Ögon för skönhet.

Kan du se din egen skönhet? Kan du njuta din vackra röst, din inre talang, din stil, din kraft, din eld, din glöd och unika existentiella läggning? Hör du barnet, känner du doften och melodin av närvaro eller skratt i rummen? Jublar du ännu, framför din spegelbild? Kanske är ångesten och vreden väl använt, våra starkaste och mest användbara drivkrafter. Tvärtemot den berömda kungen Oidipus (som stack ut ögonen på sig själv när han såg den kusligaste av sanningar uppenbaras) föddes jag själv i det närmaste och fysiskt påtagligt helt blind. Jag kunde m a o aldrig se och uppfatta min egen unga och mycket vackra moders ansikte, enbart urskilja och njuta helheten av hennes gestalt som ett godare och ömt hållande väsen. Utan flertalet ögonoperationer under mina första levnadsår, var måhända min destination att framleva livet som den blinde Marcus, som svenska författarinnnan Marianne Fredriksson kallat: ”Den som vandrar om natten..”

Det finns inget under bakom det faktum att jag blev fullt seende så småningom, enbart talangfullt hantverk i form av ögonkirurgi i någon annan människas händer och min egen starka nyfikenhet och vilja till att beskåda den underbart stora och vida världens skönhet. Femtio år senare och efter flera ”vandringar om natten” har det här lilla traumat via bl a forskningsarbete, artiklar, uppsatser, djuppsykologiska utbildningar inom den auditiv/visuella varseblivningens och det sociala samspelets psykologi, dock format mig till en av världens idag antagligen mest framstående, intressanta, kunniga och auktoritativa experter inom ämnesområdet tittandet, seendets och den estetiska skönhetens djuppsykologi. Det här givetvis också efter långvarigt praktiskt arbete intill den här världens brister på medkänsla mellan människor, illamåenden och onskans livskrafter. Mitt arbete idag inom psykologins område, går nästan helt uteslutande ut på att ständigt lyssna in, återskapa, rekapitulera, sätta ord och förmedla vetandedriftens, seendets, tittandets och skönhetens gestalter i de unika människornas liv och de livssituationer som lever dem, ungefär som modeskaparen, plastikkirurgen eller konstnären dagligen söker återskapa skönheten inom sina resp. hantverk.

Skillnaden är arbetsmaterialet och mina betydligt vidare teoretiska ansatser och djuppsykologiska angreppssätt och metoder. Som professionalitet; skapar jag skönhet. Det är förstås för amerikanskt kaxigt, främmande och tecken på högmod att i lilla kungariket Sverige kalla sig ”världens mest auktoritativa expert”, även om det är sant. Ingen blir dock profet i sitt eget land. Bland unga internationella skönhetsanalytiker, trendanalytiker och media, estetiskt intresserade, framtidsinriktade duktiga skolledare och pedagoger, hos ungdomsgrupper i tillväxt expansiva regioner i världen, liksom hos yngre miljömedvetna generationer som börjat genomskåda dansen kring Guldkalven, stressen, pengarnas makt och åldersnojan i föräldragenerationen, Botoxkulturens och konsumismens ytterligheter och baksidor, har hörsamheten efter en högre utvecklad skönhetens psykologi varit mer fruktsam, efterfrågad och framgångsrik.

Min insisterade inriktning på en djuppsykologisk förfining, skönhet, fulländning i livet skiljer sig inte nämnvärt ifrån kläddesign-, skräddar - och sömnadskonsten inom modevärlden när den är som bäst och som den kommer till uttryck i t ex Chambre de commerce et d'industrie de Paris modehus. I fokuseringen i mina djuppsykologiska teorier och inriktning på människan, så känner jag oftare större samhörighet med modeskapare och modedesigners som Adeline André, Gabrielle Bonheur "Coco" Chanel , Christian Dior, Christian Lacroix, Dominique Sirop, Emanuel Ungaro, Franck Sorbier, Hubert de Givenchy , Jean Paul Gaultier, Yves Saint Laurent och Jean-Louis Scherrer, än med traditionella psykologer, psykiatriker, vetenskapsmän och filosofer som t ex Jean-Paul Sartre, Sigmund Freud eller Jacques Lacan.

Som dessa Haute Couture designers försöker klä upp sina modeller lager för lager, ett skickt efter ett annat annat till en allt högre grad av förfining och strålande elegans, söker jag i mitt arbete med människor förverkliga och skapa kropp till samma typ av existentiella mysterium. Enbart yttre skönhet är ofta outvecklad ungdom, oskuldsfull naivitet, ungdomlighet eller försök till kitschig efterapning. Temperament, glöd, förädlade personlighetsdrag, mild närvaro kombinerad med tillvaratagandet av en inre utvecklad begåvning tillför däremot ofta klass, hög kvalité, nyanser och ett erotiskt tillslag och en attraktion inför relationssubjekt, som sammanvävt blir ett av skönhetens mer optimala rynkmedel.

Död, lidande, sjukvård, tragik, ångest, panik, depression, ältande, kriser, åldrande, förfall, värk, skrupler och enbar problematisering förvirrar också mig och gör mig lika olycklig såsom obehagliga upplevelser drabbar de flesta människor. Många som arbetar inom sjukvården väljer en sådan inriktning för att de som man säger: Vill rädda liv! I mitt yrkesval har detta varit en mindre orsak och jag har ofta kritiserat just sjukvården, främst psykiatrin med en lite opportunistisk och ifrågasättande hållning där jag ansett att grundambitionen måste vara högre än att rädda folk till livet. För mig har helgande av livet inneburit en annan etik med högre och kräsnare mål.

Jag vill därför rädda människor till ett skönare och mer meningsfullt liv. Livet har i sig ingen mening utan måste tillföras och skapas ett värdefullt meningsinnehåll. Här är förstås detta att utstå frustration, armod och lidande som ett mål i sig, ett hedersamt meningsinnehåll värt att hålla högt i en kristen och luthersk idétradition. Men, till en viss gräns! För mig innebär det sköna livet d v s skönheten i sig som uppfattad och tillhandahållen varseblivning, en högre etisk och mer utvecklad glad och älskvärd hållning till humaniteten, mänsklig aktivitet och mänskligt givande. Måste himmelriket avskaffas ”på andra sidan”, för att vi njuter det medan vi fortfarande lever?

Vi kan på ett annat sätt säga att Freuds berömda fråga (om kvinnors gåtfulla hållning till sexualiteten, som en essentiell del av psykoanalysen): Vad vill kvinnan? (Was will das Weib?) har omformulerats av mig till: Hur ser kvinnan på sig själv? Vad gör henne vacker? Vad skapar hennes lycka? Vad gör livet som sådant inte enbart uthärdligt, utan vackert, härligt, njutningsbart och meningsfullt att leva? De här frågorna förskjuter frågan om att först och främst rädda liv eller förstå livet, till frågan om vad är skönhet och ett skönt liv. Sigmund Freuds eget självmord visar oss och pekar också ut den här vidgade frågeställningen om behovet av en skönhetens psykologi. (Den 23/9 1939 gav husläkaren Max Schur på Sigmund Freuds egen begäran, honom en kraftig överdos av morfin som för alltid förpassade honom in i evigheten.) En dag slutar vi alla att se skönheten i vårt liv, men vi kan inte anta självmordet och hans starka önskan att dö som en acceptabel utväg, ens när det gäller psykoanalysens upphovsman. Döden och dödslängtan utesluter och är bortom skönheten, men pekar mot välmåendet och betydelsen av att se skönheten också i åldrandet och i samtliga åldrandeprocesser.

Det är med andra ord sant att en del av mitt eget lilla barndomstrauma, min egen syndrift, min nyfikenhet, mitt starka begär efter att se, förstå och bygga upp skönhet och skönhetens gestalter (till visualiserade och begripliga fenomen som The New Queen, den förfinade, sköna, kräsna kvinnan eller mannen) utgjort del av grunden för ett skapade av en helt ny behandlingsmetod och behandlingsinriktning för ett mer meningsfullt liv med strukturer för det vackra och sköna för de många människorna. Det här plus ett långt liv med framför allt artikulation och praktiskt arbete i skönhetens intrikata fenomenologi, skapar självklart ett godare liv bortom psykoanalysen och den paranoida hållningen till Voice of Commendatore, eller Fadersnamnsignifianten som den också kallats. Jag har kallat metoden Beauty Aging Therapy. Metoden leder oss fram till den goda sunda narcissismen, den vänligt förmedlade ordanvändningen och återför oss till en bästa möjliga hantering av kreativa källor som varsebliven ångest, prestationskrav, nedstämdhet, vrede och skuld. Läs mer om metoden och metodens fördelar här.

Som en följd av ovanstående introducerar jag nu en inbjudan till en ny scen, en skola av samtal, kurser och teman för dig med ögon för tittandets, seendets och skönhetens fenomenologi. Utgångspunkten är enskilda samtal, samtalsgrupper, frågestunder, seminarier, föreläsningar och workshops inom vetenskapsfältet pedagogisk praktisk psykologi. Här möter du konkreta tillämpningar i
Beauty Psychology, entusiasmerande vägledning och utvecklingsbidrag till estetik, konst, musik, poesi, familj, utbildning, mångfald, politik, marknadsföring, ekonomi, produktion och arbetsliv. Några av den här scenens teman anger en helt ny och spännande inriktning bl a:

1.Introduktion till skönhetens och estetikens psykologi

2.Är hon inte vacker?

3.Pedagogiken och den konstnärliga artikulationens princip

4.Seendets och tittandets fenomenologi

5.Vad är Beauty Aging Therapy?

6.Peripeti i finanskris, lågkonjunktur och ekonomisk svångrem

7.Ljuva livet i stimulansfylld tillvaro

8.Den oändliga resan

9.Barnet och den stora vida världen

10.Det brinner en eld inom oss

Delta i höstens utbildning om skönhetens och estetikens psykologi eller kontakta mig personligen vid intresse, så berättar jag gärna mer.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Glädje i jobbet

I en intervju i P1:s Radiokorrespondenterna säger en manlig börsanalytiker från Lehman Brothers på Wall Street, att han idag har tappat en stor del av sin förut varande arbetsglädje och heder. Han livnär sig idag genom att servera drinkar på en Gayklubb på Manhattan, iklädd endast sina kalsonger.

Hur står det till då till med din egen arbetsglädje, och hur är humöret på din arbetsplats idag? Behöver du en ny strategi, eller komma vidare i nånting som frustrerar eller prövar dig i din motivation och arbetsglädje? Behöver din arbetsplats mer och något annat, för att inte gå under? Eliazon handleder eller vägleder dig, och ger pusselbitarna i hur du eller ni på er arbetsplats, kan komma vidare och klara av en allvarlig tid av omprövning och ett stort behov av nytänkande.

Med en idag 30 års lång erfarenhet av pedagogisk och organisationspsykologiskt utvecklingsarbete i att tillföra nya perspektiv med tydliga och konkreta effekter, ge ytterligare infallsvinklar, motivation, arbetsglädje och entusiasm till bla företagsledare, chefer, lärare, pedagoger, handläggare inom offentliga organisationer, ekonomer, socionomer, personal inom elevhälsa, sjukvårds- och omsorgspersonal, kan var och en enskilt eller hela arbetsplatsen, genom några korta samtal till Eliazon få in en betydligt högre växel i jobbet och framtidsutsikterna.

Behovet kan diskret gälla en enskild fråga eller ett enskilt ärende, tuffa ställningstaganden eller beslut, en karriärutveckling som tycks ha gått i stå, eller hur t ex ett helt arbetslag eller företag behöver tänka om och arbeta annorlunda för mer optimala eller vinstdrivande resultat.

Arbetsglädjen, motivation och förmågan till ett potent kreativt nytänkande och en skarp konsolidering av de mänskliga resurserna i alla organisationener blir framåt i lågkonjukturen den helt avgörande parametern för positiv framgång. Det här för att överlevnad i konkurrensen på arbetsmarknaden och i olika arbetsmarknadsregioner ska vara möjlig. Invänta inte tills någon klätt av dig till dina kalsonger, hör av dig till oss idag och långt innan.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Låt pyramiderna falla

Det sägs att den förre Nasdaq-ordföranden Bernard Madoff I USA har erkänt att han olovligen svindlat bort över 400 miljarder kronor av sina kundernas pengar i olika fondbolag uppbyggda på sätt som påminner om pyramidspel. Många celebriteter som Zsa Zsa Gabor, GM:s förre ordförande J. Ezra Merkin, San Francisco advokaten Stephen Abbott, författarinnan Alexandra Penney, skådespelaren Kevin Bacon, Wall Street ekonomen Henry Kaufman, filmregissörerna Stephen Spielberg och Pedro Almodovar, filmaktrisen Uma Thurmans fästman Arpad Busson, nobelpristagaren Elie Wiesel, finns bland de bedragna, plus över 13 000 andra vanliga investerare i form av privatpersoner, försäkringsbolag och banker. De flesta av de här kunderna är medvetna risktagare och lever på stor god fot, trots blåsningen. Förlorarna i levnadsstandard är inte de här människorna långt upp i pyramiden, utan människor som flertalet vid pyramidernas bas.

Pyramidspel bygger oftast på löften om en exponentiell tillväxt som också gör att de så småningom måste kollapsa. När pyramiden faller förlorar deltagarna längst ner i pyramiden alla sina insatser eller blir sittande med fullständigt värdelösa produkter. Bakom pyramidspelet gömmer sig oftast någon organisatör som styr och döljer hur spelet egentligen fungerar. Ett annat exempel på ett pyramidspel eller en pyramidliknande struktur som kommer att haverera på samma sätt som Madoff-affären är USA:s statsskuld på idag ofattbara $53.000.000.000.000 (53 biljoner dollar) inkl. bl a ofinansierade åtaganden för pensioner och sjukvård.

Statsskulden i USA beror på flera saker: 1. Ett för stort budgetunderskott till följd av vidlyftiga offentliga åtaganden (t ex krigen I Irak och Afghanistan). 2. För litet sparande hos företag och hushåll. 3. Bytesbalansunderskott p g a för liten egen produktion och för stor import. 4. Ett ledarskap som underlåter att göra någonting åt situationen. Amerikanarna skulle behöva höja skatterna med mer än 2 ggr av dagens nivå, för att ha en möjlighet att komma till rätta med statsskulden. När den här pyramiden rämnar lär USA få en ny kinesisk och kommunistisk president!

Sanningen är att hela den västerländska och globala fria marknadsekonomin och många av våra främsta välfärdssystem är uppbyggd som just dessa pyramidspel. Här gäller det både offentliga organisationer och stora privata vinstdrivande företag. Företagens, politikens, bankernas och nationalekonomernas stora misstag är att missförstå och hantera psykologin i allt detta. Sverige har exakt samma om än inte beloppsmässigt lika stora svårigheter, och det spelar ingen roll hur mycket pengar som vi nu försöker pumpa in i systemen med sedelpressar eller nya luftiga emissioners hjälp. Uppblåsta pyramider i självspegling och högmod faller med uppenbar tydlighet när tilliten rämnar.

Kommunernas och landstingens ekonomi är nu så utsatt att man planerar att minska personalen med minst 15.200 anställda. Verksamheter läggs ned eller devalveras på allt innehåll. Konkurserna ökar på bred front. Försäkringskassan behöver 1 miljard extra. Försvaret kostar 40 miljarder, för en armé på bara 15000 soldater. Bankerna ska smörjas med ytterligare 50 miljarder kronor. SAS behöver ytterligare 6 miljarder. De stora industriföretagen gör miljard förluster och varslar personal i horder och dagligen. Endast prospekteringen av uran i Norrland går strålande(!). De gamla pyramiderna och de bankruttna politiska systemen faller i Sverige, som tomma lätta korthus. Vi blir alla små frön i den här vinden.

Låt pyramider av elephantiasis, excesser i självbelöning, brist på ledarskap, halvkorruption, byråkrati, överkonsumtion och produktion av Monopolpengar, pladder, miljöförstöring och ohälsa falla. Det är dags att ge konkret kropp och vägledning om begreppen The New Queen, Voice of Commendatore, Gaze of Success och en Beauty Aging Therapy. Det här betyder en koncentration, en kommunikation och resursmobilisering mot en annan skönhetens och skapandets produktivitet, där nya livsbejakande trender och mänsklig överlevnad kan artikuleras och utvecklas som efterfrågade nyttigheter. Här handlar det om vända stress, förakt, allvarlighet, ekopati, sorg, ilska, panik och ångest ryggen och i stället höja upp och återinföra begrepp och ord som mildhet, vänlighet, hjälpsamhet, utbyte, lugn och ro, kontroll, tillit, heder, dygd, erfarenhet, utbildning, förkovran, njutning, glädje, skönhet, rekreation, andlighet, meningsfullt arbete, meningsfulla möten, föräldraskap, omsorg och en sundare och betydligt miljövänligare och lokalt anpassad meditativ konsumtion.

Här kan äntligen konstnären kallas företagsledare, revisorn artist, skönheten råvara, musikern vd, poeten politiker och pedagogen en slug investor. Låt Ikaros och de besjungna pyramiderna falla, lär dig leva i harmoni och glädje som många t om i tredje världen klarar av idag. Lekstugans tid är över. Blanda och ge om i kortleken, investera hellre för en ljus och mer hoppfull framtid, i t ex barnen som fortfarande leker. Den här vägen tar oss naturligtvis aldrig tillbaka till en Oskuldens tid, den innebär ingen enkel snabbfix-lösning, utan en svår, mödosam, intellektuell och analytisk arbetsinriktning lager-för-lager, organisation för organisation, mot en större humanitet och bättre resurshushållning i välståndsarbetet. Omprövningen kräver tuffa och ibland omedelbara åtgärder. Kavla upp ärmarna, prioritera avvägt och riktigt. Börja stryka med glöd och en röd penna för uthålligare överlevnad och en mer bestående skönhet och framtidsinriktad produktion, med Eliazon.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Chef, ledare och ledarskap

Medarbetarens psykosociala tolkning av sin arbetsmiljö, tillit, hopp och förväntningar på en chef blir alltmer avgörande för att förstå vad bra chefer, goda chefsegenskaper eller ett gott ledarskap är för något. Alla företag (eller organisationer) har en struktur för arbetsdelning av makt, auktoritet, samordning av styrning, kontroll, uppföljning för olika uppgifter, produktionsenheter och arbetsinsatser inom företaget. Rutiner, regler och belöningssystem koordinerar verksamheten.

De här strukturerna i verksamheterna styr våra individuella beteenden, men kan också släta ut individuella skillnader och likrikta verksamheter på gott och på ont. Inom organisationspsykologin finner vi också ständigt ett bryderi och hårklyveri, en debatt om skillnaderna mellan begrepp som ledare och chefer respektive ledarskap och chefskap. T ex. chefer anses inta en mer kortsiktig roll, och ledare bör företräda en mer långsiktigt exekutiv inriktning.

Bra ledarskap är närmast en egen svår och komplex konstart som handlar om att försöka påverka och entusiasmera andra människor genom tillägnade, men oftast helt omedvetna, psykologiska metoder och förmågor. Ledaregenskaper kan handla om:

1.Faktorer för identifikation och personutveckling
2.Hög språklig intelligens och begåvning
3.Emotionell och social intelligens
4.Vidsynta, flexibla personlighetsdrag
5.Avsaknad av personlighetstörningar (t ex ekopati)
6.Självförtroende, självkännedom och självinsikt
7.Kritisk analytisk kapacitet och problemlösningförmåga
8.Förmåga till kreativitet, fantasi och idérikedom
9.Kunna lyssna in, vara lyhörd och empatisk för starka energi- och kreativitetsfält inom organisation
10.Träning i att artikulera och kommunicera budskap, samt en personlig stil
11.Förmåga att härbärgera, ta emot, bearbeta och förmedla svåra beslut
12.Kunskap om att engagera, motivera och bekräfta personal
13.Förmåga till konflikt- och riskhantering, samt en långsiktig resursmobilisering
14.Positiv livs- och människosyn
15.Positiv attityd till mångfald och förändring
16.Stabil, trygg, pålitlig, medierande i åtaganden och beslut
17.Hög grad av tillgänglighet och kontinuitet i ledarskapet

Chefens största ansvar är att förmedla kulturen och människosynen (t ex etik, sans och vett) som företaget vill representera för sina konsumenter, affärspartners och anställda. Kunskap, lyhördhet, självkännedom, karisma, utstrålning, emotionell kompetens (att t ex tillåta medarbetarna individuell handlingsfrihet och utläsa potential och kreativ kapacitet), samt framtida målinriktning och ambitioner hos chefen, är därmed en allt viktigare ledaregenskap. Internt i företaget, tjänar ledaren vanligen mest på att bättre och mer nogsamt bekräfta, stödja och belöna medarbetares arbetsinsatser.

Den okritiskt vinstmaximerade, hierarkiska, byråkratiska och organisationsinriktade chefsrollen är i utdöende, inte minst tack vare legitimitetsförlust till följd av misskötsel av belöningssystem, vänskapskorruption och kotteribildning, stora ekonomiska förluster, budgetbesparingar, elefantiasis, lågkonjunktur, global recession och finanskris. Ledarskapet framåt kan därför inte längre vila enbart i det traditionella och tas för given som en fast struktur i organisationen, utan kommer i allt högre utsträckning att måste förtjänas löpande och dagligen.

Det här innebär att många verksamheter idag står inför mycket tuffa omvälvande beslut och remarkabla Alexanderhugg i sina sätt att organisera verksamheten. Den övertygande, visionära, entusiasmerande ledaren med förmåga att synbarligen driva, artikulera och formulera en ny människosyn, den unikt livsbejakande och produktiva företagskulturen, den nya innovativa tjänsten eller produkten, ett nytt hopp och nya budskap för företagandet och produktion, de nyskapande tankarna och realiserbara idéerna, stiger därför fram. För bättre chefer, ledare och ledarskap måste förenklade evalueringsmetoder och rekryteringsinstrument ersättas av kräsnare och djupare kunskapsprövade alternativ. Kontakta oss för detta här

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Landstingen kollapsar

- god hälsa flyttar in

Finanskrisen och lågkonjunkturen gör hålen i plånböckerna ännu större hos de flesta av Sveriges landsting. När skattebetalarna blir arbetslösa så sjunker intäkterna för landstingen, och budgetar och tidigare sparplaner får arbetas om. I Västernorrland fanns det en sparplan på 361 miljoner kronor i november, redan i januari 2009 har den utökats till 550 miljoner, enligt en dagsaktuell undersökning av Dagens Nyheter.

Hittills har tre landsting - Stockholm, Uppsala och Norrbotten - tillsammans varslat fler än tusen personer inom sjukvården. Men det är bara början, fler varsel kommer att läggas under året och man kommer att låta bli att återbesätta vikariat, vakanser och pensionsavgångar. Primärkommunerna brottas också med stora budgetproblem och frågor om utveckling och effektivisering av verksamheterna.

Där man företrädesvis borde arbeta med strategier för att sänka ohälsotal, har många framstående företrädare för landstingen bedrivit sjukvårdsinsatser utifrån grumliga antaganden om att det funnits ”ett särskild synsätt på sjukdomar som har med vanor, attityder och traditioner att göra”. D v s ineffektivitet, dålig behandlingseffekt och resurshantering har i klartext skyllts på hypokondri hos patientgrupper eller klanderlik underställd personal inom den egna organisationen.

I stället för att återkommande diskutera, ändra och framföra vidlyftiga och kostsamma förändrings- och ombyggnadsprojekt, i egen regi starta upp och lägga ned diverse tidsbegränsade EU-projekt, bedriva forskning, utbildning och fortbildning in absurdum, borde landstingens beslutsfattare kritiskt värdera de statistiska fakta- och beslutsunderlagen inom de egna kärnområdena. Man borde bättre sätta sig in i de egna behandlingsmetoderna och fråga sig vilket ansvar de själva och bl a storebrorsattityden och oförmågan till frivillig decentralisering och samarbete med primärkommunerna haft, vad avser bristen på utveckling av långsiktiga behandlingsmetoder, kostnadseffektivare administration och en ekonomisk härdsmälta som kunnat förutses, och nu närmar sig.

Om inte förr, är det nu dags att förstatliga de regionala sjukhusen och snabbt slimma ner (skrota) landstingen och låta sjukvården helt igenom bli privat, decentraliserad, primärkommunal, avknoppad eller kooperativt driven. Landstingets hegemoni på vårdområdet riskerar bl a primärkommunens framtida möjligheter för finansiering av specialistkompetens att kunna möta demografiska förändringar i befolkningen. Den offentligt drivna vården genom landstingen med enorma läckage i form av fortsatt höga ohälsotal och byråkratisk elefantiasis i transferingarna av resurser via t ex försäkringskassorna, kollapsar annars över sig själv. Skattemedel som avsätts till vårdinsatser, försvinner i fortsatt organisationsgrubbel. Dess för innan fortsätter landstingen också att fortsätta driva flera mindre privata vårdalternativ mot helt onödiga konkurser och nedläggelser! Möjligen små, men oftast väletablerade och lokalt bundna företag (utan ett flertal kostnadskrävande mellanskikt) med erfarenhet av slimmad och kostnadseffektiv vård, god arbetsintensitet, med väsentligen högre täckningsbidrag i varje åtgärd, flexibel efterfrågestyrd kvalité och specialisering.

Som själva existensen och behovet av Folkhälsoinstitutet i Sverige och de starkt ökande kostnaderna visar, är det främsta argumentet och den största samhällsekonomiska besparingen för sjukvårdens överflyttning till primärkommunen att sjukvården självklart har en gigantiskt stor pedagogisk uppgift framför sig, för att kunna minska sjukvårdskostnader och ohälsotal.

Sjukvården bör m a o integreras inom det befintliga utbildningsväsendet som idag är kommunalt eller statligt, för att tillföras de kvalificerade pedagogiska instrument och resurser som idag verkar framgångsrikt i skolvärlden. Hälsocentra inom utbildningsväsendets ram kunde också befrämja forskning, generationsmöten och erfarenhetsöverföring. (Många landsting och enskilda läkare inom t ex primärvården idag understryker därtill det preventiva arbetet och friskvårdsarbetets betydelse för en positivare hälsoutveckling).

Genom landstingens kollaps, överflyttning av sjukvårdsresurser och beskattning till kommun och stat, tillförs sjukvården praktisk pedagogisk och kulturell kompetens. Sjukvården blir en hälsobefrämjande verksamhet värd namnet god folkhälsa. Primärkommunal verksamhet och kommunalt självstyre uppgraderas, breddas och får en större roll för människors primära behov, välmående och försörjning.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Se, jag brinner upp!

Se, jag brinner upp! Ungefär 75% av svenska folket lider av någon slags fobi. Det är därmed en folksjukdom. En social fobi är en starkt inlärd rädsla att bli belagd med skuld, bli eller erfara personlig exploatering, få negativ uppmärksamhet eller bli utsatt för integritetskränkande åtgärder eller insatser, inom syndriftens- och åkallandedriftens områden. En social fobi handlar framförallt om ett stressigt, ambivalent eller starkt ifrågasatt förhållande till andra människors inverkan på oss själva i det visuospatiala och auditiva rummet.

Vi återfinner den bästa sammanfattningen av vad den här rädslan handlar om i Jean Paul Sartres ord: - ”Tanken på en annan människas blick förflyttar mitt medvetande, spatialt och temporalt och begränsar min frihet och mina möjligheter!” Det här betyder att någonting exploaterar, inkräktar, stör, retar, hotar eller appellerar till min varseblivning och mitt varseblivningssystem, som i stunden innan var avslappnat. Appelationen gäller vanligen frågan: Vad är jag här?

Jag tvingas förhålla mig till varseblivningen på något sätt. Bemöta den, hantera den, kontrollera den eller helst, bemästra den och förstå den. Den evolutionära jaktinstinkten (i däggdjuret människan), tunnelseendet och resursmobiliseringen mot att antingen fälla ”jaktbytet” eller att fly bort från det övermäktiga hotet mot min personliga integritet och frihet, slås på. ”Bättre fly än illa fäkta!” Vår i Sverige mest kända kulturperson med en social fobi, aktrisen, artisten Hollywood-kändisen Greta Garbo skulle nu avväpnande ha sagt: - ”Leave me alone!”

Känns det som att du tidvis, brinner inombords? Läs då mer om social fobi och andra fobier här

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Stöd ungdomar med vägledning.

Till följd av lågkonjunktur och finanskris ökar nu arbetslösheten. Dagliga varsel inom viktiga och traditionella industrisektorer på arbetsmarknaden sänker människors framtidstro och tilltro till en positiv ekonomisk utveckling. Prestationskraven på ungdomar i gymnasiet och högstadiet ökar och utslagningen stiger. Familjesplittringen är konstant hög sedan 80-talet. Minst en fjärdedel av alla 17-åringar har upplevt en separation mellan föräldrarna. Separationsrisken är fortfarande ungefär dubbelt så hög bland barn med samboföräldrar som bland barn med gifta föräldrar. Av de barn som kontaktar Bris bor endast 56 % kvar sin ursprungliga kärnfamilj.

Brister i inlärningen och en lägre grad av studiemotivation kan idag noteras redan i årskurs 7. Antal elever som klassats som "hemmasittare" eller ”skolkare” har redan stigit som ett växande problem i årskurs 8 och 9 på högstadiet. Ungdomar som lämnar både grundskolan och gymnasiet utan godkända betyg ökar, liksom behovet av bra lärlingsplatser. Många fler unga riskerar nu få mycket svårt att ta sig in på en reguljär arbetsmarknad. De tappar därmed möjligheter att skaffa egen bostad, försenas i familjebildning och en eget försörjd etablering i vuxenlivet. Socialstyrelsens statistik visar att självmordsbenägenhet och missbruk bland unga flickor och yngre kvinnor ökar på ett oroväckande sätt. Enligt folkhälsoenkäten för 2007 hade unga kvinnor oftare svåra besvär av ängslan, oro eller ångest och känner sig mer stressade. Kvinnor med lägre inkomster (som t ex uppbär sjuk/aktivitetsersättning) eller som helt saknar kontantmarginal har ofta självmordstankar.

Ungdomar försöker förstå, blir ofta bärare, uttolkare och de som utagerar mycket av vuxenvärldens obearbetade aggressivitet, tillkortakommaden och stress. Inte sällan finns en upplevelse av övergivenhet och en känsla av att vara överflödig hos några av dem. Många ungdomar idag kan berätta om att de ständigt blir hänvisade till sina rum, andra vandrar runt ute på stan om kvällarna, några har en nyckel med sig och går hem först när föräldrarna är borta eller sover. Paradoxalt nog är ungdomars högsta önskan idag, oftast mer tid tillsammans med sina föräldrar och andra vuxna personer. Ungdomarna vill ha och behöver vuxna som kan tjäna som vettiga trovärdiga och livsbejakande förebilder, lärare och mentorer i livskunskap och kulturell kompetens. De söker och efterfrågar en uppmärksamhet, inte för den vuxna människans pekpinnar, ifrågasättande krav och bekymmer, utan för en trovärdig vägledning om den vackra vida värld som omger, fascinerar, lockar och samtidigt tidvis frustrerar dem in i missmod.

Vägledningen kan handla om att bättre lära sig förstå: entusiasm, motivation, arbetsglädje, talangutveckling, artikulation, styling av personlighetsdrag, arbetsmarknad, psykosocial arbetsmiljö, alternativa studieval, inlärningssvårigheter, humörsvängningar, beteende problem, ekonomi, familjekonflikter, kamratrelationer, kärleksrelationer, familjebildning, ungt föräldraskap, barnuppfostran, ensamhet, självkänsla, självförtroende, tvångstankar, mobbning, ångestreglering, nedstämdhet, existentiella livsfrågor, självmord, självmordstankar, självdestruktivitet, identitetsfrågor, sorg, fysisk misshandel, kropp, utseende, boende, sexualitet, övergrepp och ofredanden, stress och stresshantering, missbruk inom familjen, skilsmässor och skilsmässoproblem , ätstörningar, könsutveckling, psykisk misshandel, fysisk ohälsa, eget missbruk (spel, droger, sex, mat, shopping etc.), vanvård och omsorgssvikt, graviditet, myndighetsproblem, IT-relaterade problem och olika levnadsöden.

Vi tillhandhåller därför en strukturerad vägledningstjänst omfattande fem (5) stycken samtal (ca 60 min) avsett för ungdomar mellan 13 och 26 år, som ett enda sammanhållet vägledningspaket. Vägledningspaketet kan upphandlas av en beställare (individen själv, föräldrar/förälder, företag, trygghetsstiftelse, försäkringsbolag, skola, socialförvaltning, arbetsförmedling, försäkringskassa) för viss utsedd individs räkning.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

En värld i tårar.

Barn avläser handling och gör det föräldrar gör, inte vad vi säger att de ska göra. Små länder uppträder med samma högmodiga arrogans som sina allierade ”föräldrar” och bundsförvanter. Igår Irak, idag Gaza och vi vill inte se - en morgondag som kommer...! Men, måste vi fortsätta döda eller hata varandra, har vi inte kommit längre i vår förmåga till konflikthantering?

På 70-talet hade Svenska Boxningsförbundet en slogan som hette: ”Sluta slåss, och börja boxas!” Boxningssporten kultiverar nämligen vilden till en vältränad idrottsman, och inför de humana lagar och regler för aggressivitetens utövning, som människor behöver. En bra devis för en herre (rädd för en broder), skulle därför hellre kunna vara: ”Sänd boxningshandskar till fronten!”

Blodbad och våldsanvändning måste fördömas som mänskligt skamfyllda och djuriskt frånstötande och avskyvärda övergrepp, oavsett vilka som utför våldet och särskilt om barn främst drabbas. I krig finns inga hjältar, blott erbarmliga förlorare på alla sidor. Alla ställningstaganden som på ena eller andra sättet uppviglar, demoniserar eller glorifierar våldet och det fruktansvärda lidandet förstärker blodtörsten och ger ingen som helst positiv fredsverkande effekt. Bombningar och beskjutningar som leder till dödsfall och svåra skador bidrar till en ökad polarisering och eskalerar terrorn, hämndlystnaden och kraven på revansch.

Handlingarna skapar sorg, misstro, mentala sår och barriärer som inpräntas i människors medvetande för flera generationer framåt. Företrädarna för våldsutövningen kalkylerar, förstår och är fullständigt iskallt medvetna om detta, men kan därigenom befästa sina territoriella maktanspråk och helst öka distansen till fienden med föraktets hjälp. Ett långsiktigt hat och avunden befäster paradoxalt herradömets skräckvälde och legitimiteten för dess existens, särskilt som det ständigt och återkommande blir än mer ifrågasatt i sina grundvalar. Med bl a Olof Palme berömda jultal 1972, kan vi säga att våldet i vår tid är samma illdåd som: Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyń, Lidice, Sharpeville, Treblinka, Hanoi, Rwanda, Sebrenica, Tjetjenen. Där våldet triumferade. Vi fogar ständigt nya namn till raden: Igår Irak och idag Gaza, och vi får en värld som står i sorg, vanmakt och tårar. Tig inte, men ta inte ställning! Ryt: -Sluta slåss! Sänd hellre dina näsdukar, boxningshandskar och fotbollar till fronten!

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Pedagogisk utbildning i skolan

En ny termin startar i skolan. Rektorer, lärare och pedagoger inom skolan är våra barn- och ungdomars främsta förebilder. I skolmijön fungerar de också som identifikationsobjekt som motiverar till intresse för teoretiska och praktiska studier. Som lärare eller pedagog i förskola och skola, möter läraren elever med olika svårigheter, traditioner, kommunikation och temperament.

Genom en ofta väl anpassad gedigen pedagogisk utbildning (t ex barnskötare, förskollärare, grundskolelärare, gymnasielärare, högstadielärare, ämneslärare, yrkeslärare, mellanstadielärare, pedagog, rektor, specialpedagog), lärarens egna erfarenheter (t ex eget föräldraskap) och en mer allmän kompetens om livets svårigheter, finner våra duktiga lärare vanligen kreativa lösningar och mycket användbara sätt att förbättra och utveckla arbetsmetoder och ett positivt och vägledande förhållningssätt. Ibland i ett samarbete med andra lärare och skolpersonal, men ofta genom olika försök och åtgärder på egen hand och i samverkan med elevernas föräldrar.

Förskolan och skolans personal inspirerar vanligtvis, entusiasmerar, förstärker, befrämjar, stöder och hjälper våra barn att uppleva, uttrycka, hantera och utveckla sin fascination och nyfikenhet inom livets alla möjligheter och områden. Den pedagogiska uppgiften för läraren kan å andra sidan tidvis kännas som ett ensamt, förpliktigat och kvalfyllt arbete om samförståndet med elev/föräldrar inte fungerar tillräckligt bra, eller svårighetsgraden i problemställningar stiger så att handledning, vägledning, stöd och råd från kollegor och ledningspersonal på den aktuella enheten, upplevs som beprövade och inte fullt ut tillräckliga.

Välfungerande kvalitetsmedvetna skolor/förskolor med starka ambitioner till efterlevnaden av skollagens och skolverkets riktlinjer, liksom pedagogisk personal inom dessa skolor tar emot s k extern handledning, om det inte fungerar optimalt bra i skolan/förskolan. Efter avrop från aktuella skolor erbjuder Eliazon därför extern professionell psykologisk-pedagogisk handledning av lärare och arbetslag. Förskolan/skolan tillförs härvid en extraordinärt vetenskaplig präglad kompetens och ett erfarenhetsbaserat barnpsykologiskt utifrån-perspektiv. Beställ vid behov, inspirerande idéer, barnpsykologisk kompetens, ny entusiasm och bättre fascination för din skola eller förskola här.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Skönhet, mode och framtidens plastik

Inom områden som skönhet, stil, mode och hälsa, är Sverige mer än de yttre stilguider som representeras av t ex Sthlm Fashion Week, kläddesigners och varumärken som H&M, Acne, Carin Wester, Filippa K, Hope, Tiger of Sweden, Whyred, Ida Sjöstedt, Sandra Backlund, Helena Hörstedt och Cheap Monday.

Trendanalytikern och journalisten Sarah Rabia på The Future Laboratory i London har insett mitt insisterande på de inre kvalitérnas och de ibland mycket knepiga psykologiska komponenternas betydelse för olika trenders och efterfrågans utveckling inom skönhetsindustrin, t ex i modet. Hon har nu intresserat sig för och tagit del av några av mina idéer, praktiska tillämpningar, nyskapande begreppsbildning och utvidgande teoretisering inom psykologins, marknadsföringens och skönhetens områden.

I ett nyligen publicerat specialnummer av den ansedda tidskriften Viewpoint Magazine medverkar jag därför i en längre artikel om skönhetsindustrins framtid. Det känns hedrande, att på det här sättet få bidra med psykologisk kunskap till världens kanske mest framgångsrika företag på nya trender! Du kan idag, ta del av intervjun och de aktuella frågeställningarna här.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Psykologi - vetenskap om hjärnan?

Tror du på Hjärnan? Tro i så fall hellre på Gud. Idag finns det egentligen fler missuppfattningar om vad psykologi är, än någonsin tidigare. Trots decenniers påkostad akademisk forskning och efter att läkaren Sigmund Freud började diskutera begreppet ”psykologi” med sina vänner och en omgivning av intresserade kollegor i slutet på 1800-talet. Naturvetenskapen betror oss än idag enbart som varande ett djur, och försöker utifrån sin nya dyrkan av människors hjärna, definiera livets psykologi (och även andra humanistiska/existentiella frågor).

Den vanligaste och mest spridda vanföreställningen idag är att försöka koppla samman vår psykologi med hjärnans funktionssätt och begränsningar, och s a s placera psykologin i hjärnan och som dysfunktionella hjärnspöken. På samma sätt som Freud anklagades för att knyta psykologin till våra könsorgan och vår sexualitet (p g a hans terminologi), så vill den kroppsdyrkande nutidsmänniskan med stort bifall av den helt materiellt intresserade och till empiri bundna beteende- och naturvetenskapen, knyta samman vår psykologi med hjärnan.

På många sätt har vår tilltro till hjärnans kapacitet (och det förnuft som vi vill placera som en funktion av det här mänskliga organet) kommit att få inta Guds plats i vår samtid. Vi har m a o ersatt en tro på Gud, med en tro på hjärnan (som den mänskliga vetenskapens främsta och vassaste instrument). Genom att förklara hjärnans funktionssätt kan naturvetenskapen givetvis lära oss om begränsningar och brister i medvetandet och vår varseblivning, men inte hur den mänskliga psykologin (som det vi kallar självmedvetande, personlig identitet, empati, etik och moral, upplevelser, tankar och känslor), uppstår, utvecklas och växer fram som en intrikat effekt av dessa brister i ett på förhand språkligt symboliskt och kulturellt givet kontext.

Det är här som den immateriella och ibland mycket svåra och abstrakta psykologin stiger fram och definierar sig mer i språkformuleringen och därmed snarare talapparatens och språkcentras bristande funktionalitet, än som rena eller outtalade kognitiva hjärnspöken. Ljud, ord, bilder och språkliga artefakter skapar tankar, känslor, begåvning, meningsinnehåll, inte tvärtom. Det här betyder bland annat att många ibland duktigt uttänkta, dyra, ofta välkända, etablerade och använda mätinstrument som används för licensiering av kvalifikationer med enbar kognitiv metodik, i hög utsträckning bör betraktas som blott luftfyllt skådebröd och enskilda profitörers villfarelser.

Sammanfattar vi det här kan vi säga att en sant verklig psykologi står den språkligt beskrivande poesin och andra av livets skönhetsupplevelser (t ex religion, utbildning, musik och konst) närmre, än allför dyrbar, kostsam och delvis helt bortkastad medicinsk neurobiologisk hjärnforskning.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Bli mamma som mamma!

Att bli en mamma som sin egen mamma, är en av livets mest omvälvande och personlighetsförändrande upplevelser. Det är min erfarenhet att många föräldrar idag önskar mer hjälp, avlastning och kunskap i att hantera sin svåra roll som duktiga, glada, nöjsamma och stolta mammor och pappor. Kanske ännu mer nu, i en alltmer skenande WalMart-ekonomi, där finanskris och lågkonjuktur inte enbart urholkar familjeekonomin, utan också ställer bl a framtidstron och identiteten som förälder på särskilt hårda prov. Frågeställningarna kan gälla:

* Tips om inlärning, språklig utveckling och olika krav som kan ställas på t ex. språkbruk, vett och etikett
* Program, modeller och metoder för träning av talang, färdigheter och begåvning
* Modeller för stresshantering, familj, fritid och ett mer autentiskt utvecklat föräldraskap
* Råd om rollfördelning mellan mammor och pappor
* Hantering av styvföräldraskapets nackdelar och möjligheter
* Senaste forskning inom barn- och utvecklingspsykologin
* Aktuella och bra föräldrautbildningar, föräldracirklar, samtalsgrupper, bra shopping och bytesmöjligheter
* Psykometriska utredningar (psykologiska tester inkl. föräldrasamtal och psykometri)
* Utlåtandebeskrivningar o åtgärdsprogram
* Föredrag och barnvänliga evenemang
* Deltagande vid s k elevvårdskonferenser (EVK) och andra mötesaktiviteter inom skolans ram (t ex skolråd, föräldramöten och lärarsamtal)
* Individuell föräldrahandledning och samtal
* Coachning i vårdnadsfrågor o tvister
* Handledning till andra personer som kan vara ett stöd för familj och barn (enskilt och grupper)
* Hjälp och stöd vid urval, rekrytering, och fortbildning av olika personalkategorier i barnens närhet och för dess dagliga omsorger
* För nyfödda barn och ännu ofödda barn kan frågeställningar avse t ex namngivningens betydelse. Att ge ett namn till ett barn innebär vanligen något väsentligt och radikalt annat än att enbart etikettera eller placera en ny människa. Det påverkar nämligen också starkt delar av utvecklingspsykologin för barnet.

I anledning av det här bör vi erbjuda och anpassa fortbildning till både blivande och nya föräldrar, samt lite mer erfarna föräldrar med tonåringar och ungdomar. Utbildningsavsnitten kan avse:

- Språkutvecklingens betydelse för barns intelligens och begåvning
- Att hantera och leva med sina framgångar
- Idrott, prestations- och talangutveckling
- Stresshantering för föräldrar, mor-barn
- Föräldraskapets fallgropar och möjligheter
- Att hantera missbruk, våld, språkförflackning och grupptryck i ungdomsgrupper
- Ovanor och självdestruktiva beteeenden hos barn och unga
- Pojkens- och flickans psykologiska utveckling från fosterstadiet till inträdet i vuxenlivet
- Kognitiv-, emotionell och social kompetens
- Förhållningssätt vid skilsmässor, vårdnadstvister och vårdnadsfrågor
- Skolans resp föräldrars ansvar för barns utbildning och sociala beteenden
- Att hantera, bibehålla och upprätthålla entusiasm, fascination och motivation.

Som barnpsykolog kan jag gärna hjälpa dig utveckla ditt föräldraskap. Kontakta mig i så fall här.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Från talkur till skönhetskur.

Med flera nybildade begrepp och definitioner som ”The New Queen”, ”Voice of Commendatore”, ”Beauté World”, ”The Gaze of Success”, ”The Cashmere Lifestyle”, ”Beauty Psychology” och ”Beauty Aging Therapy (BAT)” har jag med utgångspunkt i fortplantningen och genom att bl a lyfta fram ordens genomslagskraft, men särskilt kanske seendets och tittandets fenomenologi, åldrandets och utseendets betydelse, kunnat förskjuta och omdefiniera begrepp som psykoterapi, talkur och psykologi. Omformuleringarna har lett fram till en i många avseenden ny samtalsmetod (BAT) och en helt ny, annorlunda, och mer positivt färgad och efterfrågat arbete med hälsa, som en skönhetskur.

Till skillnad från traditionella psykoanalytiker, beteendevetare och psykologiska uttolkare som läkarna Sigmund Freud och Jacques Lacan, (vilka i lika hög utsträckning som dr Död Himself, faktiskt förpassat psykologin till sjukvårdens och den slutna psykiatrins mest mörka, djuriska, dunkelt tigande och unket ångestbeklädda rum), har jag velat visa på psykologins betydelse för vår förståelse av vardagstrevnaden, vänligheten, mänsklig etik och moral, mänskliga möjligheter och resurser, kreativitet, produktivitet och ledning, motivation och mening, entusiasm, livsglädje och en skönhetens och fridfullhetens utveckling för humaniteten som sådan. Både Freud och Lacan insåg att psykologin kanske i högre utsträckning hade med ord, kultur och språkbildning att göra (därav talkuren), än att vara den rent kroppsliga avfallsprodukt från hjärnan som den moderna sjukvården och beteendevetenskapen vill hävda att lära ut till människor i god tro.

I beskrivningen av sin strukturella modell (Det, Jag och Överjag) uttrycker Freud de berömda orden: - ”Wo Es war, soll Ich werden!” (där Detet var, skall Jaget bliva till”, som en slags uppgift, riktning eller syfte med psykologin, formad av de mänskliga drifterna. Lacan med sin överbetoning av det språkliga tolkar detta ”Es” som själva subjektiviteten hos det kasterade subjektet. Enligt min ståndpunkt så leder både Freuds och Lacans tolkningar oss i felaktiga och destruktiva riktningar där tendenser som ateism, egoism och negativ narcissism (t ex ekopati och andra former av perversion och missbruk), riskerar uppstå.

Freuds och Lacans insisterande på att talkuren handlar om ordens och språkets betydelse tillför egentligen inte något nytt om den mänskliga psykologin utöver vad vi redan innan dem kan utläsa av textraderna ”I begynnelsen var ordet”, i Bibeln. I just de här orden finns det typiskt mänskliga, hela talkuren om vi så vill, och den Mänsklighet som differentierar oss från de övriga däggdjuren. Vare sig Jaques Lacan eller Sigmund Freud var egentligen några ateister (som vetenskapsmän tycker om att beteckna sig som, för att stärka legitimiteten av sina [åter-]upptäckter) utan sin samtids predikanter, lärare och opinionsbildare. Det här förminskar möjligen deras ursprunglighet, men inte deras upptäckter och höga anseende som kloka teoretiker. Det förstärker tvärtom våra möjligheter att pröva och finna andra, bättre och mer humanistiska alternativ och vägar i dagens förändrade kultur. Min egen travestering av Freuds berömda text blir därför: Från djuret jag var, skapar ord mänskligt liv och skönhet. Häri ser vi det fascinerade intresset i själva syn- och kunskapsdriften, vår förmåga till att använda ord och en mer vänlig kommunikation, liksom våra religiösa, politiska, vetenskapliga och kulturella erfarenheter och upptäckter. Ordens artikulation, skapandet och den ömt värmande, bekräftande och förstående blicken. Mänskliga medel långt från gatustriden i Gaza och rovdjurets giriga öga, men för bättre hälsa, fridfullare framtid och en högre utvecklad skönhet. Boka din tid för besök här.


K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Sex sätt att hantera nyårslöftet 2009.

Många människor avger nyårslöfte och lovar ändra på dåliga vanor eller ovanar vid ingången till det nya året. Om vi förstår omfattningen av många dåliga vanor och hur många ovanor kan utveckla sig till rent destruktiva missbruk och orsaka oss själva, samhället och den nära omgivningen stort lidande, tjänar det att vi infriar nyårslöftet ett extra gott syfte:

25,5% av alla svenskar missbrukar nämligen mat på ett sätt att vi blir överviktiga
22,6% av svenskarna har en farligt intensiv alkoholanvändning
21,68% har en problematisk Internet/datoranvändning
15% missbrukar tobak genom rökning
8 % har ett köpmissbruk eller uttalat shoppingberoende
8 % missbrukar sex och relationer
4 % är spelberoende
3,7 % kvinnor har ätstörningar i form av anorexi
0,45% missbrukar cannabisprodukter
0,3-0,5% använder njiceringsdroger

Det kan ofta vara svårt, men det finns några sätt att öka chanserna till att må bra och infria nyårslöftet:

1.Berätta för omgivningen, offentliggör för andra att du vill och skall genomföra en förändring av ditt liv. Be familj, vänner och jobbarkompisar om uppmuntran och stöd.
2.Sök hjälp och skapa ett stödjande nätverk. Ta emot bra vägledning, råd och stöd från vänner och experter. Hör av dig till din psykolog för diskussion, rådgivning, en plan och - om nödvändigt - alternativa sätt och metoder att få bukt med ovanan.
3.Sätt ett datum lite längre fram i almanackan, då du definitivt vill bryta din ovana . Vissa människor tycker att det är bra att välja en stor dag - en födelsedag eller årsdag, kanske.
4.Ändra i din närmiljö och dina vardagliga rutiner. Ta bort påminnelser och frestelser från ditt hem och arbetsplats som kan göra t e x vilopauser lättare. Ta t e x bort barskåp eller köp inte hem alkohol om du vill sluta eller minska din alkoholanvändning. Låt inte heller andra få påminnelser i hemmet. Bryt förbindelser med människor som förvärrar eller underblåser dina ovanor.
5.Lär dig helt nya färdigheter och aktiviteter eller återuppta tidigare positiva hobbies och kreativa sysselsättningar/aktiviteter, som du “glömt bort”. Hitta något att ersätta missbruk och ovanor med genom avledning till andra mer positiva inspirationskällor.
6.Många människor tycker t ex att skrivande, sång, musicerade, dans, motion, föreningsliv och idrott är ett bra substitut för att bekämpa frestelser.

Gott Nytt År!

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom