryrken. Läget är dock betydligt bättre inom dessa yrken jämfört med yrken inom mer konjunkturkänsliga delar av privata näringslivet. Behovet av personal blir nämligen relativt stort genom många pensioneringar.

Tillgången på arbetssökande inom hälso- och sjukvårdsyrken varierar därtill mellan olika yrken och bedöms inte bli tillräcklig stor inom en del yrken som kräver specialiserad högskoleutbildning. Det sammanhänger främst med för få utbildningsplatser i förhållande till behoven på arbetsmarknaden och regionala skillnader. Arbetslösheten förblir därför på en låg nivå för flera yrken på högskolenivå. Några exempel är läkare, psykologer, tandläkare och specialistutbildade sjuksköterskor. Arbetsmarknadsläget försvagas samtidigt för lägre utbildade vårdbiträden, undersköterskor och skötare. Inom lärarområdet minskar sysselsättningen totalt sett, vilket främst beror på att antalet barn temporärt minskar inom gymnasieskolan samt inom grundskolans högstadium. Efterfrågan på lärare blir störst avseende förskollärare, grundskollärare inom de lägsta årskurserna och yrkeslärare inom gymnasieskolan. På längre sikt växer dock behoven på lärare inom hela grundskolan genom ökade barnkullar och pensionsavgångar.

Arbetsförmedlingen har tagit fram en rapport om arbetsmarknadsläget (2009-06-26) utifrån bedömd efterfrågan av olika yrkeskategorier under det närmsta året. Denna rapport redovisar ett s k bristindex, vilket är ett viktat medelvärde av landets arbetsförmedlingsområdens bedömningar för yrket, där bedömningarna indexerats enligt följande: 1=stort överskott på arbetssökande;2=visst överskott på sökande; 3=balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft; 4=viss brist på sökande och 5=stor brist på sökande. Detta index ger oss därför ytterligare vägledning för fortsatt jobb- och karriärplanering:

Brist/ efterfrågan på arbetskraft:
Läkare 4,13, Operationssjuksköterskor 4,10, Sjuksköterskor, psykiatrisk vård 4,01 Lantmätare 4,00,Maskinbefäl, fartyg 4,00, Förskollärare 3,99, Gymnasielärare i yrkesämnen 3,93, Röntgensjuksköterskor 3,84,Akutsjuksköterskor 3,82, Distriktssköterskor 3,78, VVS-ingenjör 3,75, Kockar 3,73, Tandläkare 3,71,
Styckare 3,70, Geriatriksjuksköterskor 3,69, Barnsjuksköterskor 3,68, Slaktare 3,64, Specialpedagoger 3,64, Civilingenjörer, elkraft 3,63, Revisorer 3,59, Kranförare 3,56, Barnmorskor 3,55, Redovisningsekonomer 3,49, Fritidspedagoger 3,46, Företagssäljare 3,43, Lastbilsmekaniker 3,42, Konditorer 3,41, Psykologer 3,38, Isoleringsmontörer 3,38, Bagare 3,37, Civilingenjörer, bygg och anläggning 3,37, Elingenjörer och eltekniker 3,31, Låssmed 3,30, GIS-ingenjör 3,30, Glasmästare/glastekniker 3,29, Optiker 3,28, Tandhygienister 3,28, Byggnadsplåtslagare 3,27, IT-strateg, IT-analytiker 3,26, Sjuksköterskor (grundutbildade) 3,26, Driftmaskinister 3,26, Systemerare/programmerare 3,25, Programmerare 3,66, Systemerare, systemutvecklare 3,66, Civilingenjörer, elektronik och teleteknik 3,25, Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 3,25,
VVS-montörer 3,25, Kriminalvårdare 3,23, Socialsekreterare 3,23, Kuratorer 3,23, Smeder 3,23, Lackerare 3,23, Anläggningsmaskinförare 3,23, Civilingenjörer, maskin 3,22, Apotekare 3,22,Dietister 3,20, Logoped 3,20 , Biståndsbedömare 3,17,Transportledare/-planerare 3,15 ,Telefonförsäljare 3,14,Ingenjörer och tekniker inomgruvteknik och metall 3,13, Universitets- och högskolelärare 3,12, Polismän 3,10, Logistiker 3,09, Tunnplåtslagare exkl.byggnadsplåtslagare 3,08, Studie- och yrkesvägledare 3,08, Veterinär 3,07, Bilmekaniker 3,07, Tandsköterskor 3,07, Gymnasielärare i historia, samhällskunskap 3,07, Gymnasielärare i matematik 3,07,
Gymnasielärare i språk 3,07, Gymnasielärare naturvetenskapliga ämnen 3,07, Läkarsekreterare 3,05, Flygledare 3,04, Djuruppfödare/djurskötare 3,04, Lantmästare 3,03, Barista/kaffebartender 3,03, Grovplåtslagare 3,02, Bussförare 3,02, Maskinreparatörer 3,02, Bartenders 3,02, Styr- och reglertekniker 3,02, Skogsmästare 3,01, Civilingenjörer, gruvteknikoch metallurgi 3,01,


Balans/visst överskott på arbetssökande:
Arbetsterapeuter 3,00, Brandmän 3,00, Agronomer 3,00, Fartygsbefäl 3,00, Fysiker 3,00,Förare av skogsmaskiner 3,00, Lokförare 3,00, Skogsarbetare 3,00, Takmontörer 3,00, Taxiförare 3,00,Tågmästare 3,00 , Biomedicinska analytiker 3,00 , Sjukgymnaster 2,99 ,Maskiningenjörer ochmaskintekniker 2,99, Jägmästare 2,99 ,Gymnasielärare i praktiskaestetiska ämnen 2,96, Ingenjörer och tekniker inom elektronik och tele 2,95, Verktygsmakare 2,94, Golvläggare 2,94 ,Gruvarbetare 2,92,Gymnasielärare i allmänna ämnen 2,92, Speditör 2,92,Receptarier 2,91,Frisörer 2,89 Betongarbetare 2,89, Guld- och silversmeder 2,87, Anläggningsarbetare 2,86,Försäkringstjänstemän 2,84,Servitörer 2,83,Fotvårdsspecialister 2,83,Skötare och vårdare 2,81,Miljö- och hälsoskyddsinspektör 2,80, Jurister 2,79 ,Behandlingsassistenter 2,79, Plattsättare 2,79,Väktare 2,79,Inköpare 2,77,Fritidsledare 2,75,Gjutare 2,73,Arkitekter 2,70,Målare 2,69, Servicetekniker, IT 2,68,Processoperatörer, kemisk basindustri 2,67,Resebyråtjänstemän 2,67, Tidningsdistributörer 2,64,Banktjänstemän 2,62,Datatekniker (nätverkstekniker) 2,62, Maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror 2,62,Elmontörer 2,61, Svetsare 2,61,Ekonomiassistenter/löneassistenter 2,61, Fastighetsmäklare 2,60,Personliga assistenter 2,59,Linjemontör elkraft 2,58,Civilingenjörer, kemi 2,58, Trädgårdsarbetare 2,58, Bibliotekarier 2,57, Laboratorieingenjörer 2,55,Flygmekaniker 2,55, Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 2,55, Installationselektriker 2,55,CNC-operatörer 2,51, Maskinoperatörer, kemisk industri 2,51,Brevbärare 2,50,Kemiingenjörer och kemitekniker 2,50,Geologer 2,50,Kemister 2,50, Grundskollärare, inriktning mot tidigare år 2,48, Piloter 2,48,Murare 2,47, Personaltjänstemän 2,46, Lastbils- och långtradarförare 2,45, Processoperatörer , trä- pappersoch massaindustri 2,44, Hudterapeuter 2,43, Grundskollärare, inriktning mot senare år 2,41,Renhållnings- och återvinningsarbetare 2,39, Flygvärdinnor 2,38,Utredare i offentlig förvaltning 2,34, Friskvårdkonsulent (friskvård) 2,31, Verkstadsmekaniker 2,29, Marknadsanalytiker, marknadsförare 2,29,Maskinoperatörer, trävaruindustri 2,28,Organisationsutvecklare 2,28, Värdepappersmäklare 2,27,Maskinoperatörer, livsmedelsindustri 2,27, Journalister 2,27, Massörer 2,24, Undersköterskor 2,23,Parkarbetare 2,23, Informatörer 2,23, Fotograf 2,22, Processoperatörer vid stål- och metallverk 2,18, Samhälls- och språkvetare 2,16, Fastighetsskötare 2,15, Bilförsäljare 2,13, Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 2,13, Godshanterare, expressbud 2,13,Träarbetare 2,10, Montörer, el- och teleutrustning 2,07,Grovarbetare inom bygg och anläggning 2,04.

Stort överskott på arbetssökande:
Matroser 2,00, Köks- och restaurangbiträden 1,99, Biologer 1,98, Reseledare 1,98, Vaktmästare 1,95, Truckförare 1,89, Administratör/sekreterare 1,88,Städare/lokalvårdare 1,86, Fordonsmontörer 1,83, Receptionister 1,81, Försäljare, dagligvaror 1,80, Vårdbiträden 1,77, Barnskötare 1,76, Försäljare, fackhandel 1,72, Montörer, metall, gummi och plast 1,65, Lagerarbetare 1,56

Om du önskar finna mer detaljerade yrkesprognoser kan du hitta dem i Arbetsförmedlingens vägledningsapplikation: Yrkeskompassen. Yrkeskompassen erbjuder med sin länkning till SCB utsikter, trender och prognoser för olika utbildningsgrupper. Tillgång och efterfrågan på arbetskraft inom olika yrkeskategorier prognostiseras här fram ända till år 2030.

Eliazon ger vägledning om arbetsmarknadens villkor, behov, krav och omvandling i en dynamisk och föränderlig marknadsekonomi. Vi rehabiliterar människor tillbaka till businesspreferens, arbetsmarknad eller företag och kan hjälpa till med direktmatchning mot de lediga jobb som finns samt arbetsgivarnas olika förväntningar i t ex platsannonser. Därtill stöder vi anställda, ledning och företag i omställningsarbete, outplacement och svåra beslut och situationer och förbättrar arbetsklimatet, det ekonomiska utfallet och effektiviteten av olika rehabiliteringsinsatser på arbetsplatser. Vi erbjuder alltid en effektiv framtidsorienterad vägledning till människor som söker jobb. Kontakta mig vid ytterligare intresse för frågor avseende jobb, arbete och personlig karriärutveckling, så berättar jag mer.


K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Seg tant visar vägen!

I dagarna har Regeringens näringsminister Maud Olofsson presenterat en ny lag för offentlig säljverksamhet som innebär att ett förbud kan meddelas verksamhetens utövning ifall verksamheten snedvrider konkurrensen eller är ägnad att snedvrida förutsättningarna för ett privat entreprenörskap och en effektivare konkurrens. Lagen ska gälla från 1 januari 2010. Men Maud Olofsson är lite seg, på sitt eget sätt. Det är liten bit på väg, men fortfarande fullständigt otillräckligt eftersom den inte också gäller områden som har med människors viktiga hälsa, sociala och psykologiska välbefinnande att göra. Som ett av få länder i världen fortsätter Sverige här att inta en fortsatt korporativistisk hållning, som innebär för låga prestationstal och stor ineffektivitet i utövningen inom offentliga organisationer (försäkringskassan, arbetsförmedlingen, landsting och primärkommuner), dålig lönsamhet och onödiga konkurser för privat etablerade entreprenörer och att man samtidigt undandrar sjukdomslidande goda behandlingsalternativ och optimerat utbud av bra behandlingsmöjligheter.

Enligt tidigare artiklar i Dagens Nyheter tycker t ex professorn i entreprenörskap Scott Shane vid Case Western University i Cleveland, Ohio att vi bör bli mer selektiva i att stötta de få som verkligen har goda förutsättningar att driva företag. Enligt honom kan inte alla bli duktiga entreprenörer på det sätt som den politiska diskursen ibland försöker framhålla. Många som startar egna företag har inte särskilt tydliga teorier, visioner och målsättningar om vad de vill åstadkomma menar Shane, utan det handlar mer om att få sköta sig själva i stället för att ha chefer över sig. Det ger personlig tillfredsställelse, men är inget som driver utvecklingen framåt, hävdar Scott Shane.

Scott Shane vill i stället se entreprenörer med unika idéer som de vill förverkliga. Dessutom bör de ha viljan att låta sina företag bli dominerande och marknadsledande. -  Nya företag måste börja i liten skala. Men småföretagaren jobbar oftast mer än andra och får mindre betalt för sitt arbete. Deras företag kan oftast inte bli effektiva, såvida det saknas ambition att växa, framhåller Scott Shane. Fram till den här punkten är det lätt att delvis hålla med Shane, som senare i resonemanget om det goda entreprenörskapet helt villfar sig i att ett framgångsrikare entreprenörskap är genetiskt betingat (genom studier av enäggstvillingar). Shanes märkliga slutsats utifrån ett mycket tunt vetenskapligt material blir nämligen att man bör vara enäggstvilling i stället för tvåäggstvilling! Bland dem är det nämligen betydligt vanligare att bägge är framgångsrika entreprenörer än bland tvåäggstvillingarna, förklarar Scott Shane.

Det Scott Shane och andra företrädare för korporativistiska lösningar missar är förstås lusten och drivkraften att prestera goda resultat, prestationsångestens, fadersnamnssignifianten, kunskaps- och syndriftens starka inverkan på entreprenörskap, samarbete, konkurrens och tävlan. Ett bättre exempel på människors driftmässigt starka vilja att gå framåt och samtidigt starka önskan om att uppvisa vårt värde för omgivningen genom att utföra allt bättre prestationer kommer också i dagarna till uttryck i den verkliga kraftövning som går under namnet TransEurope-Footrace 2009.



Om du tycker att det är en lång tröttsam bilresa mellan Göteborg och Östersund, Stockholm - Örebro eller mellan t e x Strömsund och Lofoten, så är TransEurope-Footrace knappast någonting för dig. TransEurope-Footrace 2009 är en enormt lång marathontävling från den 19 april till 21 juni 2009 som utgörs av 64 dagsetappers löpning på sammanlagt 4 485,6 km mellan Bari i södra Italien och Lofoten i Nord-Norge. Distansen motsvarar med andra ord att springa 106,3 traditionella maratonlopp, men på endast 64 dagar! Genomsnittshastigheten i tävlingen är 9-10 kilometer/timmen. Årets tävling genomförs av 68 deltagare från 12 nationer (57 män och 11 kvinnor).

Den 1 juni 2009, d v s i dag efter 44 dagsetapper och 3 021,7 kilometers löpning, återstår 50 deltagare som vilar ut i Jämtlands modernaste pilgrimsviste – Hackås skola. Alla som passerat 3000 km snöret i Brånan har egentligen redan där, gjort sig förtjänta av bragdguldet i mänsklig prestationsutövning. En som särskilt sticker ut i tävlingen är den vältränade japanskan Hiroko Okiyama, som till trots av sina 47 år fortsätter leda damtävlingen fram till 4000 km på den 58:e etappen mellan Karesuando och Enontekiö. Här tvingar skador henne att lämna tävlingen. Efter 400 mils asfaltslöpning får hon därmed se sig omsprungen av en segare och än mer uthållig 56-årig landsmaninna: Furuyama Takako! Duktiga långdistanslöparna Andreas Falk (-72) från Sollentuna och Matthias Bramstang (-75) från Halmstad försvarar de svenska färgerna med stor bravur. Efter lindrigare skadeproblem i början av tävlingen ökar svenskarna tillsammans på stegen genom Jämtland för att hinna i fatt herrklassens ledare Rainer Koch, Tyskland. Men, efter ytterligare 1000 km genom den Norrländska vildmarken upp mot finska Enontekiö, blir ett 130 timmars försprång för en fortsatt skadefri Koch alltmer ointagligt.

Vad den här sporten och de här mycket duktiga damerna och gentlemännen visar oss är aspekter i prestationsutövning som åsidosatts i entreprenörskapet och företagandet under hela efterkrigstiden fram till idag:

* Behovet av lekfullhet, träning och erfarenhet
* En viljestyrka på gränsen till högmod och vansinne
* Behovet av glöd, passion och en rejäl prestationsglädje
* Förefintlighet av goda vägvisare, förebilder och modeller
* Genomarbetandet av förberedelser och målbilder
* En sparsam, omsorgsfull, god och långsiktig resursmobilisering och resurshantering
* Inga ”snabba klipp” - i skogen, utnyttja viloperioden
* Envis och enträgen fysisk och mental uthållighet
* Förmåga att hantera och genomleva ensamhet, motgång, umbäranden och prövning
* En extraordinär styrka och talang utöver medelmåtta och normalitet

TransEurope-Footrace deltagare visar oss att spurten aldrig sker i början, som den tyvärr kommit att uttrycka sig i kvartalsbokslutens, bonushysterins, finanskrisens och det ungdomliga lättsinnets entreprenörskap och spekulationsekonomier. Bygget av större, beständiga och mer långsiktiga företagsimperier kräver mer än enbart visionära tankar, politisk vilja, tjusiga produkter och/eller idéer. Det livskraftiga entreprenörskapet är kanske mer av en seg, uthållig, långsam, avvaktande, klokt avvägt, men beslutsamt viljestark handling.

Kontakta mig vid ytterligare intresse för frågor avseende entreprenörskap, företag eller personlig utveckling, så berättar jag mer.


K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Drömmar, film och teater

En del moderna teorier om drömmar hävdar att drömmarna endast är en hjärnans reaktion på slumpmässiga impulser, eller att de är mekanismer för att sortera och kasta bort överflödig information som belastar varseblivningen (syn, smak, lukt, hörsel och känsel) och centrala nervsystemet. I Odyssén säger Penelope att vi har två sätt att förhålla oss till våra drömmar. Det ena förhållningssättet är att visa vårt drömliv en enfaldens ignorans, det andra förhållningssättet innebär att vi fäster mening och betydelse till drömlivet och drömmarna.

Generellt, tillskriver vi negativa drömmar med personer vi ogillar och positiva drömmar med personer vi tycker om, större betydelse än tvärtom. Två personer som tidigt och i början på 1900-talet erkändes för att ta drömmarna och drömlivet på ett stort vetenskapligt allvar var Sigmund Freud och Carl Ljung. Enligt dem så är drömmarna själva huvudådern in till den omedvetna kunskapen och insikten om oss själva och våra egna inre och kanske djupare behov. Freud upptäckte att det är människans speciella förmåga till språklig kommunikation och därmed ett helt annat liv av drifter som inte kan visas hos andra däggdjur, som gör drömrebusen särskilt intressant. Jung beskrev de kulturellt traderade artefakternas betydelse. Det filmlikande drömspråket är s a s både individuellt och kulturellt präglat. Även dem som är i störst tvivel på övertolkningar och på förekomsten av omedvetet dolda insikter eller budskap, kan notera att drömmarna är indikatorer på människors känslomässiga tillstånd och inre blockeringar, t ex genom de starka sambanden mellan stress, sömndeprivation och mardrömmar.

Oavsett om vi tror att drömmarna kan ge vägledning i våra liv eller inte, visar sig fler beredda avbryta en flygresa om vi drömmer att flyget kraschar, än om vi läser i tidningen att samma flyglinje har haft en tråkig säkerhetsstatistik. Drömmar kan också bli självuppfyllande profetior helt enkelt därför att folk antingen helt enkelt misstolkar budskapet i dem eller tar dem på för stort allvar. Drömmar om makars otrohet kan t ex leda till anklagelser och bitterhet som i slutändan leder till verklig otrohet eller skilsmässor. Anta att du har en dröm där en vän försvarar dig mot fiender, och en annan dröm där samma vän går bakom din rygg och försöker förföra din partner? Vilken av drömmarna tar du på mest allvar?

I USA idag tycker artister och skådespelare inom film och teater som Meg Ryan och Harvey Keitel att det blivit allt viktigare för dem att förbereda sig noggrannare inför roller och framträdanden. I allt högre utsträckning har man därför tagit till sig psykologhjälp och den Jungianska och Freudianska drömtolkningen, för att därmed kunna åstadkomma en egen bättre rolltolkning av de karaktärer som de har att gestalta på scen och framför kameror. Genom en strukturerad handledning av en psykolog, studerar, färdighetstränar och spelar man upp olika karaktärer ur eget symboliskt drömmaterial från egna drömmar. Här tränar skådespelaren ytterligare upp sin observationskapacitet och finner bl a mer genuina och känslomässigt kopplade ledtrådar till de karaktärer som man enligt manuskript senare kanske har att med en autentiskt äkthet framföra på scenen.

Anmäl dig till höstens utbildningar om skönhetens och estetikens psykologi eller kontakta mig personligen vid intresse för kreativ utveckling genom drömarbete, drömtydning eller drömtolkning, så berättar jag mer.


K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Göteborg vinner!

Nu trummar många i media och manliga regeringsföreträdare ut tesen att det behövs en stabil och trygg ledning när det blåser! Några manliga vänsterradikala angriper öppet kvinnor inom de egna leden i tal om brustna sociala kontrakt, och liberala (?) tidningen Dagens Nyheter lyfter fram rena despoter och blodtörstiga tyranner som Henrik VIII. Många idag upplever en illa dold vrede, andra verkar efterfråga en klokare, mer övertänkt, flexibel, ickepolariserande och avvägd vägledning. Eliazon erbjuder dem alternativ.

Med ett 20-årigt jubileum som företag verksamt och utvecklat inom flertalet förändrings- och omställningsprocesser inom bl a Norrlands inland, presenterar företaget Eliazon med sin nyetablering på Kungsgatan i Göteborg ett helt nytt, spännande och annorlunda slags hopp för många i den nedläggningsdrabbade Göteborgsregionen. Med en rad metoder och tjänster, en helt ny syntes i den psykologiska teoribildningen om mänsklig kommunikation, visuell perception, motivation, relationer, ekonomi och mänskliga konsumtionsmönster, lyfter Eliazon fram seendets, tittandets, estetikens och skönhetens betydelse för framtidens brancher.

Ett ord, en bild, en utgångspunkt, ett annorlunda perspektiv representativ för en större helhet eller skönhet kan radikalt omformulera en ideologisk hegemoni, omstörta politiska system och välta vedertagna sanningar. Rätt utnyttjat inom marknadsekonomin med avvägd tajming, innebär det här konkret bl a större säljframgångar och en bättre och mer utvecklad arbetsmarknad. Det skapar en produktiv marknadsföring, förbättrad hälsa och behandlingsarbete, psykosocialt förbättrade arbetsmiljöer, en bättre självkänsla och en mer framgångsrik, positivare och en mer tillförlitlig individ- eller företagsutveckling. Genom särskilda metoder kan de här goda resultaten vinnas som en utslagsgivande konkurrensfördel ur en särskilt kunskapsbaserad exploatering av syndriften - till trots av lågkonjukturer, finanskris, varsel, bonusdiskussioner, nedskärningar och andra umbäranden.

Etableringen av företaget Eliazon i Göteborg innebär därför troligen för Göteborgsregionen en mycket stark extra pusselbit för regionens möjligheter att återta platsen som Sveriges kreativa nav och innovativa fönster mot Europa, som ett fortsatt centrum för t ex psykologiskt fördjupad estetik, förfining, design, visualisering och reell marknadskommunikation i ett skarpare utsatt företagsklimat. Genom att stärka närvaron i regionen kliver Eliazon också in, från att vara ett regionalt verksamt företag, till att bli ett mer geografiskt rikstäckande företag. Med etableringen i Göteborg räknar företaget Eliazon med att utveckla befintliga kundrelationer, men också väcka entusiasm bland nya potentiella kunder, politiska system och andra framtidsorienterade verksamheter.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Nu stenar vi Wanja!

Har du blivit bedragen och vem är det i så fall som bedrar dig? Vill du kasta sista stenen? Mot bakgrund av diskussioner om höga pensioner, bonusar m.m. i näringslivet har tidningen Metro gjort en granskning av de fackliga representanternas extrainkomster och försöker med denna framhäva att många av dem lierat sig med makteliten och blivit vår tids nya brukspatroner. Man lyckas därmed med konstycket att ordna "en storm i ett vattenglas". De 34 granskade ord­förandena har totalt 119 platser i olika styrelser och varje år ska de sammanlagt ha lyft c a 2,8 miljoner kronor i ersättning. Utslaget på alla 34 så innebär detta att de fackliga representanterna får en tilläggsinkomst per månad om endast 6 862:-. LO:s kritiserade ordförande Wanja Lundby-Wedin toppar extrainkomstligan med sina 33 217:-/månad. Samtidigt visar undersökningen att många jobbat helt gratis. Hälft­en av styrelseplatserna som de fackliga topprepresentanterna innehar är helt oarvoderade.

Här är facktopparna som tjänar mest vid sidan av:

1. Wanja Lundby-Wedin, 55, LO.
Inkomst från styrelse: 33 417 kr/månad
Facklig månadslön: 59 766 kr
Antal styrelseuppdrag: 24

2. Sture Nordh, 55, TCO.
Inkomst från styrelse: 21 667 kr/månad
Facklig månadslön: 93 000 kr
Antal styrelseuppdrag: 8

3. Hans Tilly, 59, Byggnads.
Inkomst från styrelse: 20 380kr/månad
Facklig månadslön: 52 160 kr
Antal styrelseuppdrag: 6

4. Ylva Thörn, 54, Kommunal.
Inkomst från styrelse: 16 250 kr/månad
Facklig månadslön: 62 765 kr
Antal styrelseuppdrag: 9

5. Anna Ekström, 49, Sacoordförande.
Inkomst från styrelse: 14 875 kr/månad
Facklig månadslön: 101 166 kr
Antal styrelseuppdrag: 16

6. Cecilia Fahlberg, 49, Unionen.
Inkomst från styrelse: 12 750 kr/månad
Facklig månadslön: 91 200kr
Antal styrelseuppdrag: 5

7. Eva Nilsson-Bågenholm, 49, Läkarförbundet.
Inkomst från styrelse: 12 416 kr/månad
Facklig månadslön: 62 600 kr
Antal styrelseuppdrag: 4

8. Jan Rudén, 57, Seko.
Inkomst från styrelse: 10 833 kr/månad
Facklig månadslön: 55 100 kr
Antal styrelseuppdrag: 5

9. Eva Nordmark, 38, SKTF.
Inkomst från styrelse: 10 758 kr/månad
Facklig månadslön: 79 300 kr
Antal styrelseuppdrag: 6

10. Eva-Lis Sirén, 54, Lärarförbundet.
Inkomst från styrelse: 9 967 kr/månad
Facklig månadslön: 73 800 kr
Antal styrelseuppdrag: 7

Hela denna "utredning" liksom drevet att förmå Wanja Lundby-Wedin till avgång och dess olika presentationsformer är naturligtvis ett försök att flytta fokus från förefintligheten av allvarliga problem med grava personlighetsstörningar i form av en girighet som blivit till œcopati och uppenbara bedrägeriförsök hos ekonomiska marknadsaktörer. I den ekonomiskt politiska och journalistiska diskursen försöker man idag för fullt misskreditera ärliga människor med ett sant rättvisepatos genom att politisera girigheten, samt undergräva trovärdigheten för en en genuin hederlighet hos en hel fackförenings- och arbetarrörelse på samma hårresande grunder. Det här uttrycker tyvärr också en journalistisk feghet i ledbandet av starka mörka och mycket farliga krafter som olika redaktörer måste lära sig ta ansvar för och motverka. En journalistik som i sig eljest riskerar bli svart missvisande och inte minst lika œcopatisk som den œcopati man vill fokusera och beivra. Ekopati eller œcopati är ett partiöverskridande samhällsproblem som bör bemötas och drivas helt annorlunda. Wanja Lundby-Wedin har försökt gå i bräschen för det här och bör hedras i st f stenas.


K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Ögon för skönhet.

Kan du se din egen skönhet? Kan du njuta din vackra röst, din inre talang, din stil, din kraft, din eld, din glöd och unika existentiella läggning? Hör du barnet, känner du doften och melodin av närvaro eller skratt i rummen? Jublar du ännu, framför din spegelbild? Kanske är ångesten och vreden väl använt, våra starkaste och mest användbara drivkrafter. Tvärtemot den berömda kungen Oidipus (som stack ut ögonen på sig själv när han såg den kusligaste av sanningar uppenbaras) föddes jag själv i det närmaste och fysiskt påtagligt helt blind. Jag kunde m a o aldrig se och uppfatta min egen unga och mycket vackra moders ansikte, enbart urskilja och njuta helheten av hennes gestalt som ett godare och ömt hållande väsen. Utan flertalet ögonoperationer under mina första levnadsår, var måhända min destination att framleva livet som den blinde Marcus, som svenska författarinnnan Marianne Fredriksson kallat: ”Den som vandrar om natten..”

Det finns inget under bakom det faktum att jag blev fullt seende så småningom, enbart talangfullt hantverk i form av ögonkirurgi i någon annan människas händer och min egen starka nyfikenhet och vilja till att beskåda den underbart stora och vida världens skönhet. Femtio år senare och efter flera ”vandringar om natten” har det här lilla traumat via bl a forskningsarbete, artiklar, uppsatser, djuppsykologiska utbildningar inom den auditiv/visuella varseblivningens och det sociala samspelets psykologi, dock format mig till en av världens idag antagligen mest framstående, intressanta, kunniga och auktoritativa experter inom ämnesområdet tittandet, seendets och den estetiska skönhetens djuppsykologi. Det här givetvis också efter långvarigt praktiskt arbete intill den här världens brister på medkänsla mellan människor, illamåenden och onskans livskrafter. Mitt arbete idag inom psykologins område, går nästan helt uteslutande ut på att ständigt lyssna in, återskapa, rekapitulera, sätta ord och förmedla vetandedriftens, seendets, tittandets och skönhetens gestalter i de unika människornas liv och de livssituationer som lever dem, ungefär som modeskaparen, plastikkirurgen eller konstnären dagligen söker återskapa skönheten inom sina resp. hantverk.

Skillnaden är arbetsmaterialet och mina betydligt vidare teoretiska ansatser och djuppsykologiska angreppssätt och metoder. Som professionalitet; skapar jag skönhet. Det är förstås för amerikanskt kaxigt, främmande och tecken på högmod att i lilla kungariket Sverige kalla sig ”världens mest auktoritativa expert”, även om det är sant. Ingen blir dock profet i sitt eget land. Bland unga internationella skönhetsanalytiker, trendanalytiker och media, estetiskt intresserade, framtidsinriktade duktiga skolledare och pedagoger, hos ungdomsgrupper i tillväxt expansiva regioner i världen, liksom hos yngre miljömedvetna generationer som börjat genomskåda dansen kring Guldkalven, stressen, pengarnas makt och åldersnojan i föräldragenerationen, Botoxkulturens och konsumismens ytterligheter och baksidor, har hörsamheten efter en högre utvecklad skönhetens psykologi varit mer fruktsam, efterfrågad och framgångsrik.

Min insisterade inriktning på en djuppsykologisk förfining, skönhet, fulländning i livet skiljer sig inte nämnvärt ifrån kläddesign-, skräddar - och sömnadskonsten inom modevärlden när den är som bäst och som den kommer till uttryck i t ex Chambre de commerce et d'industrie de Paris modehus. I fokuseringen i mina djuppsykologiska teorier och inriktning på människan, så känner jag oftare större samhörighet med modeskapare och modedesigners som Adeline André, Gabrielle Bonheur "Coco" Chanel , Christian Dior, Christian Lacroix, Dominique Sirop, Emanuel Ungaro, Franck Sorbier, Hubert de Givenchy , Jean Paul Gaultier, Yves Saint Laurent och Jean-Louis Scherrer, än med traditionella psykologer, psykiatriker, vetenskapsmän och filosofer som t ex Jean-Paul Sartre, Sigmund Freud eller Jacques Lacan.

Som dessa Haute Couture designers försöker klä upp sina modeller lager för lager, ett skickt efter ett annat annat till en allt högre grad av förfining och strålande elegans, söker jag i mitt arbete med människor förverkliga och skapa kropp till samma typ av existentiella mysterium. Enbart yttre skönhet är ofta outvecklad ungdom, oskuldsfull naivitet, ungdomlighet eller försök till kitschig efterapning. Temperament, glöd, förädlade personlighetsdrag, mild närvaro kombinerad med tillvaratagandet av en inre utvecklad begåvning tillför däremot ofta klass, hög kvalité, nyanser och ett erotiskt tillslag och en attraktion inför relationssubjekt, som sammanvävt blir ett av skönhetens mer optimala rynkmedel.

Död, lidande, sjukvård, tragik, ångest, panik, depression, ältande, kriser, åldrande, förfall, värk, skrupler och enbar problematisering förvirrar också mig och gör mig lika olycklig såsom obehagliga upplevelser drabbar de flesta människor. Många som arbetar inom sjukvården väljer en sådan inriktning för att de som man säger: Vill rädda liv! I mitt yrkesval har detta varit en mindre orsak och jag har ofta kritiserat just sjukvården, främst psykiatrin med en lite opportunistisk och ifrågasättande hållning där jag ansett att grundambitionen måste vara högre än att rädda folk till livet. För mig har helgande av livet inneburit en annan etik med högre och kräsnare mål.

Jag vill därför rädda människor till ett skönare och mer meningsfullt liv. Livet har i sig ingen mening utan måste tillföras och skapas ett värdefullt meningsinnehåll. Här är förstås detta att utstå frustration, armod och lidande som ett mål i sig, ett hedersamt meningsinnehåll värt att hålla högt i en kristen och luthersk idétradition. Men, till en viss gräns! För mig innebär det sköna livet d v s skönheten i sig som uppfattad och tillhandahållen varseblivning, en högre etisk och mer utvecklad glad och älskvärd hållning till humaniteten, mänsklig aktivitet och mänskligt givande. Måste himmelriket avskaffas ”på andra sidan”, för att vi njuter det medan vi fortfarande lever?

Vi kan på ett annat sätt säga att Freuds berömda fråga (om kvinnors gåtfulla hållning till sexualiteten, som en essentiell del av psykoanalysen): Vad vill kvinnan? (Was will das Weib?) har omformulerats av mig till: Hur ser kvinnan på sig själv? Vad gör henne vacker? Vad skapar hennes lycka? Vad gör livet som sådant inte enbart uthärdligt, utan vackert, härligt, njutningsbart och meningsfullt att leva? De här frågorna förskjuter frågan om att först och främst rädda liv eller förstå livet, till frågan om vad är skönhet och ett skönt liv. Sigmund Freuds eget självmord visar oss och pekar också ut den här vidgade frågeställningen om behovet av en skönhetens psykologi. (Den 23/9 1939 gav husläkaren Max Schur på Sigmund Freuds egen begäran, honom en kraftig överdos av morfin som för alltid förpassade honom in i evigheten.) En dag slutar vi alla att se skönheten i vårt liv, men vi kan inte anta självmordet och hans starka önskan att dö som en acceptabel utväg, ens när det gäller psykoanalysens upphovsman. Döden och dödslängtan utesluter och är bortom skönheten, men pekar mot välmåendet och betydelsen av att se skönheten också i åldrandet och i samtliga åldrandeprocesser.

Det är med andra ord sant att en del av mitt eget lilla barndomstrauma, min egen syndrift, min nyfikenhet, mitt starka begär efter att se, förstå och bygga upp skönhet och skönhetens gestalter (till visualiserade och begripliga fenomen som The New Queen, den förfinade, sköna, kräsna kvinnan eller mannen) utgjort del av grunden för ett skapade av en helt ny behandlingsmetod och behandlingsinriktning för ett mer meningsfullt liv med strukturer för det vackra och sköna för de många människorna. Det här plus ett långt liv med framför allt artikulation och praktiskt arbete i skönhetens intrikata fenomenologi, skapar självklart ett godare liv bortom psykoanalysen och den paranoida hållningen till Voice of Commendatore, eller Fadersnamnsignifianten som den också kallats. Jag har kallat metoden Beauty Aging Therapy. Metoden leder oss fram till den goda sunda narcissismen, den vänligt förmedlade ordanvändningen och återför oss till en bästa möjliga hantering av kreativa källor som varsebliven ångest, prestationskrav, nedstämdhet, vrede och skuld. Läs mer om metoden och metodens fördelar här.

Som en följd av ovanstående introducerar jag nu en inbjudan till en ny scen, en skola av samtal, kurser och teman för dig med ögon för tittandets, seendets och skönhetens fenomenologi. Utgångspunkten är enskilda samtal, samtalsgrupper, frågestunder, seminarier, föreläsningar och workshops inom vetenskapsfältet pedagogisk praktisk psykologi. Här möter du konkreta tillämpningar i
Beauty Psychology, entusiasmerande vägledning och utvecklingsbidrag till estetik, konst, musik, poesi, familj, utbildning, mångfald, politik, marknadsföring, ekonomi, produktion och arbetsliv. Några av den här scenens teman anger en helt ny och spännande inriktning bl a:

1.Introduktion till skönhetens och estetikens psykologi

2.Är hon inte vacker?

3.Pedagogiken och den konstnärliga artikulationens princip

4.Seendets och tittandets fenomenologi

5.Vad är Beauty Aging Therapy?

6.Peripeti i finanskris, lågkonjunktur och ekonomisk svångrem

7.Ljuva livet i stimulansfylld tillvaro

8.Den oändliga resan

9.Barnet och den stora vida världen

10.Det brinner en eld inom oss

Delta i höstens utbildning om skönhetens och estetikens psykologi eller kontakta mig personligen vid intresse, så berättar jag gärna mer.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom